Syftet med studien var att ur ett genusteoretiskt perspektiv analysera barnlitteratur på ensmåbarnsavdelning på en förskola. Avsikten var att undersöka hur kvinnor/flickorrespektive män/pojkar framställs i förskolans barnlitteratur. Intresset för studiens ämneväcktes då vi under vår verksamhetsförlagda tid uppmärksammat att efterföljandereflektion och diskussion vid högläsning, barn och pedagoger emellan, brister gällandegenus. Vad förmedlar barnlitteraturen - egentligen? Studien utgår från de tre aspekternasocialisering, kvinnligt/manligt och färg som genusmarkör med utgångspunkt i densociala inlärningsteorin samt ett abstrakt schema över kvinnliga och manligaegenskaper. Därtill användes text- och bildanalys för att nå studiens resultat samt enberättarteknisk metod benämnd beskrivning. Vår slutsats är att kvinnor/flickor utmärkersig stereotypiskt kvinnligt medan män/pojkar framställs som stereotypiskt manliga,något som överensstämmer med Nikolajevas (2004) abstrakta schema, som bygger påkvinnliga respektive manliga egenskaper, vilket ligger till grund i vår analys.

Inledning: Den specialiserade ätstörningsvård som bedrivs i Stockholm har olika behandlingskoncept gällande anorexia nervosa (AN) för ungdomar. Familjens roll varierar likväl. Syftet med denna studie är att jämföra två av de största ätstörningsklinikerna i Stockholm; AB Mando samt Stockholms Centrum för Ätstörningar (SCÄ) för att se om och i så fall hur de skiljer sig åt. Frågeställningar: Vilken grundsyn har vårdpersonal vid två olika kliniker på AN och på familjen roll under behandlingsarbetet och hur argumenterar man för detta? Hur går behandlingen till och vad är familjens roll? Hur förhåller man sig överhuvudtaget till familjen och varför? Metod: I studien, som är en kvalitativ undersökning, har vårdpersonal från dessa ätstörningskliniker deltagit i semistrukturerade intervjuer. Studien är bearbetat utifrån en tematisk analys. Resultat: De två klinikerna skiljer sig diametralt åt vilket grundar sig i två helt olika kunskapsparadigm. Med utgångspunkt i den teoretiska bakgrunden kan man se att det systemteoretiska synsättet råder på SCÄ där familjen roll är avgörande under behandlingen, genom att arbeta relationellt med hela familjen så kan patienten tillfriskna. På Mando där det inlärningsteoretiska/biologiska synsättet råder är konceptet det motsatta; genom att särskilja patienten från familjen och hemmiljön kan tillfrisknande ske då det ätstörda beteendet riskerar att vidmakthållas om patienten är kvar i den kontext där det blivit inlärt. Diskussion: Dessa olikheter torde ge skilda kliniska implikationer. Frågan om lika vård lyfts men också att det kan vara en fördel med ett varierat behandlingsutbud utifrån familjens behov. / Introduction: The specialized eating disorder treatments provided in Stockholm have different treatment concepts of anorexia nervosa (AN) for adolescents. The role of the family varies as well. The purpose of this study is to compare two of the biggest eating disorder clinics in Stockholm, AB Mando and the Stockholm Centrum för Ätstörningar (SCÄ) to see whether, and if so, they differ. Questions: What views have health professionals at two different clinics on AN and the family's role in the treatment process, and how do they argue for this? How does one relate to the family and why so? Method: In this study, which has a qualitative approach, health professionals at the two eating disorder clinics participated in semi-structured interviews. The interviews were processed in a thematic analysis. Results: The two clinics differs diametrically, which is based in two completely different paradigms. Based on the theoretical background, one can see that the system theoretical approach prevails at SCA, where the family's role is crucial during treatment, only by working relationally with the whole family the patient can recover. At Mando where learning theory / biological approach prevails, the concept is the opposite; by separating the patient from the family and the home environment recovery can be made. The behavior is likely to be maintained if the patient is left in the context where the eating disorders has developed. Discussion: These differences should result in different clinical implications. The issue of equal treatment is raised, but also that it can be an advantage with a varied range of treatments based on the varied needs of the families.

Syftet med denna studie var att undersöka hur stor erfarenhet svenska studenter har av, och hur stor rädsla de har för, nättroll. Ett annat syfte var att undersöka om erfarenheten har ett samband med deras eventuella rädsla för nättroll. Studien ämnar även undersöka vad svenska studenter har för definition av nättroll. Datainsamlingen utgjordes av en elektronisk enkät bestående av en självkonstruerad Likertskala (Troll-Likert) som distribuerades via webbplattformen survey & report. Skalan har aldrig tidigare använts i annat forskningssyfte. Deltagarantalet var 93 studenter. För att undersöka och analysera resultatet användes såväl kvantitativ som kvalitativ metod. Till den kvantitativa delen användes Spearmans rangkorrelationskoefficient och en enkel regressionsanalys. I fråga om den kvalitativa delen användes tematisk analys enligt Braun och Clarke (2006). Resultatet av studien visade att studenterna både hade en hög erfarenhet och rädsla för nättroll. Regressionsanalysen resulterade i ett värde på r2= 0,120. Spearmans resultat visade på en signifikant korrelation mellan rädsla och erfarenhet och regressionslinjen visade att studenternas rädsla kan till 12% förklaras av deras erfarenhet. Den tematiska analysen resulterade i ett tema som sammanfattar respondenternas definitioner av nättroll: personer som provocerar fram reaktioner för nöjes skull. / The purpose of this study was to investigate whether Swedish students have experience of, and / or fear of, online trolls. Also, if there was a connection between them two. The study also intended to investigate what definition of online trolls Swedish students had. The data collection was made up of an electronic questionnaire consisting of a self-designed Likert scale (Troll-Likert) distributed via the web survey & report. The questionnaire has never been used for any other research purposes. The number of participants was 93 students. To investigate the results both a quantitative and a qualitative method were used. Spearman's rank correlation coefficient and a regression analysis were used as in the quantitative method and a thematic analysis according to Braun and Clarke (2006) was used in the qualitative method. The study showed that the students both had a high experience and fear of online trolls. The regression analysis resulted in a value of r2 = 0.120. Spearman's results showed a significant correlation between fear and experience and the regression line showed that the students' fear can be explained to 12% by their experience. The thematic analysis resulted in one theme which summarizes the respondents' definitions of online trolls: people who provoke reactions for pleasure

<p>Forskning har påvisat ett samband mellan personer med neuropsykiatriska funktionshinder och kriminalitet. Aggression Replacement Training (ART) som förebyggande arbete har visat sig vara effektivt i syfte att reducera brottslighet. Tillämpning av metoden är dock inte vanlig avseende personer med neuropsykiatriska funktionshinder varför det inte finns mycket forsk-ning på området.</p><p>Syftet var att utifrån systemteori med fokus på Bronfenbrenners socialekologiska modell samt kognitiva behavioristiska teorier och social inlärningsteori teori beskriva och studera den ART- träning som ingår i grundsärskolans undervisning på Engelbrektskolan i Örebro kom-mun. Utifrån att en ny målgrupp med särskilda behov har identifierats är det angeläget att erhålla information om metodens eventuella effektivitet.</p><p>Författarna har valt att basera det empiriska materialet på kvalitativa intervjuer. I avsnittet empiri presenteras relevant material kring ART-träningen på Engelbrektsskolan. Fokus ligger på skolpersonalens upplevelser av eventuella effekter.</p><p>I analysavsnittet har författarna kopplat samman teori med empiri i syfte att producera ny kunskap. Konstateras kan att ART har haft vissa effekter, exempelvis avseende barnens för-måga att lösa problem verbalt.</p>

Forskning har påvisat ett samband mellan personer med neuropsykiatriska funktionshinder och kriminalitet. Aggression Replacement Training (ART) som förebyggande arbete har visat sig vara effektivt i syfte att reducera brottslighet. Tillämpning av metoden är dock inte vanlig avseende personer med neuropsykiatriska funktionshinder varför det inte finns mycket forsk-ning på området. Syftet var att utifrån systemteori med fokus på Bronfenbrenners socialekologiska modell samt kognitiva behavioristiska teorier och social inlärningsteori teori beskriva och studera den ART- träning som ingår i grundsärskolans undervisning på Engelbrektskolan i Örebro kom-mun. Utifrån att en ny målgrupp med särskilda behov har identifierats är det angeläget att erhålla information om metodens eventuella effektivitet. Författarna har valt att basera det empiriska materialet på kvalitativa intervjuer. I avsnittet empiri presenteras relevant material kring ART-träningen på Engelbrektsskolan. Fokus ligger på skolpersonalens upplevelser av eventuella effekter. I analysavsnittet har författarna kopplat samman teori med empiri i syfte att producera ny kunskap. Konstateras kan att ART har haft vissa effekter, exempelvis avseende barnens för-måga att lösa problem verbalt.

Bakgrund: Kvinnors brottslighet utgör endast en minimal del av brottsligheten som existerar,eftersom det i regel är män som begår brott. Detta speglas av brist på kunskap om kvinnligaförövare. Syfte: Syftet med uppsatsen är att belysa det studerade ämnet och på så sätt ökauppmärksamheten i samhället för kvinnliga mördare. Metod: En systematisk litteraturstudieutfördes om de gemensamma faktorer kvinnliga mördare har. Resultat: Kvinnor mördar somsvar på mäns våld i en relation, oftast i självförsvar. Ett flertal av de kvinnliga förövarnadödar en intim partner, i en nödsakad situation, som ett alternativ till att inte själv blimördade. De tenderar att lida av psykisk ohälsa, mörda i det gemensamma hemmet ochanvända kniv som mordvapen. Slutsats: Kärnan i ett proaktivt tillvägagångssätt är detförebyggande arbetet innan det dödliga våldet blir ett alternativ. Med kunskapen i hand är detav stor vikt att inledningsvis fokusera på partnervåld. Det är uppenbart att den kvinnligaförövaren agerar i rädsla och i självförsvar, vilket gör dem till egna beskyddare närrättsväsendet misslyckas. / Background: Crime committed by women constitutes a minimal part of the overall crimerate. Generally, men are the ones committing majority of crimes. This is reflected by a lack ofknowledge of female perpetrators. Purpose: The purpose of the study is to highlight thesubject studied and thus increase the overall attitude towards female murderers in order toclear up the confusion when solving these cases. Method: A systematic literature study wasconducted to investigate the common denominators among the female perpetrators. Result:Women commit murders in response to men's violence, usually in a relationship and inself-defense. The majority of the female perpetrators kill their intimate partner in fair of notbeing the victim of murder them selves, the motive strictly self-defense. The femaleperpetrators hold some common denominators; mental illness, the crime happen in thecommon home and a knife is usually the murder weapon of choice. Conclusion: The essenceof proactive approach is the preventative work ahead of the crime committed. With theknowledge at hand, law enforcement need to focus on partner violence. It is obvious that theperpetrator act in fear and in self-defense, making them their own protectors when the lawenforcement fails them.

<p>Under 1990-talet implementerades i Sverige en metod för behandling av aggressivitethos barn och unga, som kallas Aggression Replacement Training (ART). Metoden ärutvecklad i USA av Arnold P. Goldstein och hans kollegor. Metoden har sin teoretiskagrund inom den sociala inlärningsteorin och bygger till stor del på behandlingsprinciperinspirerade av kognitiv beteendeterapi. ART som behandlingsmetod för aggressiva barnoch unga har fått stor spridning i Sverige och en av de kommuner som erbjuder ARTsom öppenvårdsinsats inom socialtjänsten är Västerås. Denna uppsats utgår från ettuppdrag från familjebehandlingen i Västerås Stad, som önskar belysa vilka eventuellaupplevda effekter deras variant av ART har gett. Förutom detta syftar uppsatsen ocksåtill att teoretiskt beskriva ART med avseende på teoretiskt ursprung och praktiskttillämpning. Studien, som har en kvalitativ ansats, utgår från en specifikbehandlingsgrupp om fem barn, vars föräldrar har intervjuats om vilka eventuellaeffekter de upplever att behandlingen gett. Resultaten är inte helt entydiga, då vissaföräldrar väldigt tydligt upplevt stora förbättringar när det gäller ilska och aggressivitethos sitt barn, medan andra föräldrar inte tycker sig se några större förändringar.Genomgående är dock föräldrarna nöjda med metoden och dess genomförande somsådant, men efterfrågar t.ex. intensivare och mer långvariga insatser för att ökamöjligheten för deras barn att ta till sig behandlingen fullt ut.</p> / <p>During the 1990’s a method of treatment for aggression and anger problems in childrenand youth was introduced in Sweden, witch is called Aggression Replacement Training(ART). ART was first developed in the United States, by Arnold P. Goldstein andcolleagues. The method has its theoretical foundation in the social learning theory and isinspired by the treatment principles found in cognitive behavioural therapy. ART as atreatment method for aggressive children and youth has been widely spread in Swedenand one of the cities that offers ART within their social services are Västerås. This essayis a mission from the unit of family treatment in Västerås Stad, who has an interest inelucidate possible treatment outcomes from their work with ART. In addition to that, thepurpose of this essay is to describe the theoretical foundations and practical appliancesof ART. This study, which has a qualitative approach, emanate from a specific treatmentgroup of five children, whose parents has been interviewed about what, if any, outcomethey experience that the treatment has resulted in. The results are not really univocal.Some of the parents experience very significant improvements in their child’sexpression of anger and aggressiveness, whereas some other parents don’t experienceany improvement at all. Consistently though, all of the parents are very pleased with themethod itself and its implementation, but some of them ask for more intensive and farreachinginterventions, to increase the possibilities for their children to fully ingest thetreatment.Key</p>

Under 1990-talet implementerades i Sverige en metod för behandling av aggressivitethos barn och unga, som kallas Aggression Replacement Training (ART). Metoden ärutvecklad i USA av Arnold P. Goldstein och hans kollegor. Metoden har sin teoretiskagrund inom den sociala inlärningsteorin och bygger till stor del på behandlingsprinciperinspirerade av kognitiv beteendeterapi. ART som behandlingsmetod för aggressiva barnoch unga har fått stor spridning i Sverige och en av de kommuner som erbjuder ARTsom öppenvårdsinsats inom socialtjänsten är Västerås. Denna uppsats utgår från ettuppdrag från familjebehandlingen i Västerås Stad, som önskar belysa vilka eventuellaupplevda effekter deras variant av ART har gett. Förutom detta syftar uppsatsen ocksåtill att teoretiskt beskriva ART med avseende på teoretiskt ursprung och praktiskttillämpning. Studien, som har en kvalitativ ansats, utgår från en specifikbehandlingsgrupp om fem barn, vars föräldrar har intervjuats om vilka eventuellaeffekter de upplever att behandlingen gett. Resultaten är inte helt entydiga, då vissaföräldrar väldigt tydligt upplevt stora förbättringar när det gäller ilska och aggressivitethos sitt barn, medan andra föräldrar inte tycker sig se några större förändringar.Genomgående är dock föräldrarna nöjda med metoden och dess genomförande somsådant, men efterfrågar t.ex. intensivare och mer långvariga insatser för att ökamöjligheten för deras barn att ta till sig behandlingen fullt ut. / During the 1990’s a method of treatment for aggression and anger problems in childrenand youth was introduced in Sweden, witch is called Aggression Replacement Training(ART). ART was first developed in the United States, by Arnold P. Goldstein andcolleagues. The method has its theoretical foundation in the social learning theory and isinspired by the treatment principles found in cognitive behavioural therapy. ART as atreatment method for aggressive children and youth has been widely spread in Swedenand one of the cities that offers ART within their social services are Västerås. This essayis a mission from the unit of family treatment in Västerås Stad, who has an interest inelucidate possible treatment outcomes from their work with ART. In addition to that, thepurpose of this essay is to describe the theoretical foundations and practical appliancesof ART. This study, which has a qualitative approach, emanate from a specific treatmentgroup of five children, whose parents has been interviewed about what, if any, outcomethey experience that the treatment has resulted in. The results are not really univocal.Some of the parents experience very significant improvements in their child’sexpression of anger and aggressiveness, whereas some other parents don’t experienceany improvement at all. Consistently though, all of the parents are very pleased with themethod itself and its implementation, but some of them ask for more intensive and farreachinginterventions, to increase the possibilities for their children to fully ingest thetreatment.Key

Den psykiska ohälsan leder till en mångfald diagnoser. Nedstämdhet, stress eller oro vid sidan av mer allvarliga tillstånd som depression, bipolaritet eller schizofreni, behöver prioriteras för att hjälpa berörda individer i deras vardag. Tidigare forskning visar att fysisk aktivitet (FA) kan motverka psykisk ohälsa. Individer med psykisk ohälsa hänvisas ofta till öppenvårdspsykiatrin. Fysisk aktivitet på recept (FaR) har länge funnits inom den svenska vården som en icke-medicinsk behandling men det är relativt sällan den använts i praktiken.  Syftet med studien är att undersöka hur vårdpersonal i Region Västmanland uppfattar FaR som icke-farmakologisk behandling inom öppenvårdspsykiatrin.  En kvalitativ studie, med ett målstyrt urval genomfördes med sex informanter. Semistrukturerade intervjuer genomfördes bland personalen inom öppenvårdspsykiatrin i Region Västmanland. Manifest innehållsanalys användes för bearbetning och analys av insamlade data.   Resultat påvisar att FaR upplevs av personalen inom öppenvårdspsykiatrin som komplement till den medicinska behandlingen. Ytterligare upplevs den som ett bra verktyg som hjälper till att skapa struktur för patienterna. Samtidigt upplevs FaR också som tidskrävande och belastande. Mer information, utbildning och marknadsföring bland både personalen och bland samhället rörande FaR upplevs behövas.

Hatbrott är ett problem idag som strider mot allas lika värde och väcker oro bland många i vårt samhälle, samtidigt har kritik riktats mot Sverige för utvecklingen av hatbrott och den utbredda rasismen. Flera förebyggande insatser mot hatbrott har därav i Sverige vidtagits, detta trots brist på forskning kring hatbrott generellt men framförallt förebyggandet av hatbrott. Föreliggande uppsats vill därför skapa en förståelse för hur olika aktörer i Malmö arbetar för att förebygga hatbrott, hur aktörerna tänker kring orsakerna till varför hatbrott begås och eventuella utmaningar i det förebyggande arbetet. För att besvara uppsatsens frågeställningar intervjuas tio personer från olika verksamheter i Malmö utifrån deras roll som en del av det förebyggande arbetet mot hatbrott. Resultatet visar att händelser i omvärlden, bristande kunskap, kultur och historia samt fördomar, ses som möjliga orsaker till varför hatbrott begås. Media och internets påverkan ses som bidragande faktorer till hatbrott. För att förebygga hatbrott betraktas olika former av utbildningsinsatser vara de mest framstående och effektiva, men några få mer direkta insatser nämns också. Ur resultatet framstår det att hela samhället har ett ansvar i det förebyggande arbetet och att alla aktörer måste arbeta gemensamt för ett mer inkluderande samhälle. Det är också viktigt att hantera det aktuella mörkertalet i hatbrottsstatistiken och stärka förtroendet mellan minoriteter och myndigheter. Uppsatsens informanter påpekar också att mer resurser måste läggas på det preventiva arbetet mot hatbrott. Vidare ger uppsatsen förslag på framtida forskning som bör undersöka vilka konkreta insatser de olika aktörerna i samhället ska vidta för att förebygga hatbrott, samt studera ämnet utifrån fler perspektiv. / Hate crime is a problem today that goes against everyone's equal value and arouses concern among many in our society, meanwhile Sweden has been criticized for the development of hate crimes and the widespread racism. Therefore, Sweden has implemented several preventive strategies against hate crimes, despite a lack of research on hate crimes in general and the sizable lack of research regarding prevention of hate crimes. The essay wants to create an understanding of how different actors in Malmö works to prevent hate crimes, what they consider causes hate crimes and possible challenges in the preventive work. To address the inquiries posed by the essay, ten people from different functions in Malmö are interviewed, based on their role as part of the preventive work against hate crimes. The results show that events in the world, lack of knowledge, culture and history, as well as prejudices, are possible reasons why hate crimes are committed. The influence of the media and the internet are seen as contributing factors to hate crimes. To prevent hate crimes, various forms of educational efforts are considered to be the most prominent and effective. Also, a few more direct interventions are mentioned. The result shows that the whole society has a responsibility in the preventive work and actors must work together for a more inclusive society. It is also important to deal with the current darkness in hate crime statistics, and enhancing trust between minority groups and authorities. The essay's informants also highlight that more resources must be put into preventive work against hate crimes. Furthermore, the essay suggests that future research should examine what concrete efforts various societal actors should take to prevent hate crimes. Future research should also approach the subject from different perspectives.