Syftet med studien är att undersöka hur socialtjänstens stöd ser ut för barn med frihetsberövade föräldrar i Uppsala län. Studien ämnar även undersöka hur faktorer på mikro, meso och exonivå samspelar och vilken betydelse det har för dessa barn. Vidare syftar studien till att undersöka om socialtjänsten beaktar skydds- och riskfaktorer vad gäller barn med frihetsberövade föräldrar  Studien bygger på en kvantitativ metod och innefattar även kvalitativ del. Datainsamlingen har genomförts med en webbaserad enkätundersökning. Enkäten distribuerades till 109 socialsekreterare som arbetar med barnavårdsärenden i Uppsala län. Den kvalititativa delen består av en öppen fråga som avslutade enkäten. I analysen av underökningens resultat har vi använt oss av utvecklingsekologisk teori som kompletterats med begreppen skydds och riskfaktorer. Resultaten har även analyserats mot bakgrund av tidigare forskning. Resultaten visar att socialsekreterarna generellt har god erfarenhet av att arbeta med barnavårdsärenden och att de möter barn med frihetsberövade föräldrar i sin yrkesroll. De anser att barn med frihetsberövade föräldrar är i behov av specifika insatser men att insatser till målgruppen är mycket begränsade. Samverkan och samarbete mellan socialtjänst och andra myndigheter och organisationer är bristfällig vilket bekräftas av kommentarerna i den öppna frågan. Vidare belyser resultatet i enkäten hur barn med frihetsberövade föräldrar kommer till socialtjänstens kännedom. Resultaten säger dock inget om brister vad gäller anmälningsskyldigheten jämlikt 14 kap. 1 § Socialtjänstlag (2001:45) (SoL). Kommentarerna i den öppna frågan gav fördjupad information om brister i anmälningsskyldigheten. Där framkom att andra myndigheter och aktörer inte alltid anmäler till socialtjänsten att ett barn har en förälder frihetsberövad och att detta är problematiskt. Anmälningar från andra myndigheter och aktörer är en förutsättning för socialtjänsten ska kunna ge barnen det stöd och de insatser de är i behov av. Bland kommentarerna i den öppna frågan lämnas förslag på utvecklings- och förbättringsarbete för målgruppen. Här nämner socialsekreterarna bland annat stödgruppsverksamhet som exempel på insats. Genom vår undersökning har vi kunnat få en god beskrivning av hur socialtjänstens stöd ser ut för målgruppen i Uppsala län.

No description available.

Syftet med denna studie var att undersöka hur deltagarna i ett hälsofrämjande pilotprojekt upplevde deltagandet samt att undersöka deras upplevelse av att ha en individuell coach tillgänglig under processen. Studien som gjorts är en kvalitativ forskningsstudie med aktionsforskning som ansats. Datainsamlingen skedde kontinuerligt under studien av pilotprojektet, i form av formativa utvärderingar samt observationer. De formativa utvärderingarna och observationerna var en del av planeringen inför nästkommande aktion under pilotprojektet. Pilotprojektet utvärderades även i slutet med hjälp av en summativ utvärdering. Allt material som samlades in under studien av pilotprojektet bildade sedan studiens resultat. Resultatet visade att deltagarna upplevde det lärorikt och intressant att delta i pilotprojektet. De ansåg det vara positivt att ha en individuell coach tillgänglig och att det varit en stor hjälp i förändringsprocessen. Deltagarna menade att det var bra att ha både gruppaktiviteter och individuella aktiviteter i en hälsofrämjande intervention, men upplevde de individuella samtalen som mest givande. Motivation var något som påverkade deltagandet positivt och hög arbetsbelastning påverkade deltagandet negativt.

Syftet med vår studie var att belysa förskollärares och specialpedagogers förväntningar och erfarenheter av specialpedagogens roll i förskolan, samt om synsättet på specialpedagogens yrkesroll skiljer sig åt. Vår förhoppning var också att studien skulle ge oss kunskaper som är betydelsefulla för oss i vårt kommande yrke som specialpedagoger. Vi ville ta reda på hur förskollärare och specialpedagoger ser på specialpedagogens yrkesroll och vilka insatser som de ansåg som betydelsefulla i förskolans verksamhet. För att få svar på våra frågor använde vi oss av kvalitativa intervjuer. Vår urvalsgrupp bestod av fyra specialpedagoger samt fyra förskollärare i en närliggande kommun. Datamaterialet bearbetades och analyserades sedan, med stöd av våra teorier och perspektiv för att få en röd tråd genom hela studien. Vi strukturerade vårt material genom att sammanställa intervjuerna utifrån de två yrkeskategorierna, förskollärare och specialpedagoger, var för sig. Resultat och diskussion presenteras därför i två avsnitt där respektive yrkeskategori beskriver sina förväntningar och erfarenheter av specialpedagogens yrkesroll i förskolan. I vårt resultat kan vi se att förskollärarnas förväntningar och önskemål, stämmer väl överens med specialpedagogernas intentioner och vilja gällande hur de själva önskar att deras uppdrag ska se ut i förskolan. Dock ser inte verkligheten alltid ut som de önskar, vilket kan bero på utformandet av tjänster, behov och förutsättningar i förskolans verksamhet.

<p>1995 kom psykiatrireformen vars syfte var att förbättra för de psykiskt funktionshindrade. Senare utvärderingar visade att samverkan och gränsöverskridande lösningar var nödvändiga arbetssätt för att arbetet skulle bli framgångsrikt för gruppen. 11 år efter reformens tillkomst fanns det fortfarande stora brister i samverkan. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur representanter inom socialförvaltningen och landstingets öppenvårdspsykiatri i Härnösands kommun upplevde samverkan kring insatser för psykiskt funktionshindrade. Sex intervjuer med tjänstemannapersonal från vuxenpsykiatrin, biståndshandläggare inom psykiatrin och chefssocialsekreterare från individ- och familjeenheten samt tjänstemannapersonal från öppenvårdspsykiatrin gjordes. Resultatet visade att den samverkan som fanns var bristfällig. Slutsatsen var att det är viktigt att det finns organisatoriska förutsättningar för att aktörerna inom båda organisationerna ska kunna skapa en gemensam plattform för samverkan.</p>

<p><strong>Sammanfattning</strong></p><p>Forshaga kommun anställde år 2004 en hälsoutvecklare. Uppsatsen syftar till att redovisa i vilken utsträckning anställda nyttjar de hälofrämjande insatser som kommunen erbjuder, visa upplevelsen de anställda har av insatserna samt om det finns andra önskemål gällande friskvårdssatsningar. Vi har använt kvantitativ metod där vi skickat ut enkäter till ett slumpmässigt urval. Enkäten skickades ut till 220 anställda och 111 enkäter återkom och behandlades. Vi har begränsat oss till att utvärdera komplementära behandlingsmetoder, fysiska aktivitetssatsningar, hälsokontroller och hälsoprofilsbedömningar.  Vi ser också på informationsspridning och medvetenhet av de hälsoinsatser som erbjuds. Utvärderingen visar att det är stor variation både i deltagande och effekter på hälsan för de olika insatser som erbjuds. Massage är den hälsofrämjande insats som nyttjats mest och har visats ge bäst hälsoeffekter enligt respondenterna. Övriga aktiviteter har god effekt på dem som deltar, men aktiviteternas utformning bör ses över för att locka fler deltagare.</p>

1995 kom psykiatrireformen vars syfte var att förbättra för de psykiskt funktionshindrade. Senare utvärderingar visade att samverkan och gränsöverskridande lösningar var nödvändiga arbetssätt för att arbetet skulle bli framgångsrikt för gruppen. 11 år efter reformens tillkomst fanns det fortfarande stora brister i samverkan. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur representanter inom socialförvaltningen och landstingets öppenvårdspsykiatri i Härnösands kommun upplevde samverkan kring insatser för psykiskt funktionshindrade. Sex intervjuer med tjänstemannapersonal från vuxenpsykiatrin, biståndshandläggare inom psykiatrin och chefssocialsekreterare från individ- och familjeenheten samt tjänstemannapersonal från öppenvårdspsykiatrin gjordes. Resultatet visade att den samverkan som fanns var bristfällig. Slutsatsen var att det är viktigt att det finns organisatoriska förutsättningar för att aktörerna inom båda organisationerna ska kunna skapa en gemensam plattform för samverkan.

Sammanfattning Forshaga kommun anställde år 2004 en hälsoutvecklare. Uppsatsen syftar till att redovisa i vilken utsträckning anställda nyttjar de hälofrämjande insatser som kommunen erbjuder, visa upplevelsen de anställda har av insatserna samt om det finns andra önskemål gällande friskvårdssatsningar. Vi har använt kvantitativ metod där vi skickat ut enkäter till ett slumpmässigt urval. Enkäten skickades ut till 220 anställda och 111 enkäter återkom och behandlades. Vi har begränsat oss till att utvärdera komplementära behandlingsmetoder, fysiska aktivitetssatsningar, hälsokontroller och hälsoprofilsbedömningar.  Vi ser också på informationsspridning och medvetenhet av de hälsoinsatser som erbjuds. Utvärderingen visar att det är stor variation både i deltagande och effekter på hälsan för de olika insatser som erbjuds. Massage är den hälsofrämjande insats som nyttjats mest och har visats ge bäst hälsoeffekter enligt respondenterna. Övriga aktiviteter har god effekt på dem som deltar, men aktiviteternas utformning bör ses över för att locka fler deltagare.

Skolan är en plats där barn och unga från samhällets alla hörn samlas, pedagogerna i skolan har i uppdrag att fostra dessa till demokratiska medborgare, och förmedla värdegrundens innehåll. Barn och unga som startar på ”minus”, på ett eller annat sätt, kan behöva vissa kompensationer för att skolan skall bli likvärdig. Skolans personal skall verka för att alla på skolan inkluderas och undervisningen skall anpassas till varje elevs förutsättningar och behov.Syftet med arbetet var att undersöka hur skolorna organiserar sig för att alla elever skall inkluderas i skolan och vilka metoder de använder för att identifiera barn och unga i riskzoner för utanförskap. Vidare vill jag veta vilka insatser som skolan sätter in när de upptäcker att barn eller unga, socialt eller kunskapsrelaterat, är i behov av dem.Arbetet har utförts med en kvalitativ metod, genom att skapa samtal under intervjutillfällena. Intervjuer har gjorts på tre skolor och med nio personer i skolans värld. I arbetet behandlas olika faktorer och perspektiv som kan ligga till grund för att ett utanförskap.Resultatet visar att det finns skillnader i hur begreppet inkludering uppfattas, dels mellan skolorna, och dels även inom skolorna. Det visar sig att ett visst samarbete existerar mellan aktörerna i förskoleklassen till trean, i en utav F-6 skolorna, men det förebyggande arbetet avstannar efter årskurs tre. Vidare tolkar inte skolan styrdokumenten gemensamt för att skapa ett enhetligt förhållningssätt, och göra värdegrundsuppdraget synligt i praktiken. Anledningen till detta är att skolledningen inte prioriterar sitt uppdrag som pedagogisk ledare, framför andra ansvarsområden som ledningen har.

Syftet med denna studie är att få en insikt om hur förskollärare tänker kring specialpedagogik i förskolan och även vilka faktorer som har betydelse för förskollärares arbete med barn i behov av särskilt stöd. Vikt har även lagts vid förskollärares tankar runt tidiga insatser för barn i förskolan. För att kunna ta reda på detta har en kvalitativ intervjustudie gjorts där 7 verksamma förskollärare från 2 olika enheter har intervjuats. Jag har utgått från mina problemställningar; Hur tänker förskollärare kring ämnet specialpedagogik? Vilka faktorer har betydelse för förskollärares arbete med barn i behov av särskilt stöd? samt Vilken betydelse har tidiga insatser för barn i förskoleåldern? Mitt resultat visade att det många gånger finns två olika sätt att tänka kring specialpedagogik i förskolan. Oftast handlade det om att specialpedagogen knuten till enheten hade det yttersta ansvaret för de barn som var i behov av särskilt stöd. Specialpedagogen fungerade även som en pedagogisk handledare till arbetslagen på de olika enheterna. De faktorer som ansågs betydelsefulla för arbetet med barn i behov av särskilt stöd var föräldrarsamverkan, grundkompetens samt den pedagogiska handledningen som förskollärarna fick av specialpedagogen. Tidiga insatser för barn för de barn som betraktades behöva det ansågs värdefullt för kommande skolstart, men vissa förskollärare menade att insatser inte skulle sättas in för tidigt medan vissa menade att det aldrig var för tidigt.