Aim:Examine primary school teachers experience and experience of how a hig school (grades 7-9) works to promote attendance at the school. Methods: The survey used a qualitative inductive approach, meaningful selection, semi-structured interwiews and a qualitative content analysis. Results: The results presents with three main categories Attention Attendance, Municipal level intiatives and early interventions is important. The results shows that in the work to promote attendance at school, relationships between students and a reliable adult are an important component. Municipal-level intiatives may look different, but are based on creating the conditions for students with low attendance at school to be able to return to functioning schooling. Early intervention for students with hig absenteeism is important. Conclusion: The attention-grabbing problem of problematic absence affects both the individual and the community unless measures are promptly initiated. For students who do not complete the education, it can lead to lower conditions in the labor market and poorer health. This study highlights the importance of erly efforts to promote attendance.

Tidig matematisk förståelse har stor betydelse för framtida utbildningsresultat i matematik. Det är därför viktigt att redan i förskoleklass upptäcka elever som är i risk att utveckla matematiksvårigheter och att erbjuda dessa elever stöd. Syftet med den här studien är att få fördjupad kunskap om hur förskoleklasslärare och speciallärare/ specialpedagoger arbetar, för att i tidiga år upptäcka elever som riskerar att utveckla matematiksvårigheter samt att få kunskap om vilket stöd som erbjuds elever i förskoleklass. Studien har en kvalitativ ansats, där datainsamlingen skett genom semistrukturerade intervjuer med tolv förskoleklasslärare och speciallärare/-pedagoger i tre olika kommuner. Utifrån sociokulturella och relationella perspektiv med Bronfenbrenners ekologiska systemteori som utgångspunkt lyftes förskoleklasslärarnas och speciallärarnas/-pedagogernas arbete, elevernas utveckling och samspel och kommunikationen med omgivningen fram. Resultatet i den här studien tyder på att förskoleklasslärarna och speciallärarna/-pedagogerna ser vikten av att tidigt upptäcka elever som riskerar att utveckla matematiksvårigheter. Förskoleklasslärarna använder Skolverkets obligatoriska kartläggningsmaterial och läromedel för att kartlägga elevernas kunskaper i matematik. För att främja matematikutvecklingen och förebygga matematiksvårigheter använder sig förskoleklasslärarna av en varierad undervisning och metoder och poängterar vikten av praktiskt och konkret material. Slutsatsen från denna studie är att förskoleklasslärarna och speciallärarna/-pedagogerna har olika material och metoder för att upptäcka och stödja elever som är i risk att utveckla matematiksvårigheter. Däremot visar det sig att tidsbrist hos lärarna och språksvårigheter hos eleverna är hinder i lärarnas arbete samt att ett fullgott samarbete mellan professionerna behöver utvecklas.

AbstractBergqvist, Jenny och Reuterhäll, Malin, (2020). Kartläggning ”Hitta språket”. Vad händer sen? Speciallärarprogrammet, språk-, läs- och skrivutveckling, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragVår ambition med vårt examensarbete är att få fram uppfattningar om hur arbetet med det obligatoriska kartläggningsmaterialet “Hitta språket” (Skolverket, 2019) kan bidra till att elever i riskzonen för att utveckla läs- och skrivsvårigheter får stöd och insatser i tid för att främja den kommande läsutvecklingen. Att vara fonologiskt medveten som barn är av största betydelse för att kunna utveckla ett rikt och flytande språk.Syfte och frågeställningarSyftet är att skapa kunskap om elever som befinner sig i riskzonen hittas med hjälp av kartläggningen och i så fall hur. Vidare avser vi att öka kunskapen om vad ett urval lärare i förskoleklass och lärare med specialpedagogisk kompetens anser vara adekvata insatser för dessa elever och om dessa insatser sätts in.•Hur beskriver ett urval av lärare i förskoleklass att resultatet av kartläggningen används för vidare undervisning?•Upplever dessa lärare att elever i riskzonen upptäcks med hjälp av kartläggningsmaterialet och i så fall hur?•Vilka insatser ges på de undersökta skolorna, för elever i riskzonen för läs-och skrivsvårigheter och av vem?•Vilken roll har läraren med specialpedagogisk kompetens på de undersökta skolorna, i samband med kartläggning?TeoriVår studie belyses utifrån ett sociokulturellt perspektiv där Vygotskij (2001) har inspirerat oss i att lärande sker i samspel mellan människor i olika kontexter. Den proximala utvecklingszonen med hjälp av scaffolding, artefakter och medierande redskap medför elevernas möjligheter till att lyckas (Säljö, 2014). Vi har även i vår studie knutit an till teorier kring läsforskning, där Lundberg, Rydqvist och Strid (2018) belyser vikten av fonologisk medvetenhet och tidiga insatser för att förhindra läs- och skrivsvårigheter.MetodVårt insamlade material bygger på semistrukturerade intervjuer av lärare i förskoleklass samt lärare med specialpedagogisk kompetens. För att stärka tillförlitligheten i vårt arbete och att vår frågeguide stämde väl överens med undersökningens syfte genomförde vi först en pilotundersökning. Intervjuerna vi gjorde på de olika skolorna transkriberades och lyssnades noggrant igenom av oss båda. Därefter bröt vi ner och bearbetade respondenternas svar till mindre enheter och satte in dem i en innehållsanalys.ResultatLärarna uttrycker att kartläggningsmaterialet ”Hitta språket” är tidskrävande men är ändå ett bra underlag för vidare undervisning. Trots att kartläggningsmaterialet ”Hitta språket” anses vara översiktligt kan det ändå visa indikationer på var individuella djupdykningar och insatser behöver göras. Lärarna anser att elever i riskzonen för läs- och skrivsvårigheter identifieras även utan kartläggningsmaterialet ”Hitta språket”. Insatserna som huvudsakligen görs för elever i riskzonen för att utveckla läs- och skrivsvårigheter på skolorna är främst inom den ordinarie undervisningen med ledning och stimulans. Det förekommer även några få individuella insatser med stöd av lärare med specialpedagogisk kompetens. Nivågrupperingar är vanligt förekommande på skolorna för att möta eleverna där de är i sin utveckling, det vill säga, i deras proximala utvecklingszon. Lärarna med specialpedagogisk kompetens finns framför allt med som en handledande funktion i arbetet och deras koppling till förskoleklassen har blivit tydligare sedan både förskoleklassen och kartläggningsmaterialet ”Hitta språket” blivit obligatoriskt. Specialpedagogiska implikationerDet visar sig att det inte tillhör självklarheten att förskoleklassen har lärare med specialpedagogisk kompetens knuten till sig. Vi som speciallärare inom språk-, läs- och skrivutveckling kommer att ha en viktig och betydande roll för att följa eleverna efter vad deras resultat i kartläggningsmaterialet ”Hitta språket” visar. Det är viktigt att sätta in åtgärder tidigt för att stötta elever som befinner sig i riskzonen för läs- och skrivsvårigheter. Vi tror att lärarna ute på skolorna vill att alla elever ska få samma chans att lyckas i skolan men vi vet samtidigt att elever har väldigt olika förutsättningar. Då är det alla lärare men särskilt lärare med specialpedagogisk kompetens som ska stödja dessa elever ur ett relationellt perspektiv (Ahlberg, 2016). Samtidigt finns det de som menar att man inte ska kartlägga och stämpla eleverna för tidigt utan låta dem växa i sin egen takt. Svenska skolans undervisning ska dessutom vara inkluderande och här kan det bli motsättningar om vi ser hur Finland gör, som tidigt ger stödinsatser exkluderande för att de ska få bättre förutsättningar i sin vidare utbildning (Takala, 2009).

Kravet på skrivförmåga har ökat och förändrats successivt under åren, både i skola och samhälle, med en risk för fler elever i skrivsvårigheter. Detta tillsammans med sviktande resultat i olika mätningar har i förlängningen gjort att skrivningen fått mer uppmärksamhet, där även bedömningsmaterial och tidiga insatser initierats. Skolans och lärares uppdrag att möta alla elevers behov i skrivutvecklingen har i sammanhanget blivit ännu viktigare. I studien undersöktes skrivundervisning och specialpedagogiska insatser för elever i skrivsvårigheter i årskurs 1-6, vilket utfördes genom e-postenkäter och intervjuer med verksamma lärare, speciallärare och specialpedagoger. Resultatet visade vikten av kartläggning för att följa upp elevers skrivutveckling över tid. Även lärares, speciallärares och specialpedagogers kunskaper och erfarenheter om skrivsvårigheter och vad pedagogerna ansåg att svårigheterna berodde på, uppmärksammades som grund för utformningen av elevers stöd i skrivutvecklingen. Studien visade att stödet till största del var förebyggande undervisning eller särskilt stöd inom klassens ram, men att det även gavs i mindre grupp och enskilt. Explicit tydliggörande undervisning inom skrivning och skrivprocess visade sig i resultatet som stöttande, färdighetstränande och kompenserande undervisning, vilket skedde i interaktion och samspel med klasslärare, övriga elever och ibland speciallärare. I studien blev det tydligt att kompenserande assisterande teknik kunde hjälpa elever, men att det förutsatte tillgång till tekniken och utbildning att hantera den. Slutligen framkom att utökad tid till skrivning och skrivprocessen sågs som en viktig aspekt och innefattade både tillräckligt med tid för att slutföra uppgifter samt till time on task.

Drygt fem gånger så många pojkar som flickor diagnostiseras inom paraplybegreppet högfungerade autismspektrumtillstånd (AST). En konsekvens av det är att forskning kring tillståndet främst utgår från pojkar. Baserat på journaler och register mellan år 2011-2014, syftade denna studie till att undersöka insatser för och möjligheter att uppnå individuella mål vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten hos pojkar (n=23) och flickor (n=23) mellan 7 och 18 år. Resultaten visade att pojkar och flickor generellt fick lika insatser med avseende på antal, typ och tid. Fler pojkar än flickor uppnådde dock sina mål med uteslutande goda resultat, medan en större andel av flickornas mål var långt ifrån uppfyllda. Skillnaderna i måluppfyllelse mellan flickor och pojkar med högfungerande AST diskuteras i relation till ett förhöjt antal behov och mål samt en möjlig ökad förekomst av internaliserade psykiska problem hos flickorna. Fynden styrker tidigare forskning om att symtombilden mellan pojkar och flickor med högfungerande AST skiljer sig åt. Slutligen betonas vikten av att vidare undersöka eventuella skillnader i symtombild, och huruvida könsspecifika insatser kan öka möjligheten till jämlik vård i kliniska verksamheter. / More than five times as many boys as girls are diagnosed within the umbrella concept high-functioning autism spectrum disorder (AST). Consequently, research regarding the condition is mainly based on boys. Based on medical records and register between 2011-2014, this study aimed to examine interventions and opportunities to achieve individual goals within the Child Habilitation services in Västerbotten, Sweden, for boys (n = 23) and girls (n = 23) between 7 and 18 years old. The results showed that boys and girls generally received equal interventions with regard to quantity, type of intervention and duration. More boys than girls met all their goals with principally good results, as opposed to a greater proportion of the girls' goals being far from satisfied. The differences in achievement between girls and boys with high functioning AST are discussed in relation to a greater quantity of needs and goals and a possible increased incidence of internalizing mental health problems in girls. The findings confirm previous study implications regarding differential expressions of symptoms between boys and girls with high-functioning AST. Finally, the importance of further examining possible differences between boys and girls with AST in expressions of symptoms and whether gender-specific interventions can increase the possibility of equal treatment in clinical settings is emphasized.

Syftet med föreliggande kvalitativa studie var att undersöka hur de yrkesverksamma på Första linjen upplevt att arbetet fungerat sedan verksamhetens uppstart våren 2015. En kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera det inhämtade materialet. Individuella semistrukturerade intervjuer med fem av de yrkesverksamma inom Första linjen genomfördes. Resultatet visar att söktrycket sedan verksamhetens uppstart gått i vågor med ett ökat söktryck innan och efter skollov och där tjejer i övre tonåren samt yngre barn är två av de grupper som varit återkommande. Vidare visar resultatet att den samverkan Första linjen har med närliggande verksamheter varit bra men att den kan förbättras ytterligare. Av resultatet framkommer att en styrka med Första linjen är verksamhetens bredd av yrkeskategorier, samverkan med närliggande verksamheter samt verksamhetens goda tillgänglighet. Den goda tillgängligheten sågs likaså som en potentiell svaghet. Enligt resultatet kan ett gemensamt tillvägagångssätt i mötet med besökare ses som ett förbättringsområde. Ett annat förbättringsområde var det förebyggande arbetet kring psykisk ohälsa hos barn och unga så som att nå ut med information till barn och unga om psykisk ohälsa. Tillgänglighetsteorin var till hjälp för att få en djupare förståelse av resultatet. Ingen tidigare studie har genomförts avseende Första linjen i Karlstad. Studien kan därmed bidra med kunskap till Första linjen om hur verksamheten kan upprätthålla samt utveckla arbetet för en förbättrad psykisk ohälsa hos barn och unga. / The purpose of this qualitative study is to examine how the individuals working on Första linjen have experienced how the operation has worked since the start of spring 2015. A qualitative content analysis was used to analyze the gathered material. Semi structured interviews were performed with five individuals working at Första linjen. Results show that client loads fluctuates in waves with more loads before and after school breaks, and that girls in their late teens and younger children are two recurring groups. Further, results show that collaboration between Första linjen and adjoining agencies has been successful, but that there is still room for improvements when aligning with certain agencies. Results reveal that the breadth of work types, collaboration with adjacent agencies and the availability of the agency are distinguished strengths of Första linjen. The good availability was also distinguished as a possible weakness. According to the results, a collaborative cross-agency approach with clients is considered an area for improvements in the future. Another area of improvement is the preventive work surrounding mental illness amongst children and young persons, including information outreach. The theory of access was helpful to gain a deeper understanding of the result. No previous study has been performed regarding Första linjen in Karlstad. The study can thereby contribute knowledge to Första linjen about how the operation can sustain and develop the work to an improved mental health among children and adolescents.

Familjer med barn med kognitiva funktionsnedsättningar är utsatta för större påfrestningar än familjer med typiskt utvecklade barn och är i behov av mer stöd och insatser. Syftet med denna studie har därför varit att undersöka hur en grupp föräldrar till barn med kognitiva funktionsnedsättningar beskriver vardagslivet för familjen samt hur de beskriver det stöd som familjen är berättigade till. Studien är baserad på fem kvalitativa intervjuer med föräldrar till barn med kognitiva funktionsnedsättningar i Umeå kommun, vilka utgick ifrån en semistrukturerad intervjuguide. Intervjuerna analyserades med hjälp av meningsbärande enheter. Resultaten visar att de intervjuade föräldrarnas utmaningar i vardagen ofta består i att kämpa för barnens rättigheter och hur de bäst kan hjälpa sina barn. Det stöd som familjerna mottar värderas olika, och verkar inte vara likvärdig mellan intervjupersonerna. De flesta anser att de får ta ett alltför stort ansvar för att deras barn ska få rätt stöd. De slutsatser som kan dras utifrån intervjuerna är att de intervjuade föräldrarna är i behov av mer infomation, både skriftligt och muntligt, om vad verksamheter kan erbjuda familjerna samt att de i deras vardag får ta ett stort ansvar själva för att kunna efterfråga stöd åt sina barn.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur elevhälsans professioner beskriver den specialpedagogiska funktionens uppdrag i och utanför elevhälsan. Anledningen till valet att studera i och utanför elevhälsan är att bidra med kunskap om hur den specialpedagogiska funktionen ser ut inom hela elevhälsan på lokal nivå. Intresset till studien grundar sig utifrån att olika professioner har uttryckt sina åsikter om den specialpedagogiska funktionens uppdrag både i och utanför elevhälsan. Studien tar stöd i det sociokulturella perspektivet för att försöka förstå de olika professionernas förståelse av den specialpedagogiska funktionen. Studien utgår även från ett relationellt perspektiv där elevens svårigheter måste ses i förhållande till lärmiljön, alltså att undervisningens utformning och upplägg kan orsaka skolsvårigheter för en elev. Även det kategoriska perspektivet finns med i studien utifrån att det framkom åsikter där eleven är den som har problemet och att det behöver lösas med hjälp av undervisning i mindre grupp eller enskilt tillsammans med någon inom den specialpedagogiska funktionen. Den metod som använts i studien är kvalitativa intervjuer som har spelats in, transkriberats och analyserats. Resultatet visar att professionerna har samma förståelse om vilka specialpedagogiska insatser som ingår i den specialpedagogiska funktionen. Däremot är de oeniga om vilka specialpedagogiska insatser som specialpedagogen ska prioritera först. Slutsatsen av studien visar att specialpedagogernas uppdrag tolkas väldigt olika bland professionerna i elevhälsan och utifrån det ser också förväntningarna olika ut.

Den här studien har tagit utgångspunkt i forskning som visat samband mellan läsinlärningsproblem och koncentrationssvårigheter. Syftet med studien var att få en fördjupad förståelse av lärares arbete för att främja god läsutveckling för elever med koncentrationssvårigheter genom att ställa frågan ”Hur beskriver lärare i skolår 1-2 att de arbetar med läsutveckling utifrån den information de har om elevers koncentrationsförmåga?”. För att samla in studiens empiriska material har jag genomfört kvalitativa intervjuer med fem stycken lågstadielärare som jag jämfört med litteratur och tidigare forskning inom ämnet. Resultaten visar att de fem lärarna använder sig av liknande metoder i läsundervisningen för elever med koncentrationssvårigheter, som även går att koppla till forskningsresultat. Både individuellt vuxenstöd och individanpassning visar sig vara vanligt förekommande strategier för att utveckla elever med koncentrationssvårigheter till goda läsare. Studiens teoretiska ramverk utgår från ett sociokulturellt- och ett sociokognitivt synsätt på språkutveckling och lärande.

Syftet med denna studie är att få en fördjupad förståelse av lärares perspektiv på läsundervisning samt insatser som görs för att alla elever ska nå måluppfyllelse i läsning i årskurs 3. Studien har fokuserat på förebyggande arbete, identifiering av elever som riskerar att inte nå kunskapskraven i läsning i årskurs 3 samt insatser som görs. Studien har en kvalitativ ansats. Intervjuer genomfördes med 15 lärare i tre olika yrkeskategorier; förskollärare, lärare i årskurs 1-3 samt speciallärare och specialpedagoger. Resultatet visade att lärarna i studien bedriver ett omfattande och varierande förebyggande arbete. Den språkliga medvetenheten ses som en viktig del liksom en balanserad läsundervisning. Rutiner för övergången mellan förskoleklass och årskurs 1 ses som ett utvecklingsarbete. Det framkom att lärarna i studien använder sig av olika material och metoder i sin undervisning. Rutinerna för att identifiera elever som riskerar att inte nå målen i läsning varierar. Tester och screeningar används i olika omfattning och Skolverkets bedömningsstöd ses som ett användbart verktyg. Insatser som görs bedrivs intensivt i begränsade perioder, tidiga insatser förordas. De åtgärder som genomförs bedrivs ofta som en-till-en undervisning, dock förespråkas ett inkluderande perspektiv i årskurs 1.