Denna studie är inriktad mot ordavkodning vilket är en nödvändig faktor för god läsfärdighet. Redan från årskurs ett ger en snabb ordavkodningsförmåga en god prognos för elevers fortsatta läsutveckling. Studiens syfte är att undersöka om tre veckors intensiv upprepad läsning i helklass har positiva effekter på elevers ordavkodningsförmåga på vårterminen i årskurs ett. Upprepad läsning avses i denna studie när två elever läser högt för varandra i helklass. 28 elever i en undersökningsgrupp fick, varje morgon under tre veckor, läsa samma text fyra gånger vid det första lästillfället, och ytterligare en gång nästkommande dag. Därefter började de på en ny text. Före och efter interventionen testades elevernas ordavkodningsförmåga. Detta gjordes även med 26 elever i en kontrollgrupp som hade vanlig läsundervisning under samma period. Med hjälp av datoriserad variansanalys gjordes en jämförelse mellan gruppernas medelvärde på förtest och eftertest. Resultatet visar att undersökningsgruppens ordavkodningsförmåga förbättrades mer jämfört med kontrollgruppen, vilket pekar på att interventionen i undersökningsgruppen gav positiv effekt. Skillnaden mellan de båda gruppernas medelvärde är statistiskt signifikant på femprocentnivån p < .05. Ur ett specialpedagogiskt perspektiv studerades även individresultat av ordavkodningstest för nio elever i undersökningsgruppen som inte kommit så långt som förväntat i sin läsutveckling. Tre elevers resultatökning var märkbar. De övriga sex gjorde tydliga förbättringar på flera test i förhållande till sitt utgångsläge, vilket talar för att lästräningen även gynnade deras ordavkodningsförmåga. Resultaten visar på att det är viktigt att de sex elevernas läsutveckling följs upp och vid behov möts med individanpassade åtgärder för att de ska kunna uppnå en säker och automatiserad ordavkodning. Slutsatsen utifrån studiens resultat blir att en intensiv period av upprepad läsning i helklass är väl värd att genomföra i skolans verksamhet. Detta arbetssätt främjar automatisk avkodningsfärdighet, vilket handlar om att omedelbart och utan ansträngning känna igen skrivna ord. Interventionen ger även lärare möjlighet att se hur långt varje elev har kommit i sin läsutveckling och en uppfattning om hur den enskilda eleven tillgodogör sig övning. Automatisering av ordavkodningsförmåga är en förutsättning för god läsförståelse, och automatisering kräver övning.

Today there are many students in schools with a wide variety of different behavioral disorders. Among these disorders you can find ADHD. We have selected to research how pedagogues respond to students with ADHD. The essay will address the issues concerning the pedagogues own knowledge about ADHD. This essay will problematize if pedagogues find their knowledge about ADHD sufficient enough to respond to students with ADHD and other students without diagnoses of one of the class equivalent manner. This essay will show different pedagogical methods which pedagogues use in classrooms to adapt their teaching to students who have ADHD in a proper way according to Lpo 94. In order to develop an understanding for this, we have chosen to do interviews which include five different teachers, in different schools in the same community in Sweden. As a result of our studies, we have concluded that teachers face a lot of different adversities regarding students with ADHD. Lpo 94 states that “every student is entitled to an equal education, an education that is tailored to student's abilities and skills”. This requires that teachers have the right skills and tools to adjust their pedagogue to fore fill this demand in the best possible way. Gillberg declares that one must take into consideration that every individual is different from the other. Our essay will show why this can be problematic for teachers, especially when they have students with ADHD-diagnosis in their classroom.

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka de möjligheter som personer med spelberoende har till att få hjälp från socialtjänsten. Vi vill också få en förståelse för socialtjänstens ansvar och deras agerande i sammanhanget. Resultatet som vi fått fram har vi analyserat utifrån ekologisk systemteori. Vår studie har genomförts i en mellanstor kommun och i en liten kommun i västra Sverige. Resultatet av studien visar att det är svårt för en person med spelberoende att få hjälp. Det finns inga direktiv i de nationella riktlinjer från Socialstyrelsen (2007) som säger att kommunerna måste tillhandahålla stöd och insatser för dessa personer. Den mellanstora kommunen tar bara emot om det finns ett annat missbruk, som alkohol eller narkotika, spelberoendet kan då behandlas samtidigt som det andra missbruket. I den lilla kommunen tas däremot dessa personer emot och där jämställs spelberoende med andra beroenden. Vi upptäckte att det finns en brist på kunskap om spelberoende bland personalen och att de flesta önskade sig utbildning i ämnet. Det råder också en osäkerhet bland personalen om vart de ska skicka personer med spelberoende, som verkar slussas runt mellan verksamheterna. Det visade sig att de flesta hänvisas till Spelberoendes förening som är en frivilligorganisation.

<p>Syftet med uppsatsen är att belysa hur hemlösas livssituationer ser ut i dagens samhälle. Vi vill även kartlägga samhällets insatser för de hemlösa och samtidigt skapa en förståelse för hur de hemlösa blir bemötta av andra. Denna studie har begränsats till att handla om de människor som har varit eller befinner sig i hemlöshet och deras perspektiv. Vi utförde den empiriska undersökningen med hjälp av personliga intervjuer. I resultatet framkommer det att hjälp finns om man är villig att ta emot den. Det finns de som väljer att klara sig själva och inte vill ha någon hjälp från samhället för att de inte vill ingå i systemet. Samtliga respondenter menar att, eftersom de har övergett samhällets normer och därmed tagit avstånd från systemet, har dem blivit stämplade. För att bredda förståelsen av de hemlösas upplevelser samt deras uppfattningar om bemötandet från samhället och dess insatser har vi bland annat utgått från Howard Beckers stämplingsteori. En slutsats som vi drar är att hemlösheten måste kunna ses i sin helhet för att man ska kunna ge förslag på lösningar. Som vi ser på det kan inte hemlösheten lösas med dagens insatser och metoder. Det nuvarande systemet faller med sina omfattande problem och hemlösheten är ett av dem.</p>

<p>Syftet med vårt examensarbete är att undersöka de möjligheter som personer med spelberoende har till att få hjälp från socialtjänsten. Vi vill också få en förståelse för socialtjänstens ansvar och deras agerande i sammanhanget. Resultatet som vi fått fram har vi analyserat utifrån ekologisk systemteori. Vår studie har genomförts i en mellanstor kommun och i en liten kommun i västra Sverige. Resultatet av studien visar att det är svårt för en person med spelberoende att få hjälp. Det finns inga direktiv i de nationella riktlinjer från Socialstyrelsen (2007) som säger att kommunerna måste tillhandahålla stöd och insatser för dessa personer. Den mellanstora kommunen tar bara emot om det finns ett annat missbruk, som alkohol eller narkotika, spelberoendet kan då behandlas samtidigt som det andra missbruket. I den lilla kommunen tas däremot dessa personer emot och där jämställs spelberoende med andra beroenden. Vi upptäckte att det finns en brist på kunskap om spelberoende bland personalen och att de flesta önskade sig utbildning i ämnet. Det råder också en osäkerhet bland personalen om vart de ska skicka personer med spelberoende, som verkar slussas runt mellan verksamheterna. Det visade sig att de flesta hänvisas till Spelberoendes förening som är en frivilligorganisation.</p>

<p>Syftet med studien är att beskriva vilka insatser samhället sätter in för de hemlösa samt hur dessa individer upplever dessa insatser. Vi ville även ta reda på vilka skillnader det finns mellan hemlösa kvinnor respektive män, intressant är även hur livet ser ut efter hemlösheten. Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning där studien består utav fyra halvstrukturerade intervjuer gjorda med människor som tidigare varit hemlösa.</p><p>Resultatet visar att det finns hjälp att få ifrån samhället om man vill ta emot den. Ofta vill hemlösa inte motta hjälp, då de inte vill ha något med myndigheter att göra. Vidare får läsaren i denna studie ta del av stämpling och stämplingsperspektivet, stigma, kriser och inte minst motivationen och dess betydelse för hemlösa. Det ges även en historisk tillbakablick på hemlöshetsproblematiken och vi visar även på hur forskning kring området sett ut sen tidigare samt vad forskningarnas resultat visar på.</p>

Syftet med studien är att undersöka hur engelskundervisningen kan anpassas för elever med dyslexi samt få en fördjupad förståelse för hur några elever med dyslexi har upplevt engelskundervisningen i grundskolan. För att få svar på frågeställningarna genomförde vi kvalitativa intervjuer med fyra lärare och tre elever. Lärarna arbetar eller har arbetat med specialpedagogiska insatser mot elever som har svårigheter i engelska, eleverna är över 15 år och har dyslexi. Studien har en hermeneutisk ansats, med en explorativ karaktär.   Resultatet visar att eleverna har upplevt engelska som det svåraste ämnet i skolan och att det har präglat deras självkänsla och motivation negativt. Vidare framgår av resultatet att det behövs tre komponenter för att det ska bli en framgångsrik undervisning för elever med dyslexi. För att kunna genomföra adekvata insatser i engelskundervisningen behövs en noggrann kartläggning av elevens specifika svårigheter och styrkor. För att kunna göra en sådan kartläggning krävs kunskaper i det engelska språkets djupa ortografi, komplexa stavelsestruktur och hur man lär ut grunderna. Det krävs även kunskaper om läs- och skrivsvårigheter samt en lyhördhet och vilja att lyssna till hur eleven själv upplever sina svårigheter och de insatser som erbjuds.

Forskning visar att tidiga insatser i form av strukturerade metoder i språklig medvetenhet är en viktig grund för att utveckla barns språk-, läs- och skrivförmåga. Vår erfarenhet är att antalet barn med olika former av språkförseningar ökar. Samtidigt upplever vi att pedagoger har en varierad kunskap för att arbeta för en gynnsam språk-, läs- och skrivutveckling hos barn.  Syftet med studien är att åskådliggöra vilken kunskap och medvetenhet pedagoger i förskola och förskoleklass har om barns språk, läs- och skrivutveckling samt få en bild av hur pedagoger använder sig av sina kunskaper i det dagliga pedagogiska arbetet för att förebygga svårigheter och utveckla barns språk, läs- och skrivfärdigheter. Ytterligare ett syfte är att belysa hur pedagoger ser att det språkliga pedagogiska arbetet skulle kunna utvecklas för att förhindra att barn hamnar i språk, läs- och skrivsvårigheter. Studien är kvalitativ och utförd i form av semistrukturerade intervjuer med pedagoger som arbetar i förskola och förskoleklass. Vår utgångspunkt är Vygotskijs (1934) sociokulturella perspektiv.   Resultaten visar att pedagogernas allmänna uppfattning är att språkförseningar hos barn kan härledas till bristande verbal kommunikation mellan barn och vuxna. Kunskapen är enligt resultaten hos de intervjuade pedagogerna hög men arbetet med språklig medvetenhet varierar mellan stadierna förskola-förskoleklass. Pedagogerna i förskolan arbetar mer medvetet med språkets innehåll medan förskoleklassens pedagoger arbetar mer medvetet med språkets form. Skillnaderna i arbetssätt kan tänkas ligga i de olika läroplanernas syfte och mål. Förskoleklassens arbete blir således mer tvingande än förskolans. Förskolan kan i större utsträckning än förskoleklassen använda leken som utgångspunkt i sitt språkliga arbete. Leken bör ses som bärande och central då den befrämjar inlärning och motivation. Speciallärar- och specialpedagogisk kompetens blir betydande för tidig upptäckt, tidiga insatser och riktade stödinsatser till enskilda barn.

Syftet med uppsatsen är att belysa hur hemlösas livssituationer ser ut i dagens samhälle. Vi vill även kartlägga samhällets insatser för de hemlösa och samtidigt skapa en förståelse för hur de hemlösa blir bemötta av andra. Denna studie har begränsats till att handla om de människor som har varit eller befinner sig i hemlöshet och deras perspektiv. Vi utförde den empiriska undersökningen med hjälp av personliga intervjuer. I resultatet framkommer det att hjälp finns om man är villig att ta emot den. Det finns de som väljer att klara sig själva och inte vill ha någon hjälp från samhället för att de inte vill ingå i systemet. Samtliga respondenter menar att, eftersom de har övergett samhällets normer och därmed tagit avstånd från systemet, har dem blivit stämplade. För att bredda förståelsen av de hemlösas upplevelser samt deras uppfattningar om bemötandet från samhället och dess insatser har vi bland annat utgått från Howard Beckers stämplingsteori. En slutsats som vi drar är att hemlösheten måste kunna ses i sin helhet för att man ska kunna ge förslag på lösningar. Som vi ser på det kan inte hemlösheten lösas med dagens insatser och metoder. Det nuvarande systemet faller med sina omfattande problem och hemlösheten är ett av dem.

No description available.