Uppsatsen behandlar supportrars motivationsfaktorer när de väljer att resa till ett fotbollsmästerskap såsom fotbolls-VM och fotbolls-EM. Supportrar har i alla tider besökt sportevenemang för att uppleva och ta del av evenemanget på plats. Frågan är vad som motiverar supportrar att resa många timmar och spendera pengar för att uppleva mästerskapen på en destination istället för att sitta bekvämt hemma och följa matcherna på tv. Efter en prövning av fyra möjliga motivationsfaktorer till supportrars resande har ytterligare faktorer identifierats. Med hjälp av analyser av svaren har sedan slutsatser dragits att supportrar har olika motivationer vilka lockar dem, det är därefter möjligt att sortera in motivationerna i tydliga primära och sekundära faktorer. Sverige, stämning, vänner och avstånd är några av faktorerna som motiverar respondenterna i denna uppsats.

Syftet med studien var att ta reda på brottsbekämparnas tankar och idéer angående fenomenet cannabissmuggling till Sverige, hur de anser att man bäst skall göra för att minska eller få stopp på smugglingen av cannabis. Undersökningsgruppen består av åtta brottsbekämpare som arbetar i brottsbekämpande myndighet (polisen & Tullen) med god insyn i cannabisproblematik. Brottsbekämparna intervjuades med en semistrukturerad kvalitativ intervju och fick då berätta med egna ord om sina erfarenheter av att bl.a. bekämpa smuggling av cannabis. Resultatet analyseras med hjälp av rutinaktivitetsteorin och rational choice-teorin samt tidigare forskning. Slutsatser som dras i denna studie är att smuggling av cannabis är svårt att stoppa. För att det skall ske en minskning eller kunna få stopp på smuggling av cannabis till Sverige krävs en del samhällsförändringar enligt intervjupersonerna. Smugglingen i sig är inget nytt fenomen, det handlar om att det smugglas stora mängder i legala som i illegala transporter samt att fler och fler människor smugglar in för eget bruk med ett nytt tillvägagångssätt. För att förhindra och försvåra cannabissmuggling till Sverige krävs ett kollektivt ansvarstagande och kollektiva insatser, samarbete mellan brottsbekämpande myndigheter både nationellt och internationellt för att förhindra och försvåra cannabissmuggling till Sverige.  Studien visar också att det råder enighet bland respondenterna om det rådande kontrollsystemet som inte upplevs som så effektivt på grund av byråkratiska organisationer inom myndigheterna. Samtliga respondenter pekade på brister gällande både bemanningar vid gränspassagen och uppmanade till ett nytt sätt att arbeta för att kunna kontrollera så många som möjligt genom samverkan med andra likasinnade myndigheter i utlandet och i Sverige.   Det man skall också komma ihåg är att brottsbekämparna vet en hel del om cannabissmuggling och dess utveckling, beträffande såväl dess volym, struktur som utvecklingen över tid. Vidare finns det anledning att fråga sig vilka belägg som presenteras för de hotbilder som tas fram. Dåligt underbyggda hotbilder kan även de leda till missriktade motåtgärder. Om fel metoder samt fel hotbilder prioriteras är risken stor att antalet oskyldiga människor kontrolleras vid gränsen. Det handlar följaktligen inte enbart om negativa konsekvenser för den personliga integriteten som hotas eller brottsbekämpningens effektivitet, utan även om medborgarnas utsatthet för kränkning. I förlängningen har detta stor betydelse för såväl brottsbekämparnas som det politiska systemets legitimitet.

This thesis contributes to the discussion on the role of national governments in climate change adaptation by providing empirical analysis of national adaptation strategies (NASs) in two economically advanced countries, Sweden and the Republic of Korea. A new framework for analyzing NASs focusing on public spending patterns was developed to provide a clear picture of where the priorities are beyond policy rhetoric. The analysis showed that most public spending in the case countries was currently directed toward building adaptive capacity rather than implementing adaptation actions. Both countries’ NASs also showed a similar pattern in terms of adaptation sectors that receive priority funding. Some sectors with private beneficiaries, like agriculture, received more public support when those with a greater number of beneficiaries, like biodiversity protection, received less in our case countries. This thesis has also analyzed rationalities for government intervention. Based on mainstream adaptation literature, an assumption was made that rationalities for government intervention will follow a liberal approach where there is a focus on identifying market failures and improving efficiency. However, it was found that NASs were not at all explicit about why government intervention is justified. Based on these findings, this study explored government actors’ perception on the appropriate rationality for adaptation intervention by interviewing key government officials in Sweden and the Republic of Korea. Three theories of government intervention in adaptation – the liberal approach, the budget maximizing model, and the social contract theory – were tested to examine their relevance. Although many government actors recognize the liberal approach as the norm for intervening in adaptation, it was found that the high level of uncertainty in climate impacts and the multi-faceted nature of vulnerability hinder this approach from becoming a positive theory in adaptation. Despite denials, the budget maximizing model was found to be highly relevant. Furthermore, the social contract theory was found to be highly relevant in explaining government intervention to short-term catastrophe, but not as effective in explaining adaptation to long-term changes.

This thesis contributes to the discussion on the role of national governments in climate change adaptation by providing empirical analysis of national adaptation strategies (NASs) in two economically advanced countries, Sweden and the Republic of Korea. A new framework for analyzing NASs focusing on public spending patterns was developed to provide a clear picture of where the priorities are beyond policy rhetoric. The analysis showed that most public spending in the case countries was currently directed toward building adaptive capacity rather than implementing adaptation actions. Both countries’ NASs also showed a similar pattern in terms of adaptation sectors that receive priority funding. Some sectors with private beneficiaries, like agriculture, received more public support when those with a greater number of beneficiaries, like biodiversity protection, received less in our case countries.   This thesis has also analyzed rationalities for government intervention. Based on mainstream adaptation literature, an assumption was made that rationalities for government intervention will follow a liberal approach where there is a focus on identifying market failures and improving efficiency. However, it was found that NASs were not at all explicit about why government intervention is justified.   Based on these findings, this study explored government actors’ perception on the appropriate rationality for adaptation intervention by interviewing key government officials in Sweden and the Republic of Korea. Three theories of government intervention in adaptation – the liberal approach, the budget maximizing model, and the social contract theory – were tested to examine their relevance. Although many government actors recognize the liberal approach as the norm for intervening in adaptation, it was found that the high level of uncertainty in climate impacts and the multi-faceted nature of vulnerability hinder this approach from becoming a positive theory in adaptation. Despite denials, the budget maximizing model was found to be highly relevant. Furthermore, the social contract theory was found to be highly relevant in explaining government intervention to short-term catastrophe, but not as effective in explaining adaptation to long-term changes.

Mitigating the projections of climate change will require large investments in renewableenergy sources. In Sweden, a major share of new renewable energy production will have tocome from wind power. However, in 2009 wind power provided less than 2 percent of thecountry’s energy consumption.The main purpose of this thesis is to further the understanding of issues that affect thedevelopment of wind power in Sweden.The study has been carried out by qualitative interviews with five of the country’s leadingwind power developers. Duncan’s concept of external environment has been applied to definethe study and develop the interview questions.The study has resulted in the findings of eight key issues that affect the development of windpower in Sweden as well as areas in need of improvements from an investor’s perspective.Overall the thesis finds that wind power developers are very happy with the efforts from theSwedish government and the present conditions will likely allow wind power to have agrowing place in the Swedish energy system, provided that the current positive conditions are maintained.

Employer branding är en strategi som allt fler organisationer börjar använda sig av för att nå konkurrensfördelar genom att vara en attraktiv arbetsgivare. Medarbetare beskrivs vilja ha en långvarig och lojal relation till organisationen då de upplever fördelar i organisationens värdeerbjudande och genom det identifierar sig med organisationen. Strategin har vuxit sig starkare i takt med att medarbetarna allt mer ses som organisationers viktigaste resurs och medarbetarna ses som länken till organisationens prestation. Denna studie har som syfte att skapa en förståelse för vad som kännetecknar medarbetare och tjänstemäns föreställningar om deras arbetsgivare och hur dessa kan påverka arbetsgivarens employer brand för att kunna utveckla och stärka det. Vi har i studien inspirerats av den kritiska realismen och antagit en kvalitativ ansats. Studien är genomförd på ett familjeägt service- och logistikföretag som säljer service- och logistiktjänster. Studiens resultat baseras på intervjuer gjorda med HR-chef, verksamhetschef, två driftchefer och verksamhetsplanerare. Medarbetarna har intervjuats genom tre fokusgrupper där totalt sexton medarbetare deltagit. Fokusgrupperna har sedan följts upp med två uppföljningsintervjuer med deltagare från fokusgrupperna. I studien benämns kollektivavtalsanställda som medarbetare och tjänstemänanställda som tjänstemän. Resultatet visar att tjänstemännen och medarbetarna har både gemensamma och olika föreställningar om sin arbetsgivare. De beskrev båda att deras arbete är varierat och att det ses övervägande som positivt för värdeerbjudandet. Det kunde dock leda till brister i kvalitén på utfört arbete. Medarbetare beskrev även att deras arbete var fysiskt krävande och för några av medarbetarna var det så fysiskt krävande att arbetet inte var hållbart i längden. Användningen och anställningsvillkoren för timanställda diskuterades av både medarbetare och tjänstemän. Medarbetarna ansåg att timanställda inte behandlades rättvist vilket påverkade deras föreställningar om arbetsgivaren negativt. Relationen till kollegorna beskrevs vara väldigt bra och relationen mellan tjänstemännen och medarbetarna beskrevs övervägande bra. De interna relationerna beskrevs vara de största motivationsfaktorerna och den största fördelen i företagets värdeerbjudande. Familjeföretagskontexten beskrevs av tjänstemän och medarbetare bidra till ett driv i företaget och toppstyrning med långt avstånd mellan ledning och medarbetare. Företaget använder sig av medarbetarpolicy och lönetrappa för att främja önskvärda värderingar och prestationer. Dessa två har dock visat sig vara oklara och inte alltid arbeta tillsammans vilket påverkar medarbetarnas föreställningar om sin arbetsgivare. Därför anses det viktigt att de klargörs och utvecklas för att de tillsammans ska kunna bidra till fördelar i företagets värdeerbjudande.

This report is about accessibility in a station environment. Studies have been made about how an accessible building should be designed. Accessibility is an important issue when striving for a society with equality as the foundation. Sweden is one of the most accessible countries when speaking about the built environment. A result of prosperity and a well-managed democracy. In spite of this there’s still a lot to do and in some areas the politics for disabled persons has major deficiencies. By continuing to strive against improvements Sweden could actually develop into one of the countries that sets the standard for the rest. Clearer directives from the European Union and the Swedish government during the last years has lead into several new laws and regulations about the design of the built environment. In this report studies have been done about how to attain an accessible surrounding with the focus on the environment in station-buildings. The station that has been studied is Nils Ericsson terminal in Gothenburg, Sweden. The aim has been to highlight good solutions for accessibility and to detect areas where it could be done in a different or perhaps better way. This type of studies is hard to do for a person without any disabilities since there, most often, is an obvious lack of personal relations to the issues. Therefore studies about different types of disabilities and a deeper understanding for the exposed people has been very important for the progression of the work. It has also laid the foundation for understanding the laws and the regulations around accessibility. The results showed that the studied terminal obviously had been designed with a wide thought about making it accessible. There were several solutions for helping the ones in need, for example distinctly marked patterns on the floor. Also, the actions for accessing the terminal had been done with great notice to the surrounding architecture since very few things stood out in contrast. The discussion is mostly about how the different solutions actually worked and fulfilled their purpose.

Genom att instruera personer att verbalisera sina tankar i samband med genomförandet av en uppgift, och föra protokoll på dessa verbaliseringar genom ett s.k. tänka-högtprotokoll, är det möjligt att undersöka hur tänkande går till (Ericsson and Simon, 1993, 1998; Ericsson, 2002). För att visa skillnaden mellan ”vanlig” verbalisering och den som görs i direkt anknytning till en uppgift delar Ericsson och Simon upp verbaliseringen i tre nivåer.  I denna uppsats studeras personer med lindrig utvecklingsstörning och deras förmåga att verbalisera sina tankar vid problemlösning. Syftet med denna studie är att utveckla en tänka-högtmetod anpassat för personer med utvecklingsstörning. De Tänka-högtprotokoll som tas fram analyseras för att undersöka om det är möjligt att använda verbaliseringen som metod för att studera strategier hos personer med utvecklingsstörning. En kvalitativ studie genomfördes med nio deltagare med lindrig utvecklingsstörning, tre kvinnor och sex män, i åldern 27-45. Deltagarna fick lösa en uppvärmningsuppgift, bestående av 13 bilder, och en huvuduppgift, bestående av 7 bildserier. Huvuduppgiften var att sätta ihop fyra till fem bilder till ett händelseförlopp och samtidigt verbalisera sina tankar. Analysen pekar på att metoden fungerar hos personer med lindrig utvecklingsstörning, då sex av deltagarna ligger på önskad verbaliseringsnivån, dvs. nivå 2. Vad gäller strategier finns indikationer på att några av deltagarna bryter ner det komplexa problemet till mindre delar för att hitta lösningen.

Examensarbetet har innefattat att utforma ett inredningsförslag till restaurangen Down Town i Eskilstuna. Förslaget har anpassats till den primära målgruppen studenter i åldersgruppen 18 – 35, på Mälardalens högskola i Eskilstuna. Vår uppdragsgivare har en vision om att restaurangen i framtiden ska bli en naturlig mötesplats, där studenter till förmånliga priser kan äta lunch och umgås. Utifrån en enkätundersökning, intervju med uppdragsgivaren, resultatet av rums analysen, inspirationsresan och litteraturstudier har vi arbetat fram ett helhetskoncept anpassat till målgruppen.

No description available.