Author: Cajsa Vallinder Title: Double exposed - A qualitative study of professional’s opinion about effort and needs of effort for abused women with substance abuse in Kalmar. Supervisor: Svante Forsberg Assessor: Ulf Drugge   Women with substance abuse are more likely to be exposed to violence. Despite this, they are having a hard time to get help and support from social service. The purpose of this study is to analyze how professionals express their experience about efforts and needs of efforts for abused women with substance abuse problems.   Questions: 1. How do professional´s in Kalmar think about the efforts for abused women with substance abuse problems? 2. How do professional´s in Kalmar think about the needs of efforts for abused women with substance abuse problems? 3. How could the preventive work be done?   This study is qualitative and was done with four semi-structed interviews with four professionals who work in various social services in Kalmar. The results show that two of these services offer support for victims of violence and two of them offer help for substance abuse problems.  I found that the efforts are good but there is also a considerable lack of effort, especially when it comes to accommodation for these women. There is nowhere for these women to go if there would be in urgent need of help. The results were analyzed using theories as normalization processes and labeling theory and on the basis of reality, strategy and the ideal. Keywords: Abused woman, substance abuse, addiction, social service support, social worker

Denna studie undersöker vad skolor kan erbjuda för insatser till elever som är skoltrötta eller som avviker mot skolans normer och regler genom skolkning och eller störande beteende under lektionstid. Syftet är att undersöka vad fyra rektorer i Växjö kommun har för syn på vad det finns för insatser. De frågor som valts för att besvara syftet är: Vad anser rektorerna ska göras för att alla elever ska klara behörighetskraven? Vad har rektorerna för syn på målsättningen för att alla grundskoleelever ska klara behörighetskraven till gymnasiestudier? Vilka typer av insatser finns, enligt rektorerna, för de elever som avviker från skolans normer? Vilken personal arbetar, enligt rektorerna, med dessa elever? För att få svar på dessa frågor användes en kvalitativ intervjuer iform av halvstruktuerade öppna frågor. För att analysera resultatet valdes symbolisk interaktionism och Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv

The aim with this study is to analyze how Swedish social services interpret men's and women's needs and whether it is possible to discern any pattern in the social services investigations. The following questions are of importance: how men and women are described in the assistance investigations and if there are any differences between men and women in assistance investigations. The analysis is based on a qualitative text analysis of twenty assistance investigations. The investigations have been studied gradually and interesting patterns emerged which were analyzed by the theory of gender.The results are multifaceted and demonstrate on the one hand that men and women receive the help they apply for and the assessment of their needs is conducted in an equitable way. On the other hand, the study demonstrates that there is a difference in how men and women are described in the investigations.

<p>Denna studie undersöker vad skolor kan erbjuda för insatser till elever som är skoltrötta eller som avviker mot skolans normer och regler genom skolkning och eller störande beteende under lektionstid. Syftet är att undersöka vad fyra rektorer i Växjö kommun har för syn på vad det finns för insatser. De frågor som valts för att besvara syftet är: Vad anser rektorerna ska göras för att alla elever ska klara behörighetskraven? Vad har rektorerna för syn på målsättningen för att alla grundskoleelever ska klara behörighetskraven till gymnasiestudier? Vilka typer av insatser finns, enligt rektorerna, för de elever som avviker från skolans normer? Vilken personal arbetar, enligt rektorerna, med dessa elever? För att få svar på dessa frågor användes en kvalitativ intervjuer iform av halvstruktuerade öppna frågor. För att analysera resultatet valdes symbolisk interaktionism och Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv</p>

Bakgrund: Smärta är ett sensoriskt och emotionellt obehag vars affektiva komponentbestäms av tro, erfarenheter och kultur. Fibromyalgi definieras som kronisk och utbreddsmärta. Sjukdomen påverkar uppskattningsvis 0,5 % till 5 % av västvärldens befolkning.Vårdgivare upplever att det är svårt att delge information till patienter angående FM, vidarebeskriver vårdgivare att FM är svår att identifiera samt diagnostisera. Patientutbildning ärsärskilt viktig när det gäller vårdens hanterande av FM. Det för att underlätta patientensförståelse, accepterande och hanterande av sjukdomen. Syfte: Att belysa erfarenheter avlivskvalité hos patienter drabbade av fibromyalgi. Metod: Elva vetenskapliga artiklar,kvalitativa och kvantitativa, har analyserats och sammanställts och utgör grunden för dennalitteraturöversikt. Resultat: Patienternas erfarenheter av livskvalité beskrivs med två teman:begränsningar och att hantera tillvaron. Diskussion: Fortsatt lönearbete gynnar upplevdlivskvalité. Vården bör stödja patienter i planering för att minska begränsningar i det socialalivet samt förstärka insatser som hjälper patienten begripa sjukdomstillståndet för attunderlätta livssituationen.Slutsats: Begränsningar av livsförhållanden hos patienter drabbade av fibromyalgi skullekunna förbättras genom bättre information till patienten. Sjuksköterskor behöver störrekännedom om fibromyalgi för att kunna bemöta och stödja patienterna i deras lidande.

Föreliggande examensarbete bygger på kvalitativa intervjuer bland fem lärare som är verksamma inom förskoleklassverksamhet i Halmstad kommun. Syftet med studien är att ta reda på hur lärare arbetar med fonologisk medvetenhet som en tidig insats för att förhindra läs- och skrivsvårigheter i skolan samt i det framtida yrkeslivet. Vår frågeställning har inriktat sig kring vilka arbetssätt lärare arbetar med för att förebygga framtida läs- och skrivsvårigheter samt vilket synsätt lärarna har på de elever som är i behov av stöd. Resultatet visar att lärarna dagligen arbetar med elevernas fonologiska medvetenhet och att lärarna är väl medvetna om att eleverna behöver ha goda kunskaper kring bokstäver och fonem för att kunna lära sig läsa och skriva. De intervjuade lärarna är även eniga om att tidiga insatser ska tillämpas så snabbt det bara går, så att eleverna får det stöd som de behöver för att kunna klara sin skolgång.

Sammanfattning Vår uppsats avser belysa hur pappor med missbruks- och beroendeproblematik ser på sina egna och sina barns svårigheter, vilket stöd de behöver och hur de vill att eventuellt stöd ska vara utformat. Vår empiri utgörs av tio stycken intervjuer med pappor som har en missbruks- och beroendeproblematik. Datainsamlingen är genomförd inom ramen för ett större projekt Barn i missbruksmiljöer, men har inte analyserats tidigare. Vår studie bygger på kvalitativ metod med en induktiv ansats. Studiens teoretiska utgångspunkter är symbolisk interaktionism och stigmateori. För att bearbeta intervjumaterialet har vi arbetat tematiskt och analysen har gjorts utifrån vald teoretisk referensram och tidigare forskning.  De intervjuade männens utsagor från sin barndom visar tillsammans med deras berättelser om hur deras barn haft det under deras missbruk att missbruk hos en förälder är en riskfaktor för barn som riskerar att ge dem sämre förutsättningar i livet i stort. De svårigheter som genom triangulering har kunnat identifieras som gemensamma hos barn i missbruksfamiljer är frånvarande föräldrar som inte ger barnen tryggheten som lägger grunden för en god psykisk hälsa, sund utveckling och goda sociala livsvillkor.  Intervjupersonerna uppger att barnen under mer eller mindre lång tid behöver få bearbeta separationer och andra svåra upplevelser, stöd att bygga upp sin självkänsla, mötas med empati och som aktörer i sina egna liv för att möjliggöra god hälsa och goda social förutsättningar. Erhållen kunskap om förälderns missbruk kan vara avgörande för huruvida ett barn upplever skuld inför förälderns problematik.  I vår studie har vi dragit slutsatsen att missbrukande mäns föräldraroll behöver uppmärksammas bättre av professionella och fler insatser som kan stödja föräldraförmågan behövs. En missbrukande pappas motivation för att ta emot hjälp för sina problem är avhängigt hur han definierar sin situation. Ett stort ansvar vilar därför på professionella att ha kunskap om missbruk, modet att spegla och konfrontera och kräva ansvar av individen på ett fördomsfritt och respektfullt sätt. När ”botten är nådd” kan rätt hjälp vid rätt tidpunkt vara avgörande för huruvida situationen blir en vändpunkt. Att bli nykter som pappa innebär att forma en ny identitet, hitta sig själv och sig själv i relation till barnen. Att tillfriskna innebär svårigheter som att hantera skuld, och leva med konsekvenser som förlorad vårdnad. Dessa processer kan vara svåra, kräver hjälp och stödet kan behövas under lång tid. En god relation till barnen ger papporna motivation att ta ansvar för bibehållen nykterhet. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att barn och vuxna i missbruksmiljöer behöver hjälp här och nu, individuellt och som familj. Stödinsatserna behöver vara långsiktiga, många, individuellt utformade och mångfacetterade.

För kunskapsinlärningen i skolan är det viktigt med en god läsförmåga. Elever i år 1 har under vårterminen kommit igång med sin läsning och behöver fortsatt träning för att öka sin avkodningsförmåga och nå ett läsflyt. I studien jämfördes två olika sätt att arbeta med repeterad läsning i en etta under vårterminen för att se om det fanns några skillnader i elevernas ordavkodningsförmåga beroende på de olika metoderna. Vid tolv tillfällen fördelade under tre veckors tid läste eleverna tolv olika texter med repeterad läsning. En grupp med fjorton elever läste samma text fyra gånger i par och i den andra gruppen med åtta elever läste eleverna samma text fyra gånger tillsammans med en pedagog, som gav direkt återkoppling. Elevernas avkodningsförmåga testades före och efter träningsperioden.   Utifrån resultaten kan vi konstatera att eleverna i båda grupperna ökade sin avkodningsförmåga under de tre veckor som interventionen pågick. Ökningen var ungefär lika stor i grupperna oavsett om eleverna läste i par eller fick en-till-en-undervisning. Resultaten visar inte några tydliga tecken på att den ena eller andra metoden är att föredra för olika elever beroende på var i sin läsutveckling de befinner sig. Även svaga avkodare, utan några specifika lässvårigheter, ökade markant sin ordavkodningsförmåga genom parläsning. Däremot kan vi inte se vilka långtgående effekter en-till-en-undervisningen har haft på elevernas läsning. Det kan finnas risk att elever i parläsning utvecklas till chansläsare och påverkar sin läskamrat på ett negativt sätt när de i högre grad fokuserar på läshastighet än att avkoda orden rätt. Vid en-till-en-undervisning har pedagogen möjlighet att uppmärksamma och noggrant följa elevernas lässtrategier och få dem att göra ett mer fonologiskt detaljarbete istället för att gissa. Parläsning i klassrummet är inte lika resurskrävande som en-till-en-undervisning och inte heller utpekande för vissa elever. Alla elever drog nytta av den repeterade läsningen i par och metoden kan i samarbete mellan speciallärare och klasslärare vara ett alternativ till att plocka ut vissa elever för intensivläsningsperioder, förutsatt att eleverna får texter som ligger inom deras läsnivå.

Syftet med studien är att visa hur förskollärare och specialpedagoger arbetar för att uppmärksamma gråzonsbarn i förskolans verksamhet. De frågeställningar som besvaras i studien är: Hur ser förskollärarens och specialpedagogens arbetsätt ut gällande barn i gråzonen? Hur samarbetar förskollärare och specialpedagoger i förskolan kring gråzonsbarn? Hur påverkar den fysiska samt psykiska pedagogiska miljön i förskolan barn i gråzonen? Studien är en kvalitativ intervjustudie där fem verksamma förskollärare och två verksamma specialpedagoger från olika förskolor i olika kommuner har deltagit. Studien inspireras av en hermeneutisk ansats men för att tolka och analysera den insamlade empirin utgår studien från teorier som pragmatism och ett sociokulturellt perspektiv. Studiens resultat visar att samtliga förskollärare har eller har haft ett samarbete med en specialpedagog och att förskollärare gärna samarbetar med specialpedagoger. Studiens resultat visar även att ett fungerande arbetslag är betydande för barn i gråzonen. När det gäller barn i behov av särskilt stöd ligger allt ansvar på förskollärarna och inte på barnet. Det är förskollärarnas uppgift att få det stöd som de behöver av specialpedagogen för att i sitt arbete kunna möta barnets behov. Resultatet visar även att båda aktörer, förskollärare och specialpedagoger poängterar vikten av ett tidigt inledande samarbete då detta skapar ett förebyggande arbete i frågan om barn i gråzonen.

I skolans uppdrag ingår att verka utjämnande för att bereda alla elever samma möjligheter att lyckas, med studier och i livet. Studiens syfte var att undersöka hur insatser i åtgärdprogram för elever med läs- och skrivsvårigheter är utformade; huruvida dessa insatser är evidensbaserade eller ej. Underlaget till studien består av åtgärdsprogram tillhörande elever från två avgångsår i årskurs 9 under deras senare tid på mellanstadiet och hela högstadietiden. Metoder som använts i studien är både den kvantitativa och den kvalitativa. Resultatet visar att insatser gjorda under tiden som eleven tillhör mellanstadiets organisation tenderar till att vara mer främjande för läs- och skrivutvecklingen. Under högstadietiden handlar insatserna mer om att stödja skolsituationen och handlar inte aktivt om att främja läs- och skrivutvecklingen. Vad gäller evidensbaserade insatser skedde dessa under tiden på mellanstadiet. Endast ett fåtal av åtgärdsprogrammen utvärderades och avslutades. För att höja kvalitén på insatser och upprättade åtgärdsprogram behövs tydligare riktlinjer från Skolverket. Arbetet med checklistor, liknande de som används inom sjukvården, kan vara ett sätt att ytterligare höja kvalitén på arbetet. Likaså att lärare ges tid och möjlighet att följa aktuell forskning för att kunna använda sig av evidensbaserade insatser.