Denna studies inledning ger en övergripande bild av att svenska ungdomar generellt skattar sin hälsa som hög, däremot skattas den psykosociala hälsan lägre vilken innefattas av att vara nöjd med sig själv. Att vara nöjd med sig själv och sin kropp omfattas av kroppsbildsuppfattningen. Sociala medier tar allt mer tid i anspråk och används i större utsträckning som ett kommunikationsmedel. Levnadsvanor, miljö och det tidiga livets villkor har en betydelse för individens hälsa. Denna studies syfte var att undersöka ungdomars kroppsbildsuppfattning och användande av sociala medier samt undersöka relationen mellan dem. Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie utfördes. Enkäter användes som datainsamlingsmetod bland skånska elever i åk 1-3 på gymnasiet, där 249 elever besvarade enkäten. Resultatet visade att 33 procent av flickor hade högre kroppsuppfattning än pojkar (14%) och att 38 procent av pojkarna hade lägre kroppsuppfattning än flickorna (18%) (p=0,001). Flickor använder sociala medier i större utsträckning än pojkar. Sättet flickor och pojkar använde sociala medier på skiljde sig åt. Flickor hade fler olika roller på sociala medier än pojkar, samt pojkar spelade mer onlinspel än flickor. Konklusion: Eftersom pojkarna i denna studie hade lägre kroppsbildsuppfattning och spelade mer onlinespel än flickorna är det utifrån ett genus och jämställdhetsperspektiv lämpligt att studera pojkars kroppsbildsuppfattning i relation till onlinespelande. Därför bör ytterligare forskning med inriktning på pojkars kroppsbildsuppfattning bedrivas utifrån både en kvalitativ och kvantitativ metodaspekt, med ändamål att försöka förstå vilka faktorer som ligger till grund för deras kroppsbildsuppfattning. / The study's introduction is given as an overall picture of the fact that Swedish youth generally estimate their health as high but the psychosocial health is estimated to be lower, which includes being satisfied with themselves. Being content with yourself and your body is covered by the body image perception. Social media takes more time and it's used to a greater extent as a communication medium. Living habits, the environment and the conditions of early life have a bearing on the individual's health.The aim of this study was to investigate the body image of young people and the use of social media and to investigate the relationship between them. Method: A quantitative cross-sectional study was performed. The survey was used as a data collection method among Scanian students in grades 1-3 in high school, where 249 students answered questionnaires. The result showed that 33 percent of girls had a higher body image than boys (14 percent) and that 38 percent of boys had a lower body image than girls (18 percent) (p = 0.001). The way girls and boys used social media differs. Girls use social media to a greater extent than boys. The way girls and boys used social media differed. Girls had more different roles on social media than boys, and boys played more online games than girls. Conclusion: Since the boys in this study had lower body image perception and played more online games than girls, it is appropriate from a gender and gender perspective to study boys' body image perception in relation to online gaming. Therefore, further research with a focus on boys' body image should be conducted on the basis of both a qualitative and quantitative method aspect, with the aim of trying to understand which factors underlie their body image perception.

Bakgrund: Mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer är ett aktuellt samhällsproblem. Studenter som i sin framtida profession kan komma att möta människor som har blivit våldsutsatta ska visa på kunskap om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer för att kunna ta ut en examen. Kunskapskravet trädde i kraft 2018–2019 och omfattar åtta olika examen där jurist-, psykolog-, socionom-, tandhygienist- och sjuksköterskeprogrammet finns vid Karlstads universitet. Syfte: Syftet med detta arbete är att undersöka hur jurist-, psykolog-, socionom-, sjuksköterske-, tandhygienist- och lärarstudenter vid Karlstads universitet genom sin utbildning tillägnar sig kunskap om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer, samt hur undervisningen uppfattas av studenterna. Metod: Intervjuer med studierektorer, programledare och studenter vid nämnda program har utförts. Respondenterna har resonerat kring examination, undervisning och inlärning av kunskapsmålet vilket sedan har transkriberats och analyserats genom en tematisk analys. För att få en djupare inblick i hur examination och undervisning av kunskapsmålet skett så har en manifest innehållsanalys av utbildningsplaner, kursplaner och litteraturlistor genomförts för respektive program. För att kunna undersöka hur kunskapskravet implementerats hos de program som berörs av det så jämfördes resultatet med lärarprogrammen, vilka inte omfattas av kunskapskravet. Resultat: Kunskapsmålet inkluderats i utbildningsplaner, kursplaner ochlitteraturlistor. Respondenterna från utbildningar med kunskapskravet beskriver att det examineras främst genom seminarier och att kunskapskravet kräver reflektion. Slutsats: Kunskapskravet har implementerats i praktiken hos de utbildningar som omfattas av kravet. Studenter lär sig om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer genom reflektion. Konstruktiv länkning är en vanligt använd strategi inom området. / Background: Men's violence against women and domestic violence is a significant social issue. To better prepare students who may encounter victims of violence in their future professions they need to demonstrate knowledge of men's violence against women and domestic violence to graduate. The knowledge requirement was implemented in 2018-2019 and covers eight different programs at university level in which programs for degrees in law, psychology, social work, dental hygiene, and nursing are offered at Karlstad University. Objective: The aim of this study has been to investigate how students at programs for degrees in law, psychology, social work, dental hygiene, and nursing at Karlstad University learn about men's violence against women and domestic violence, as well as how the educations is perceived by the students. Method: Interviews with Directors of Studies, Program Directors and students from previously mentioned degree programs as well as the teaching programs at Karlstad University has been concluded. The respondents have discussed examination, teaching and learning of the knowledge objective, which has then been analysed using thematic analysis. To gain a deeper understanding of how the examination and teaching of the knowledge objective is implemented, curriculums, course syllabi and bibliographies has been analysed by content analysis. Comparisons were made between the programs covered by the knowledge requirement and teacher education programs not covered by the same requirements. Results: The knowledge requirement has been implemented in the curriculum, course syllabi and bibliographies. Interviews with respondents from the programs also suggests that the course requirement is being implemented. Respondents recommend examining men’s violence against women and domestic violence via seminars especially highlighting the importance of reflection for improving learning. Conclusions: The conclusions drawn are that the knowledge requirement has been implemented in practice in the programs with the requirement. Students learn about men’s violence against women and domestic violence through reflection. Constructive Alignment is a learning theory commonly used.

Den här studien undersöker hur kvinnor upplever och tolkar hur kvinnokroppens representation i sociala medier påverkar deras självkänsla och psykiska hälsa. Genom en översikt av tidigare forskning, intervjuer med sex kvinnor i åldern 20-30 år samt tillämpning av social inlärningsteori och receptionsforskning, syftar vi till att ge en nyanserad insikt i detta viktiga samhällsproblem och ge läsarna en stark teoretisk grund för att förstå problemet. Kombinationen av social inlärningsteori och receptionsforskning ger oss möjlighet att få en nyanserad förståelse för hur publiken tolkar och interagerar medieinnehållet, detta genom att använda oss av begrepp som bland annat aktiv publik, mediebruk, inlärning och modellering. Resultaten av studien visar att sociala medier kan ha en negativ påverkan på hälsa och självkänsla på grund av den utbredda förekomsten av orealistiska skönhetsnormer och den konstanta jämförelsen med andra. Detta kan vara skadligt och i en del fall leda till ätstörningar. Vårt resultat visar också på att det finns positiva aspekter av sociala medier som kan främja en hälsosam självbild, såsom möjligheten att få tillgång till kropps-positivistiskt innehåll. / This study examines how women perceive and interpret the representation of the female body on social media and its impact on their self-esteem and mental health. Through a review of previous research, interviews with six women aged 20-30 years, and the application of social learning theory and reception studies, our aim is to provide nuanced insight into this important societal issue and give readers a strong theoretical foundation for understanding the problem. The combination of social learning theory and reception studies allows us to gain a nuanced understanding of how the audience interprets and interacts with media content, using concepts such as active audience, media use, learning, and modeling. The results of the study show that social media can have a negative impact on health and self-esteem due to the widespread prevalence of unrealistic beauty standards and constant comparison with others. This can be harmful and, in some cases, lead to eating disorders. Our findings also highlight that there are positive aspects of social media that can promote a healthy self-image, such as access to body-positive content.

If democratic society is to avert the dire straits that may come from decreasing levels of political participation and civic engagement, all potential explanatory factors must be explored. The purpose of this paper is to i) elucidate how the modeling and self-efficacy mechanisms of social learning theory affect individuals’ decisions to participate politically or not, and ii) assess the applicability of the relatively unutilized social learning theory in studies on political socialization and participation, respectively. By conducting a study composed of life history interviews, the paper aims to contribute to the research field by providing new explanations on how and why participatory behavior occurs in individuals, potentially filling a research gap by using and developing the previously unutilized social learning theory. The study finds that the proposed social learning theory mechanisms appear to have some explanatory power in the context of individuals’ political participation and asserts that social learning theory may very well be applicable in similar future studies as a complement to other explanatory factors.

Studiens syfte är att undersöka vilka metoder som används i behandlingsarbetet med män som utövar våld i nära relationer, hur våldsutövare beskrivs i forskningen samt vilka faktorer som lyfts som viktiga i behandlingen.  Studiens metod är en allmän litteraturöversikt och empirin består av 11 vetenskapliga artiklar. Empirin analyseras genom en tematisk analys. Teoriska utgångspunkter för studien är hegemonisk maskulinitet, normaliseringsprocessen samt social inlärningsteori. I den tematiska analysen identifieras två huvudteman med totalt fem tillhörande underteman. Studiens första huvudtema är Behandlarens betydelse med underteman Alliansbyggande samt Behandlingsmetoder. Studiens andra huvudtema är Våldsutövaren med underteman Motivation till behandling, Emotionell kompetens samt Psykisk hälsa. Studien redogör för vad forskningen säger om såväl behandlarens som våldsutövarens roller och förutsättningar och betydelse i behandling. Studiens resultat diskuteras i förhållande till forskningsfrågorna och de teoretiska utgångspunkterna. / The purpose of this study is to investigate the methods used in the treatment of men who have perpetrated intimate partner violence (IPV), how perpetrators are described in research, and which factors are identified as important in treatment. The study uses a general literature review method, and the empirical data consists of 11 scientific articles. The data is analyzed using thematic analysis. The theoretical frameworks for the study are hegemonic masculinity, the normalization process, and social learning theory. The thematic analysis identified two main themes with a total of five subthemes. The first main theme is "The Importance of the Therapist" with the subthemes "Alliance Building" and "Treatment Methods". The second main theme is "The Perpetrator" with the subthemes "Motivation for Treatment", "Emotional Competence" and "Mental Health". The study describes what research says about the roles and conditions of both the therapist and the perpetrator, and their importance in treatment. The results of the study are discussed in relation to the research questions and the theoretical frameworks.

Diskussionen om att akademisera polisutbildningen i Sverige har under en tid förekommit främst på regeringsnivå. Ett förslag angående att införa en kandidatexamen på polisutbildningen har även framförts av Polisförbundet, där de uttrycker ett positivt förhållningssätt till akademiseringen. Till följd av detta har ett kvalitativt förhållningssätt tagits för att erhålla en fördjupad bild kring ämnet ur ett polisiärt perspektiv. Studien syftar således till att undersöka vilka uppfattningar, i form av möjligheter och begränsningar, som yrkesverksamma poliser och polisstudenter har kring en akademisering av polisutbildningen. Vidare har även eventuella likheter och skillnader mellan dessa undersökts. Studien baseras på elva fokuserade intervjuer där materialet illustrerar flertalet möjligheter och begränsningar samt likheter och skillnader. Materialet har analyserats tematiskt och resulterade i två teman där ett behandlar polisutbildningen och det andra berör det efterföljande yrkeslivet. Resultatet berör möjligheter och begränsningar samt likheter och skillnader gällande de sökande till utbildningen, utbildningens innehåll, den teoretiska och praktiska kunskapen som erbjuds under utbildningen samt den kandidatexamen som diskuteras att införas. Dessutom berör resultatet även de yrkesroller och arbetssätt som förekommer inom Polismyndigheten, forskning inom det polisiära arbetet samt allmänhetens tilltro till polisen. Sammantaget visar resultatet att den polisiära yrkesutövningen upplevs främst som praktiskt, men där teoretiska ämnen och inriktningar även anses vara väsentliga för både utbildning och yrkesutövning. En kandidatexamen kan vara fördelaktig för vissa yrkesroller och för dem med teoretiskt eller akademiskt intresse, men har samtidigt ansetts kunna bidra med flera problematiska aspekter. Exempelvis lyfts en farhåga för att det praktiska ska åsidosättas eller att praktiska individer avstår att söka utbildningen. Trots att flera möjligheter belyses anses en akademisering av polisutbildningen på programnivå vara omotiverad, där andra förslag på alternativa vägar lyfts som bättre alternativ. / An academic police education in Sweden has been discussed on the state level. Polisförbundet has proposed to implement a bachelor’s thesis in police education where they express a positive approach to an academic police education. This study has a qualitative approach to obtain a deeper understanding from a police perspective. The study aims to investigate the perceptions of possibilities and limitations that working officers and police students experience regarding a police education with a bachelor. It also investigates potential similarities and variations between these. This study is based on eleven focused interviews where many possibilities and limitations, but also similarities and variations, are illustrated. The material has been analyzed thematically and resulted in two overarching themes where one processes police education and the other refers to the upcoming life of work. The results refer to possibilities and limitations, and also similarities and variations, regarding the applicants, the content of the education, the theoretical and practical knowledge during the education, and also the potential bachelor’s degree. The results also refer to the professional roles and working methods in Polismyndigheten, research on police work and the public’s trust in the police. All together the result shows that the police practice is experienced as practical, but theoretical subjects are also essential for the education and police practice. A bachelor’s degree can be favorable for some professional roles and for those who have more theoretical and academic interest. It has also been considered to contribute with problematic aspects with concerns that practical aspects were being set aside or that fewer practical individuals will apply. Even though there are several possibilities, an academic police education including a bachelor thesis is considered unmotivated. Other alternative educational routes are suggested to be a better option.