Denna intervjustudie syftar till att undersöka hur specialpedagoger samverkar med andra professioner då det gäller andraspråkselever med specifika inlärningssvårigheter på mellanstadiet. Informanter är åtta specialpedagoger som arbetar i mångkulturella områden och har erfarenhet av arbetet som studien intresserar sig för. För att analysera det insamlade materialet tillämpades tematisk analys för att finna mönster och teman i specialpedagogernas beskrivningar av sitt arbete. Resultaten presenteras på nivåer i skolans som berör samverkansarbetet. På samhällsnivå finns resultat kopplade till politiska och samhälleliga faktorer. Studien reflekterar över hur skolan arbete påverkas av närområdet samt hur politiska attityder och ekonomiska förutsättningar begränsar specialpedagogers möjligheter att genomföra sitt uppdrag som de önskar. På organisationsnivå finns resultat kopplade till strukturer och resursfördelning. Resultaten visar att olika professioner får olika funktioner i olika verksamheter. Utmaningar och möjligheter för specialpedagogens arbete handlar om tid och plats för samverkan mellan olika professionsgrupper. Resultat som studien presenterar kopplat till gruppnivårör förebyggande och främjande arbete i form av generella anpassningar för elever. En brist på gruppnivå som studien identifierar kopplat till vad tidigare forskning presenterar är avsaknaden av kompetensutveckling för skolans personal gällande flerspråkighet i kombination med specifika inlärningssvårigheter. De resultat som studien presenterar kopplat till individnivå behandlar specialpedagogernas arbete med elev och vårdnadshavare. Studien reflekterar över hur samverkan mellan professionsgrupper i kartläggning, utformande av stöd och anpassad undervisning bidrar till delaktighet och kunskapsutveckling för andraspråkselever med specifika inlärningssvårigheter.

Skolan befinner sig i en kontext där diskussioner om inkludering, exkludering, normalitet och avvikelse ständigt aktualiseras. Frågor som på ett eller annat sätt försätter eleverna ofrivilligt i ett inom eller utanförskap. Uppsatsen syftar därför till att undersöka hur normalitet och avvikelse skapas och förstås av olika skolaktörer på en skola, och då genom empiriska undersökningar av olika skolaktörers förståelse av fenomenet inlärningssvårigheter hos elev. Undersökningens metod är kvalitativ och bygger på det material som framställts genom intervjuer av fyra olika skolaktörer inom samma skola. Materialet har sedan analyserats tematiskt och utifrån teoretiska perspektiv som normkritik och makt skapat en vidare förståelse för fenomenet inlärningssvårigheter hos elev. Resultatet visar att förståelsen av skolans idag strävan att inkludera kan genom uttrycket ”en skola för alla” tolkas som en prioriterad målsättning men i realiteten något som kanske inte fungerar. Skolaktörernas förståelse av fenomenet inlärningssvårigheter hos elev visar att man individualiserar problemen och förlägger dem hos den enskilde eleven. Normalitet och avvikelser skapas genom diskussioner om elevernas beteenden och prestationer vilket i mångt och mycket sker i relationer mellan de olika skolaktörerna inom den egna kontexten.

<p>Detta examensarbete handlar om matematiksvårigheter som är vanligt bland elever i grundskolan idag. Arbetet beskriver olika definitioner av matematiksvårigheter, hur vanligt det är och möjliga orsaker till svårigheterna. Det finns också en del som handlar om skillnader mellan pojkars och flickors matematiksvårigheter. Den största delen handlar dock om hur man som lärare kan underlätta för elever med matematiksvårigheter i skolan. </p><p>I arbetet ingår en empirisk studie som bygger på intervjuer med två lärare (en grundskollärare och en speciallärare) och två elever på de olika stadierna samt observationer av elever. Syftet med detta var att ta reda på hur lärare arbetar för att förebygga och underlätta för elever med matematiksvårigheter i skolan. Dessutom ville vi veta hur pass medvetna eleverna är om sina svårigheter, vad de tycker är svårast i matematik samt om de anser att de får den hjälp de behöver i skolan. </p><p>Lärare behöver kunskap om detta område för att kunna vara lyhörda och observanta på elevernas signaler så att eleverna kan få den hjälp de behöver i tid. För att kunna hjälpa elever med matematiksvårigheter behöver läraren ha goda matematikkunskaper i de grundläggande momenten och även ha kunskaper om hur barn lär sig. Det är viktigt att bedöma svårigheternas omfattning och karaktär för att kunna anpassa undervisningen efter elevernas förutsättningar och behov.</p>

<p>I detta arbete, som dels baserar sig på en litteraturstudie och dels på en kvalitativ undersökning i form av djupintervjuer, studeras motorikens/rörelsens betydelse för inlärningen. Här ställs också frågan om vad som kan orsaka motoriska störningar och hur lärare i skolan kan upptäcka detta och hjälpa eleverna. Slutligen ställs frågan om motoriska problem kan åtgärdas genom träning. I arbetet framgår tydligt att rörelser av olika slag är mycket stimulerande för vissa delar av hjärnans utveckling, som senare kan få betydelse för inlärningsförmågan. Det framgår vidare att upptäckten av motoriska problem i skolan kan ske via ett observationsschema och att hjälp i form av olika rörelseövningar kan sättas in av kunnig expertis. Denna typ av hjälp får dock kritik, samtidigt som intervjuerna vittnar om att det haft en positiv inverkan och lett till förbättringar</p>

<p>I mitt examensarbete har jag studerat ämnet matematiksvårigheter. Syftet med arbetet var att få ökad kunskap om matematiksvårigheter samt ta reda på hur läraren kan hjälpa elever med dessa svårigheter. Jag har dels gjort en litteraturstudie och dels en empirisk studie. I min litteraturstudie söker jag fakta som är relevant till mina frågor. Den empiriska studien är gjord i form av intervjuer. Jag har intervjuat lärare som arbetar med elever i år 1-6. Jag valde att skriva detta arbete då jag under en praktikperiod kom i kontakt med flera elever med matematiksvårigheter. Eftersom matematik är ett av mina huvudämnen kände jag att mer kunskap inom området behövdes. Genom ökad kunskap tror jag mig lättare kunna fånga upp elever med matematiksvårigheter samt veta vilka åtgärder som ska vidtas.</p>

<p>Detta arbete handlar om matematiksvårigheter. </p><p>Jag ville att mina studier skulle leda till att jag blir bättre på att bemöta elever som har svårt med matematik och därför valde jag att utgå från följande frågeställningar: Vad kan det finnas för orsaker till att elever har matematiksvårigheter? Vilka svårigheter har eleverna och hur kan man arbeta för att hjälpa dem. </p><p>Genom att läsa litteratur och intervjua sju lärare har jag sökt svar på mina frågor. Under arbetets gånghar jag fått reda på en mängd olika faktorer som kan orsaka matematiksvårigheter. Många av dessa kan härledas till elevens omgivning och det verkar handla om att det inte enbart är en aspekt som gör att en elev får matematiksvårigheter. </p><p>Svårigheter som framkommit handlar bl.a. om att eleverna har svårt med sin taluppfattning, svårt att lära sig tabeller, svårigheter att kunna bedöma rimlighet, svårt med positionssystemet och språkliga svårigheter. Det gäller att inte fokusera för mycket på vilka svårigheter eleven har utan istället försöka förstå hur eleven tänker och utifrån det försöka hjälpa eleven. </p><p>Vad det gäller åtgärder har jag fått massor med exempel på hur man kan arbeta. Det finns inte en viss metod man kan använda utan det är bra att ha en bank av tips på hur man kan arbeta. Det centrala är att man utgår från den enskilda eleven och försöker finna lämpliga åtgärder. Det är också viktigt att man försöker få eleven delaktig i sitt eget lärande. </p><p>Under skrivandets gång känns det som om jag har fått mycket ny kunskap vilket förhoppningsvis gjort mig bättre rustad för att möta elever som har svårare för matematik än andra.</p>

I detta arbete, som dels baserar sig på en litteraturstudie och dels på en kvalitativ undersökning i form av djupintervjuer, studeras motorikens/rörelsens betydelse för inlärningen. Här ställs också frågan om vad som kan orsaka motoriska störningar och hur lärare i skolan kan upptäcka detta och hjälpa eleverna. Slutligen ställs frågan om motoriska problem kan åtgärdas genom träning. I arbetet framgår tydligt att rörelser av olika slag är mycket stimulerande för vissa delar av hjärnans utveckling, som senare kan få betydelse för inlärningsförmågan. Det framgår vidare att upptäckten av motoriska problem i skolan kan ske via ett observationsschema och att hjälp i form av olika rörelseövningar kan sättas in av kunnig expertis. Denna typ av hjälp får dock kritik, samtidigt som intervjuerna vittnar om att det haft en positiv inverkan och lett till förbättringar

I mitt examensarbete har jag studerat ämnet matematiksvårigheter. Syftet med arbetet var att få ökad kunskap om matematiksvårigheter samt ta reda på hur läraren kan hjälpa elever med dessa svårigheter. Jag har dels gjort en litteraturstudie och dels en empirisk studie. I min litteraturstudie söker jag fakta som är relevant till mina frågor. Den empiriska studien är gjord i form av intervjuer. Jag har intervjuat lärare som arbetar med elever i år 1-6. Jag valde att skriva detta arbete då jag under en praktikperiod kom i kontakt med flera elever med matematiksvårigheter. Eftersom matematik är ett av mina huvudämnen kände jag att mer kunskap inom området behövdes. Genom ökad kunskap tror jag mig lättare kunna fånga upp elever med matematiksvårigheter samt veta vilka åtgärder som ska vidtas.

Detta arbete handlar om matematiksvårigheter. Jag ville att mina studier skulle leda till att jag blir bättre på att bemöta elever som har svårt med matematik och därför valde jag att utgå från följande frågeställningar: Vad kan det finnas för orsaker till att elever har matematiksvårigheter? Vilka svårigheter har eleverna och hur kan man arbeta för att hjälpa dem. Genom att läsa litteratur och intervjua sju lärare har jag sökt svar på mina frågor. Under arbetets gånghar jag fått reda på en mängd olika faktorer som kan orsaka matematiksvårigheter. Många av dessa kan härledas till elevens omgivning och det verkar handla om att det inte enbart är en aspekt som gör att en elev får matematiksvårigheter. Svårigheter som framkommit handlar bl.a. om att eleverna har svårt med sin taluppfattning, svårt att lära sig tabeller, svårigheter att kunna bedöma rimlighet, svårt med positionssystemet och språkliga svårigheter. Det gäller att inte fokusera för mycket på vilka svårigheter eleven har utan istället försöka förstå hur eleven tänker och utifrån det försöka hjälpa eleven. Vad det gäller åtgärder har jag fått massor med exempel på hur man kan arbeta. Det finns inte en viss metod man kan använda utan det är bra att ha en bank av tips på hur man kan arbeta. Det centrala är att man utgår från den enskilda eleven och försöker finna lämpliga åtgärder. Det är också viktigt att man försöker få eleven delaktig i sitt eget lärande. Under skrivandets gång känns det som om jag har fått mycket ny kunskap vilket förhoppningsvis gjort mig bättre rustad för att möta elever som har svårare för matematik än andra.

Detta examensarbete handlar om matematiksvårigheter som är vanligt bland elever i grundskolan idag. Arbetet beskriver olika definitioner av matematiksvårigheter, hur vanligt det är och möjliga orsaker till svårigheterna. Det finns också en del som handlar om skillnader mellan pojkars och flickors matematiksvårigheter. Den största delen handlar dock om hur man som lärare kan underlätta för elever med matematiksvårigheter i skolan. I arbetet ingår en empirisk studie som bygger på intervjuer med två lärare (en grundskollärare och en speciallärare) och två elever på de olika stadierna samt observationer av elever. Syftet med detta var att ta reda på hur lärare arbetar för att förebygga och underlätta för elever med matematiksvårigheter i skolan. Dessutom ville vi veta hur pass medvetna eleverna är om sina svårigheter, vad de tycker är svårast i matematik samt om de anser att de får den hjälp de behöver i skolan. Lärare behöver kunskap om detta område för att kunna vara lyhörda och observanta på elevernas signaler så att eleverna kan få den hjälp de behöver i tid. För att kunna hjälpa elever med matematiksvårigheter behöver läraren ha goda matematikkunskaper i de grundläggande momenten och även ha kunskaper om hur barn lär sig. Det är viktigt att bedöma svårigheternas omfattning och karaktär för att kunna anpassa undervisningen efter elevernas förutsättningar och behov.