Syftet: Syftet med studien var att undersöka hur implementeringen av och följsamheten till en ny lokal riktlinje, Tidig Upptäckt och Behandling (TUB), upplevdes av TUB-instruktörerna på Akademiska sjukhuset. Metod: Studien hade en kvalitativ, deskriptiv design och baserades på två fokusgruppsintervjuer. Båda intervjuerna var semistrukturerade och bandades. Bearbetningen av analysen utfördes enligt metoden för kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet av analysen resulterade i tre huvudkategorier. I domänen Implementering av TUB kunde Utbildning och Rutiner urskiljas och i domänen Följsamhet till TUB identifierades Upplevda effekter. Till varje huvudkategori identifierades hjälpare samt barriärer. Slutsats: TUB-instruktörerna upplevde att det behövdes ett ledningsengagemang för implementering av TUB. Andra viktiga faktorer var att innehållet i TUB kunde anpassas till enskilda verksamheters förutsättningar och patientklientel, liksom att det bestod av lagom mängd information. I intervjuerna framkom att följsamheten till TUB upplevdes ha minskat antalet patienter med septisk chock inom en klinik. Vidare antyddes att personalen, inom flera kliniker, mer frekvent förmedlade information på ett strukturerat sätt och att det interprofessionella samarbetet hade ökat. Det som angavs ha varit försvårande för implementering och följsamhet omfattade bl.a. personal- och tidsbrister samt brister i datajournalsystemet. / Aim: The purpose of this study was to investigate how the implementation of and adherence to a new local guideline Early Detection and Treatment (TUB) were experienced by TUB instructors in the Uppsala County Council. Method: The study had a qualitative, descriptive approach and was based on two focus group interviews. Both interviews were semi structured and taped. The processing of the assay was performed according to the method of content analysis. Main results: The result of the analysis resulted in three main categories. For the domain Implementation of TUB could Education and Procedures be identified and for the domain Adherence to TUB were Perceived effects identified. For each broad category were distinguished helpers and barriers.   Conclusion: TUB-instructors experienced the need for a management commitment to the implementation of TUB. Other important factors were that the contents of TUB could be adapted to individual operations´ conditions and clientele, as it consisted of just the right amount of information. The interviews revealed that adherence to TUB were thought to have reduced the numbers of patients with septic shock in a clinic. Furthermore, it was suggested that staff in several departments, more frequently conveyed information in a structured manner and that the inter-professional collaboration had increased. What was stating to have been aggravating for implementation and adherence included the staff and time constraints and weaknesses in the data log system.

No description available.

Föreliggande systematiska litteraturstudies syfte är att undersöka sjuksköterskans evidensbaserade hygienåtgärder som kan förebygga vårdrelaterade infektioner. Artiklarna söktes inom Högskolan Dalarnas bibliotek via databasen Electronic Library Information Navigator (ELIN). Använda sökord var Infect* and Prevent* and Nurs* and Hygien*. De artiklar vars titel och abstrakt motsvarade studiens syfte genomgick kvalitetsgranskning utifrån 28 stycken på förhand fastställda kriterier, sedan evidensgraderades artiklarna på basen av kvalitetsbedömningen med hjälp av en modifierad graderingsskala. Sammanlagt 15 artiklar uppnådde 60 % av kriterierna i granskningsmallen och användes i resultatet. Resultatet visade att det erhölls starkt vetenskapligt underlag för hygienåtgärd såsom hygienriktlinjer, handhygien, engångshandskar och desinfektion av händerna direkt efter avtagandet av engångshandskar. Studiens resultat visade att dessa fynd förebyggde vårdrelaterade infektioner, vilket var av betydelse då hygienåtgärder utgör grunden för all vård och främjar patientens hälsa, vilket i sin tur är kostnadseffektivt och gynnar den enskilda patienten. Resultatet i föreliggande studie diskuterades utifrån Nightingales omvårdnadsteori.

I skolans uppdrag ingår att verka utjämnande för att bereda alla elever samma möjligheter att lyckas, med studier och i livet. Studiens syfte var att undersöka hur insatser i åtgärdprogram för elever med läs- och skrivsvårigheter är utformade; huruvida dessa insatser är evidensbaserade eller ej. Underlaget till studien består av åtgärdsprogram tillhörande elever från två avgångsår i årskurs 9 under deras senare tid på mellanstadiet och hela högstadietiden. Metoder som använts i studien är både den kvantitativa och den kvalitativa. Resultatet visar att insatser gjorda under tiden som eleven tillhör mellanstadiets organisation tenderar till att vara mer främjande för läs- och skrivutvecklingen. Under högstadietiden handlar insatserna mer om att stödja skolsituationen och handlar inte aktivt om att främja läs- och skrivutvecklingen. Vad gäller evidensbaserade insatser skedde dessa under tiden på mellanstadiet. Endast ett fåtal av åtgärdsprogrammen utvärderades och avslutades. För att höja kvalitén på insatser och upprättade åtgärdsprogram behövs tydligare riktlinjer från Skolverket. Arbetet med checklistor, liknande de som används inom sjukvården, kan vara ett sätt att ytterligare höja kvalitén på arbetet. Likaså att lärare ges tid och möjlighet att följa aktuell forskning för att kunna använda sig av evidensbaserade insatser.

Syftet med studien är att undersöka om HVB-hem för ensamkommande unga flyktingar använder evidensbaserade behandlingsmetoder och om personalen tar hänsyn till förutsättningarna för behandling, trygghet och relation. Ensamma unga flyktingar som har flytt från krigsdrabbade länder kan ha svåra trauman bakom sig och kan vara i behov av behandling. Frågeställningarna lyder: Hur viktigt anser personalen på HVB-hem det vara med trygghet och relation som förutsättning för behandling? Vilka evidensbaserade metoder används i verksamheterna? Vilka inslag från evidensbaserade metoder används? Undersökningen genomfördes med en kvantitativ metod, med enkät som datainsamlingsinstrument. Urvalet bestod av 26 HVB-hem för ensamkommande barn. Svarsfrekvensen blev 73 %. Resultatet visar att evidensbaserade metoder, exempelvis KBT, används i liten utsträckning.  Inslag av evidensbaserade metoder, exempelvis gruppdiskussioner, är vanligare. Resultatet visar också att trygghet och relation är mycket viktigt i verksamheterna. Dessa begrepp får betydelse då de, tillsammans med möte och empati, är grunden i behandlingspedagogiskt arbete.

<p>Syftet med studien är att undersöka om HVB-hem för ensamkommande unga flyktingar använder evidensbaserade behandlingsmetoder och om personalen tar hänsyn till förutsättningarna för behandling, trygghet och relation. Ensamma unga flyktingar som har flytt från krigsdrabbade länder kan ha svåra trauman bakom sig och kan vara i behov av behandling. Frågeställningarna lyder: Hur viktigt anser personalen på HVB-hem det vara med trygghet och relation som förutsättning för behandling? Vilka evidensbaserade metoder används i verksamheterna? Vilka inslag från evidensbaserade metoder används?</p><p>Undersökningen genomfördes med en kvantitativ metod, med enkät som datainsamlingsinstrument. Urvalet bestod av 26 HVB-hem för ensamkommande barn. Svarsfrekvensen blev 73 %. Resultatet visar att evidensbaserade metoder, exempelvis KBT, används i liten utsträckning.  Inslag av evidensbaserade metoder, exempelvis gruppdiskussioner, är vanligare. Resultatet visar också att trygghet och relation är mycket viktigt i verksamheterna. Dessa begrepp får betydelse då de, tillsammans med möte och empati, är grunden i behandlingspedagogiskt arbete.</p>

Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner skapar stora påfrestningar i vården på samhälls-,organisations och individnivå. Vårdpersonalens tillämpning och följsamhet tillbefintliga evidensbaserade riktlinjer är det mest effektiva sättet att förbygga VRI. För attsjuksköterskor skall kunna bedriva ett preventivt arbete och möjliggöra en patientsäkervård är det av vikt att undersöka de faktorer som påverkar följsamheten till dessariktlinjer.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva faktorer som kan leda till attsjuksköterskor inte följer evidensbaserade riktlinjer för att förebygga vårdrelateradeinfektioner. Vidare har syftet varit att granska artiklarna avseende dess datainsamlingsmetod.Metod: En deskriptiv litteraturstudie med fjorton artiklar som underlag. Artiklarna haräven granskats utifrån dess datainsamlingsmetodHuvudresultat: Flera olika faktorer samverkar till varför sjuksköterskor inte följerevidensbaserade riktlinjer, där både inre och yttrefaktorer ingår. Tydligt framkommer attsjuksköterskor saknar kunskap och praktiska färdigheter. Sjuksköterskansföreställningar om den egna kapaciteten och den faktiska tillämpningen av riktlinjernaöverensstämmer med verkligheten. Vidare framkom att sjuksköterskornasföreställningar om konsekvenser, där sjuksköterskan har en tendens att minimeraomfattningen av de konsekvenser, som deras handlande eller underlåtelse av handlande,kan medföra.Slutsats: Sjuksköterskor saknar kunskap kring evidensbaserade riktlinjer för attförebygga vårdrelaterade infektioner. Dock finns det flera faktorer som kan förklaravarför inte riktlinjerna efterföljs. / Background: Healthcare associated infections creates great strains in healthcare at asocietal-, organizational- and individual level. Healthcare workers implementation andadherence to existing evidence-based guidelines is the most effective way to preventnosocomial infections. For nurses to conduct preventive work and enabling a safe carefor patients, it is important to examine the cause of deficiencies in adherence to theseguidelines.Aim: The aim of this survey was to describe factors that can explain why nurses do notfollow evidence-based guidelines for preventing healthcare-associated infections.Furthermore, the aim has been to examine the articles regarding the data collection method.Method: A descriptive literature survey based on fourteen articles. Articles have beenexamined in terms of the data collection method.Main result: Several different factors contribute to why nurses do not follow evidence-based guidelines, where both internal and external factors interact. It’s clearly revealedthat nurses lack knowledge and practical skills. Nurses' beliefs about their own capacityand actual application of the guidelines correspond poorly with reality. It has alsoemerged that according to the nurses' beliefs about consequences, the nurse has atendency to minimize the extent of the consequences of their act or omission of action. Conclusion: Nurses lack knowledge about evidence-based guidelines for preventinghealthcare-associated infections. However, there are several factors that could explainwhy the guidelines are not applied.

Sammanfattning  Bakgrund: Specialistsjuksköterskorna har som ansvar enligt deras kompetensbeskrivning att arbeta utifrån aktuella evidensbaserade kunskaper. Genom att bedriva evidensbaserad vård minskas risken för vårdskador, lidande för patienter förhindras och kostnadseffektivitet förbättras. Trots att arbete utifrån evidensbaserade kunskaper ökar patientsäkerhet så i praktiken brister den. Tidigare studier visar att sjuksköterskor i många fall arbetar utifrån gammal vana av olika anledningar. Syfte: Syftet var att belysa specialistsjuksköterskors erfarenheter av att använda evidensbaserade kunskaper inom kommunal hälso- och sjukvårdsverksamhet. Metod: Metoden var av kvalitativ design där data samlades in via semistrukturerade intervjuer med 11 specialistsjuksköterskor inom kommunal hälso-sjukvårdsverksamhet. Insamlad data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman.  Resultat: Studien påvisade att specialistsjuksköterskorna upplevde evidensbaserade kunskaper som ett komplext begrepp, som hade en viktig roll i deras arbete för att kunna ge patienterna en god, säker och jämlik vård. Specialistsjuksköterskorna upplevde hinder i att arbeta utifrån nya evidensbaserade kunskaper såsom otillräckligt stöd från ledningen, tids- och tillgänglighetssvårigheter. Personligheten påverkade användning av evidensbaserade kunskaper.   Slutsats: Användning av evidensbaserade kunskaper är sammansatt och påverkas av flera olika faktorer vilket har bevisats även i tidigare forskningsresultat. Några av huvudsakliga hinder till evidensbaserad vård anses vara specialistsjuksköterskornas inställning, kompetens, tillgängligheten, tidsbrist och otillräckligt stöd från ledningen anses vara några. Det behövs förbättringsarbetet på olika nivåer inom hälso-sjukvård och bredare forskning inom ämnet för att göra vården mer evidensbaserad och på så sätt öka patientsäkerhet och vårdkvalité.    Nyckelord: erfarenheter, evidensbaserade kunskaper, kommunala hälso-sjukvårds verksamheter, specialistsjuksköterskor, PARISH-modell.

No description available.

Syftet med studien är att belysa lärares och rektorers tankar kring diagnostisering av elever i de tidiga skolåren vid användande av Skolverkets diagnosmaterial Diamant, som riktar in sig på den förberedande aritmetiken. Studien har en kvalitativ ansats med semistrukturerad intevju som metod. Deltagarna i undersökningen är fyra lärare samt två rektorer med erfarenhet och utbildningen inom området. Resultatet visar att informanterna anser att de får betydelsefull information om var barnen befinner sig i den grundläggande taluppfattningen via diagnosen och därmed kan barn med behov av hjälp och stöd uppmärksammas. Informanterna har en formativ syn på diagnostisering. De fokuserar på hur resultatet följs upp, hur de finner pedagogiska och organisatoriska lösningar. Rutiner för detta är olika på de enheter där informanterna är verksamma. Stor vikt vid individuell uppföljning är ett gemensamt förhållningssätt hos samtliga informanter och det är i denna uppföljning som den specialpedagogiska kompetensen efterfrågas enligt resultatet av undersökningen. / The purpose of the study is to highlight teachers and senior staff members thoughts of diagnosing pupils in the early school years using Skolverkets diagnosis material Diamant, which focuses on early arithmetics. The study use qualitative research methods with semistructured interviews. The participants are up by four teachers and two headmasters who have both experience and training in the subject area. The results show that the participants belive they, through the diagnosing process, are able to reach an understanding of a childs comprehension of number sence.It is due to this diagnosis process that the need of support can be discovered. The results further suggest that the participants have a formative view on diagnosis.Their focus is on how the results are acted upon and how they reach their pedagogical and organisational solutions. The routines for reaching their solutions differ between organisations. However, focus on the individual monitoring is an approach that the participants all have in common and it is due to individual monitoring that the specielpedagogical needs are essenstial.