The purpose of this essay is to examine how some individual PE teachers view knowledge and what they think about the status of physical education whitin the school. The method used in this examination was both sudies of literature and a qualitative investigation. Six PE teachers, from three diffrent schools in Sweden, were interviwed from a phenomentographic research approach. I made the analysis from a sociocultural approach. The result indicates that th teachers had difficulties to describethe conception of knowledge, but that the pupils/students achieve knowledge in physical education. Many of the teachers' thoughts of knowledge can be described with the sociocultural approach. The teachers also think that the status of physical education is high among the pupils/students if they view it from an entertaining perspective, but the school subject achieves a lower status if they see it from an educational perspective.

Den här uppsatsen behandlar frågan kring vad information och rådgivning enligt miljöbalken egentligen innebär. I miljöbalken 26 kap 1 § står att ”Tillsynsmyndigheten skall dessutom, genom rådgivning, information och liknande verksamhet, skapa förutsättningar för att balkens ändamål skall kunna tillgodoses”. Det övergripande syftet med studien är att ta reda på om tillsynspersoner och företagare har olika upplevelser av tolkning och tillämpning av lagen om tillsyn (miljöbalken 26 kap § 1) med fokus på information och rådgivning till privata företag. Det empiriska materialet har hämtats från intervjuer med två tillsynspersoner samt en miljöansvarig person på ett tillsynspliktigt företag. Studien visar bland annat att det råder en hel del förvirring om vad information och rådgivning egentligen innebär. Det visar sig också att många företag upplever att de är beroende av att få stöttning av tillsynsmyndigheten, för att komma framåt i sitt miljöarbete. Tillsynsmyndigheten upplever däremot som ett problem att många företag inte är tillräckligt intresserade av att arbeta med miljöfrågor. Deras gemensamma erfarenheter är att det behövs förbättringar inom kommunikationen samt att de skulle vilja ha mer kommunikation med varandra.

Det centrala i arbetet med miljöledningssystem (MLS) är den ständiga förbättringen av den certifierade organisationens miljöprestanda. Syftet med den här studien är att studera hur man med utgångspunkt i MLS kan förbättra miljöarbetet på den typ av kontorsarbetsplatser som BT Products AB är ett exempel på. Studien visade på att kontorspersonalen fokuserar sitt miljöarbete till källsorteringen, pappersförbrukningen och till en liten del även elförbrukningen. Detaljerade miljömål, utbildning av medarbetare och miljöledarens roll är viktiga faktorer i miljöarbetet. Man kan sen gå vidare i miljöarbetet genom att använda sig av ett möjlighetsbaserat synsätt, goda exempel och återkoppling som verktyg integrerat i MLS för att få en ständig förbättrad miljöprestanda hos företaget.

I denna studie görs ett försök att öka förståelsen kring hur den inkommande direkta solinstrålningen blir påverkad av de gaser och partiklar som finns i atmosfären. Studiens syfte är att se om det statistiskt går att detektera någon trend i SMHI s mätningar av direkt solinstrålning vid elva mätstationer i Sverige mellan åren 1983-2003. Här undersöks även om partikelhalten i luften har förändrats samt om en eventuell trend i direkt solinstrålning kan kopplas ihop med förändrade partikelhalter i luften under samma tidsperiod. Solens cykler och ett förändrat ozonskikt kopplas också samman med resultaten. Det finns säsongsvariation i datamaterialet av den direkta solinstrålningen och därför appliceras månadssummerade värden i Seasonal Mann Kendall test for trend som är fördelningsoberoende. För att se hur partiklar och direkt solinstrålning samvarierar görs korrelationstestet Kendall’s Tau i SPSS 11,5. Valet av de variabler som undersöks gentemot direkt solinstrålning är baserat på tidigare forskning av vilka ämnen i atmosfären som kan ha en inverkan på den mängd solinstrålning som når jorden. De aerosoler och partiklar som används som jämförelsematerial (årsmedelvärden) är SO2, SO4, Sot, NO2 och PM10. Mätdata av aerosoler och partiklar har hämtats från IVL Svenska Miljöinstitutet AB vilka jämförs med solinstrålningsdata från SMHI. Resultatet från trendtestet för direkt solinstrålning visar att det finns en positiv trend vid 9 av 11 undersökta stationer, solinstrålningen har ökat med 0,5 - 1,2 % år-1. Korrelationstesten mellan direkt solinstrålning och de olika undersökta partiklarna visar att då partikelhalten sjunker ökar den direkta solinstrålningen. Av de undersökta variablerna kan ökningen av solinstrålning till största delen förklaras med en minskad mängd sulfat- och sotpartiklar i atmosfären. Kvävedioxid uppges också som en bidragande faktor, dock liten då minskningen av kvävedioxid inte är så stor. Solens cykler och uttunning av ozonskiktet förklarar endast en mycket liten del av den ökade direkta solinstrålningen.

Det pågår utbyggnad av avfallskapacitet i Sverige samtidigt är statens strategi rörande avfallshanteringen otydlig. Föreliggande studies syfte är att analysera hur aktörer på olika nivåer samverkat och att se vilka drivande faktorer som funnits i beslutsprocessen kring byggandet av avfallsförbränningsanläggningar. Det huvudsakliga teoretiska perspektivet i studien är hämtat från Sexton et al. De menar att en integration av perspektiv från företag, myndigheter och samhälle är en av nycklarna till bättre miljöbeslut. De menar också att verktyg som är framtagna för att ge vägledning för olika beslut kan vara användbara vid beslutsprocesser. En kvalitativ intervjumetodik har använts för att besvara syftena. Tio respondenter har intervjuats från tre fall, där det nyligen beslutats om upprättande eller utbyggnad av avfallsförbränningsanläggningar. Dessa är lokaliserade i ett och samma län i Sverige. Studiens syfte besvarades med hjälp av ett analysinstrument som växte fram. Vid analysen av de olika frågeområdena skapades kodenheter som belyser innehållet i intervjumaterialet. I uppsatsen diskuteras resultaten och förhålls till de teoretiska perspektiven som lyfts fram i studien och tidigare forskning på området. Resultatet indikerar att aktörers samverkan mellan olika nivåer och dimensioner är bristfällig. Det förefaller som byggandet av avfallsförbränningsanläggningar drivs av initiativ på bolags/projektnivån, medan andra nivåer (lokal-, regional-, nationell- och europeisknivå) och miljöstrategiska dimensioner är svagt företrädda i beslutsprocessen. Drivande faktorer av ekonomisk och marknadsmässig karaktär framstår som de starkaste drivkrafterna i beslutsprocessen för att upprätta avfallsförbränningsanläggningar i de undersökta fallen. Även drivande faktorer i form av lagar och regleringar ses som starka. Genom studiens resultat verkar det som om verktyg i form av hjälpmedel för kunskapshantering och beslutstöd av ekonomi och marknadsmässig karaktär styr inriktningen och utformningen av projekten att upprätta en avfallsförbränningsanläggning. Det verkar inte som användningen av verktyg av miljöstrategisk karaktär används i samma utsträckning och har då inte heller möjlighet att vara styrande. Jag tror att det finns en potential hos miljöstrategiska verktyg att påverka samverkan mellan aktörer vid upprättande och utbyggnad av avfallsförbränning och påverka hanteringen av miljöfrågor i beslutsprocessen.

Det som avhandlas i denna uppsats är ett försök till att studera hur EU- direktiven införlivas in i den svenska avfallshanteringen i Östergötland samt om eventuella svårigheter kan uppstå med denna implementering. Studien har utförts genom intervjuer med berörda personer inom avfallshanteringsfrågan i Norrköping och Linköping samt en hermeneutisk textanalys av lagdokument från Europeiska Unionen och Miljöbalken. Fem delfrågor har framställts för att underlätta analysen av intervjuerna och lagtexterna vilka sedan har jämförts samt analyserats. Under utförandet av denna uppsats så har avfallsfrågans komplexitet och omfattning påvisats samt de åtgärder som genomförs i dagsläget för att förbättra avfallssituationen.

Debatten om affärsetik och företagets sociala ansvar i globala sammanhang med olika naturliga, ekonomiska och kulturella förutsättningar har fått en mer framträdande roll i och med globalisering. Syftet med denna studie är att fastställa hur kulturella och lokala förutsättningar påverkar arbetet inom Corporate Social Responsibility genom att undersöka och jämföra CSR arbetet på hotell i kulturellt och geografiskt olikartade länder. Data för indikatorer för avfallsproduktion, vattenförbrukning, energianvändning, jämlika anställningsmöjligheter, yrkesutbildning och facklig organisering samlades in från hotell i Sverige, Norge, Danmark, Island, Storbritannien, Kina, Saudiarabien, Oman, Egypten och Förenade Arabemiraten och jämfördes mot benchmarks. Data från hotellen i de olika länderna jämfördes mot Hofstedes analys av kulturer för att undersöka eventuella samband mellan kulturella aspekter och CSR-arbete. Resultaten visar att det finns en omvänd korrelation mellan Maktdistans och facklig organisering, och även mellan Maskulinitet och andel kvinnor i tjänstemannapositioner. Dessa samband är framförallt tydliga på hotell i Skandinavien och Mellanöstern. Resultaten visar även att politiska system och nivå av ekonomisk utveckling kan påverka nivån på CSR-arbetet. Skandinaviska hotell låg närmare benchmarknivåer med avseende på alla indikatorer jämfört med hotellen i Mellanöstern, vilket bekräftar slutsatser från tidigare studier som visat att utveckling och socialdemokratisk dominans har positiv påverkan på CSR-aspekter. Vidare visar resultaten att äganderättigheter, lokala traditioner och samhällsförväntningar kan påverka CSR arbetet. Slutligen visar resultaten, samt bristen på resultat, vikten för hotell att använda sig av ett gemensamt mätningssystem och konsekventa enheter, och av att ha ett centralt rapporteringssystem för miljö- och arbetsfrågor. Utan ett system för att utvärdera och jämföra nivån på CSR-arbetet på olika hotell är det omöjligt att fastställa den relativa effektiviteten av olika satsningar på miljö och arbetsfrågor och därmed svårare att uppnå effektivitet och framgång inom CSR-arbetet.

Tack vare datorer finns det idag möjligheter att utöka det befintliga stödet till patienter som är i behov av hjälp inom vården. I ett pågående projekt på Karolinska institutet utvecklas ett datorstyrt telefonstöd (Telephone-Linked Care, TLC) för rättpsykiatriska patienter i öppenvård. En långsiktig målsättning är att reducera antalet våldsincidenter som inträffar i sammanhang där denna patientgrupp är inblandad. Huvudsyftet med denna uppsats var att finna en förtroendeingivande kvinnlig och manlig röst för användning i TLC. Ett annat syfte var att undersöka om olika rösters trovärdighet bedömdes olika av olika kategorier av bedömare. En enkätundersökning genomfördes där olika rösters trovärdighet bedömdes av patienter och av en jämförelsegrupp. Resultaten visade att de manliga rösterna bedömdes som signifikant mer trovärdiga än de kvinnliga rösterna, samt att de yngre bedömarna (<31 år) var signifikant mer negativa i sina bedömningar av rösternas trovärdighet än de äldre bedömarna (>31 år). I övrigt kunde en kvinnlig och en manlig röst utses som de mest förtroendeingivande hos patienterna. Enkätundersökningens resultat diskuteras i relation till tidigare forskning beträffande interaktion mellan människor och datorer.

The Swedish government has set up 16 environmental goals for Sweden to achieve. One of them is “Living forests”, which is the foundation for the “National strategy for the formal protection of forests”. The “National strategy” puts the private forest owner at the centre of attention in order to achieve the environmental goal “Living forests”. Adaptive Management could help with the implementation of the “National strategy”. 9 qualitative interviews have been done in order to examine how the communication between private forest owners and responsible authorities works. The interviews give the private forest owners’ perspective, and what they want the communication to be like, when it comes to conservation biology. Communication, language, and how to deal with conservation biology have been the main issues brought up during the interviews. The private forest owners also demand more flexibility and a keener ear from responsible authorities. The private forest owners would like a better knowledge of what is happening when it comes to conservation biology on their land. The private forest owners and the responsible authorities do have similar goals for what they want to achieve with the forest, but they disagree on how to achieve that goal.

The public sector in Norway purchases products and services for more then 300 billion NOK per year. This purchasing power can play an important role in leveraging the market share of environmentally sound products by increasing the level of environmental requirements in public contracts. Environmental considerations in public procurement have been on the international agenda since the 1992 conference in Rio, and the OECD, the EU and the Nordic Council of Ministers have also placed Green Public Procurement (GPP) on their agendas. Together with statements from the 2002 World Summit on Sustainable Development in Johannesburg, they all underline GPP as a tool for making a shift to more sustainable production and consumption practices. In Norway, the Government launched a Norwegian Action Plan on Environmental and Social Responsibility in Public Procurement in 2007. The aim of the plan was to encourage the public sector to demand environmentally sound products and services. However, several previous studies that have assessed the status of GPP show that, despite efforts to promote environmental considerations, there is a long way to go before these are fully integrated into public procurement practice The aim of this study was to produce information about how widespread the use of environmental criteria are in Norway, and to identify what drivers and barriers are seen to influence the GPP status. Based on experiences from other studies, the method design chosen was an analysis of tender documents complemented by case studies with interviews. Using both methods provided a way of balancing the results so as to get the most objective status scores on GPP together with more detailed answers on perceived drivers and barriers. The results revealed that almost 60% of all tender documents included some kind of environmental criteria, but 1/3 of these were so unclear that it was doubtful as to whether or not they would result in any green procurement. Of the product groups that were in focus, the one that included paper and print was by far the “greenest” of the groups, with the others both containing less GPP and more unclear criteria. Compared to other studies this puts Norway at the same level as Sweden, and shows a slight improvement in total GPP compared to previous assessments. Still, taking the high amount of unclear criteria into account may lower the overall GPP score. The interview results indicated that lack of knowledge, focus on economic considerations and product functionality, lack of support and management focus and work pressure were the five main barriers preventing GPP. Increased co-operation, increased focus from management, simplification of criteria and more available products with environmental labels were identified as drivers. The drivers and barriers identified correspond to those of previous studies, with some new finding such as identifying the lack of product specific knowledge, where previous studies have focused more on lack of procurement knowledge. The findings are all important when it comes to working out a strategy to follow up the Norwegian Action Plan. They give information about the needs identified by the procurement officers themselves, thus giving an indication of what initiatives to prioritise.