No description available.

Vår tids föränderliga värld har skapat nya förutsättningar för deltagande i arbetslivet vilket även får konsekvenser för personer som önskar in/återinträde på arbetsmarknaden. Det är ett samhälleligt ansvar att motverka utanförskap och främja människors delaktighet i de samhälleliga gemenskaperna varav arbetslivet är en. Traditionella insatser och råd som finns att tillgå vid kortare tider av arbetslöshet upplevs inte giltiga för långtidsarbetslösa. Forskning visar att mer personcentrerade insatser är att föredra. Detta bidrar positivt till människors anställningsbarhet. Dock upplevs det finnas behov av mer kunskap kring denna typ av insatser. Denna kvalitativa studie syftar till att skapa en förståelse för deltagares upplevelse av arbetsförberedande insatsers betydelse för individernas in/återinträde på arbetsmarknaden. Studien har utgått ifrån en hermeneutisk ansats. Fem semistrukturerade intervjuer med personer i varierande åldrar har genomförts och analyserats. Resultatet visar att deltagarna upplevt ordinära insatser som otillräckligt stöd för att bryta den långtidsarbetslöshet som de befunnit sig i. För att framgångsrikt komma in eller tillbaka i arbetslivet förordar deltagarna personligt anpassade insatser där inte bara individens brist på arbete, utan individens hela livssituation tas i beaktande för att komma fram till vilka insatser som kommer att hjälpa individen. Vikten av att få möjlighet att lära känna sig själv och förstå hur och i vilka sammanhang man fungerar som bäst för att sedan hitta ett arbetssammanhang som matchar det, betonas. Mest glädjande i studien är att deltagarna tillskriver de upplevelser som de deltagit i, stor och positiv betydelse för sitt in/återinträde på arbetsmarknaden. Att utifrån ett helhetsperspektiv på människan stödja och rusta varje individ utifrån de behov just denna har ser deltagare som den viktigaste vägen till in/återgång i arbete. / <p>Godkännande datum: 2017-06-05</p>

Bakgrund: Tidiga insatser i förskolan är betydelsefullt för det enskilda barnets utveckling och lärande. Detta gäller särskilt om ett barn tenderar att få svårigheter i sin utveckling. Syftet med denna studie var att undersöka förskollärares erfarenheter av vilket stöd de tillämpar för barn som är sena i sin kognitiva/intellektuella utveckling och hur stödet ges i förskolan innan externa insatser sätts in. Metod: Åtta förskollärare intervjuades utifrån två vinjetter. Resultat:  I huvudtemat ”Generellt stöd utifrån den verksamhet som råder” beskriver förskollärarna hur de kan hitta lösningar och anpassa verksamheten efter barnets behov av stöd. Under temat "Förberedelser och rutiner skapar stöd" berättar förskollärarna om hur de kan ge ett visuellt och verbalt stöd för att underlätta barnets vardag. Vikten av att ge stöd och sätta in insatser som stödjer barnet i sin språkutveckling genom olika språklekar och tecken som stöd, beskriver förskollärarna under temat ”Kommunikativa insatser ger förutsättningar”.  I ”Inkluderande miljöer skapar samspel” skildrar förskollärarna hur de hinner med att se och stötta barnet bättre genom att arbeta i mindre grupp och hur de använder konkreta material för att underlätta förståelsen. Under temat ”Samverkan bygger stöd” framställer förskollärarna vikten av att skriva handlingsplan för utvärdering av stöd och betydelsen av samverkan mellan hem och förskola för att stödja barnet. Konklusion: Slutsatsen är att det behövs mer kunskap kring vilka mätinstrument som hjälper förskollärare att identifiera barn som har svårigheter i sin kognitiva/intellektuella utveckling för att kunna ge ett specifikt och tidigt stöd till dessa barn i förskolan.

Inledning: Arbetet inom socialt arbete för att motverka och förebygga cannabisbruk som råder bland ungdomar har som mål att se över samt minskariskfaktorerna för de som löper risk att börja bruka. Detta arbete bestårbland annat av att implementera rätt förebyggande insatser som syftar tillatt minska cannabisbruket hos den enskilde individen.Syfte: Studiens syfte är att undersöka socialarbetares arbete med insatsersom finns för att motverka cannabisbruk bland ungdomar. Studien avserbesvara: Vilka förebyggande insatser finns för att motverka cannabisbrukbland ungdomar samt hur tillämpas dessa i praktiken?; Vad är verksamhetensmål och syfte med dessa insatser utifrån socialarbetarnas perspektiv? ; samtHur utvärderar socialarbetare dessa insatser utifrån riskperspektiv?Metod: Kvalitativ studie med tonvikt på intervjuer med åtta socialarbetare.Resultat: Resultat presenteras i följande huvudteman: Socialarbetares funktion och mål i arbetet med ungdomar som brukar cannabis; Åtgärder ochinsatser gällande cannabisbruk samt Identifiering av riskfaktorer och utvärdering av insatser rörande cannabisbruk. Resultatdelen innehåller även samtliga subteman: Respondenternas roll, funktion och arbetsuppgifter; Arbetetmed MI, skapandet av delaktighet och beröm; MI som en del i arbetet medatt förebygga återfall och Individuella-, sociala-, och strukturella nivåer avarbetet med minskat cannabis missbruk hos unga.Slutsats: Resultatet belyser att vägarna att gå för att uppnå mål och syfteskiljer sig åt från individ till individ men att en stor del av arbetet med attstärka den motståndskraften som ligger i att bjuda in ungdomen till samtaloch delaktighet i sin egen insats. Studien konkluderar att cannabisbruk somfenomen har under sista tiden vunnit mark och normaliserats. Detta hargjort att socialt arbete, beträffande att ifrågasätta dessa normer i relationtill ungdomar har blivit av enorm vikt. Den normaliserade attityden kringcannabisbruk har även skapat vidare utmaningar för socialarbetare vilketäven poängterar betydelsen av fortsatt forskning om detta ämne då det ärett snabbföränderligt fenomen som kan ha stor påverkan på både individ ochsamhälle.

I den svenska skolan har antalet obligatoriska avstämningar ökat. De införs allt tidigare under elevens skoltid. Höstterminen 2019 genomfördes i förskoleklassen för första gången kartläggningsmaterialet Hitta språket, med syfte att vara ett stöd i undervisningen och i arbetet med att identifiera elever som är i behov av stöd eller utmaningar. Denna studies syfte är att öka förståelsen för lärares erfarenheter av det nya kartläggningsmaterialet, hur det påverkar verksamheten, förekomsten av tidiga insatser, extra anpassningar och särskilt stöd och betydelsen för överlämningen till årskurs 1. Studien är en kvalitativ studie, inspirerad av fenomenografisk metodansats och består av en enkätundersökning och kvalitativa intervjuer av lärare och speciallärare/specialpedagoger verksamma i förskoleklass. Undersökningen genomfördes i två kommuner, enkäten besvarades av 33 lärare och av dessa deltog åtta i intervjuer. I resultatet framgår att det finns både för- och nackdelar och materialet upplevs som bra men omfattande. Det är svårt att göra bedömningar och yttre faktorer påverkar genomförandet. Materialet leder till kollegiala samtal kring barns förmågor och tankar om hur undervisningen kan utformas. Samverkan med specialpedagogisk kompetens har ökat och det kommer att vara ett beydelsefullt verktyg vid överlämningen till årskurs 1. Två synsätt framträder i studien, att se kartläggningen som ett test eller en del i undervisningen som de följer upp under året. Införandet av ett nationellt kartläggningsmaterial har i studien visat sig medföra att lärarna upplever att målen för arbetet i förskoleklassen blir synliggjorda, ett yrkesspråk utvecklas, verksamheten får ökad status och förutsättningarna för likvärdighet ökar.

Skolfrånvaron ökar och elever går ut med ofullständiga betyg vilket ökar risken att hamna i utanförskap. Syftet med denna småskaliga studie är att belysa hur 18 specialpedagoger och 4 speciallärare – verksamma inom förskola till högstadium på olika orter i Mellansverige – ser på problematisk skolfrånvaro och dess bakomliggande orsaker, om det är möjlighet att tidigt identifiera tecken som kan leda till senare skolfrånvaro samt lyfta likheter, skillnader och upplevda samband mellan läs- och skrivsvårigheter och problematisk skolfrånvaro. Frågorna besvaras genom en kvalitativ forskningsansats där inspiration hämtats från en fenomenologisk metodansats. Som datainsamlingsmetod valdes semistrukturerade intervjuer och resultatet analyserades utifrån systemteori. I analysen framkommer vikten av tidig upptäckt och insats, föräldrars påverkan, livssituationens påverkan, upplevda samband mellan läs- och skrivsvårigheter och problematisk skolfrånvaro samt vikten av stöd och känsla av meningsfullhet. Resultatet visar att det troligen är möjligt att tidigt identifiera tecken hos barn som riskerar att bli hemmasittare, att föräldrar kan ha påverkan på skolfrånvaro och att det kan finnas ett samband mellan läs- och skrivsvårigheter och skolfrånvaro. Det upplevs betydelsefullt att elever får gott stöd, har goda relationer samt känner en meningsfullhet. En implikation är att tidiga upptäcker och insatser förefaller minska risken för problematisk skolfrånvaro.

Individanpassade insatser beskrivs i nationella riktlinjer och lagstiftning som vård och behandling som ska möta individens behov utifrån dennes problematik. Socialtjänstens arbete med att tillgodose behoven hos individer med missbruksproblem har kritiserats av Inspektionen för vård och omsorg som menar att det finns brister i socialtjänstens arbete med att individanpassa insatser. Studien syftar därför till att få en ökad kunskap om hur socialsekreterare ser på sitt arbete med att tillgodose individanpassade insatser för personer med ett narkotikamissbruk, vidare är syftet att få kunskap om vilka möjligheter och utmaningar de kan anse att de har i detta arbete. Studiens teoretiska grund består av gräsrotsbyråkrati, samt begreppen handlingsutrymme och samsjuklighet. Urvalet i denna kvalitativa intervjustudie består av sex socialsekreterare från fyra kommuner i norra Sverige som arbetar med handläggning av missbruksärenden inom socialtjänsten. En tematisk analysmetod har använts för att analysera studiens insamlade empiri. Studiens resultat visade att en stor del av arbetet med att individanpassa insatser beskrevs av informanterna som en kartläggning av individens livssituation, problematik och behov. Vidare visade resultaten att informanterna upplevde att de har goda möjligheter att tillgodose individens behov utifrån sin frihet i arbetet. De utmaningar som lyftes fram av informanterna när det gäller att tillgodose individanpassade insatser var främst organisatoriska faktorer samt den externa samverkan med andra aktörer. Studiens slutsatser visade att det fanns en samstämmighet i socialsekreterares beskrivningar av hur de arbetar med individanpassade insatser, samt vilka delar som är centrala och viktiga i detta arbete. Vidare är studiens slutsatser att socialsekreterare har ett stort handlingsutrymme, men att handlingsutrymmet kan begränsas och regleras av organisatoriska faktorer som i förlängningen påverkar arbetet med att tillgodose individens behov. Utifrån studien dras också slutsatsen att det kan finnas ett behov av en gemensam syn och målbild med andra verksamheter för att individens behov ska kunna tillgodoses.

Syftet med studien var att med hjälp av en enkät med både kvalitativt och kvantitativt inslag synliggöra förskoleklasslärares och speciallärares arbete med att undvika att elever i förskoleklass utvecklar läs- och skrivsvårigheter. Utgångspunkten har varit frågeställningar om hur elever i riskzon kan uppmärksamas redan i förskoleklass samt vilken roll specialläraren har för att stödja arbetet med detta. Resultatet visar uppfattningen att det är viktigt att uppmärksamma elever i riskzon tidigt. Förskoleklasslärare beskriver hur de i den dagliga undervisningen möter elever som visar ointresse, inte kan skriva sitt namn eller inte förstår eller roas av övningingarna i fonologisk medvetenhet. Speciallärare är delaktiga genom att utföra tester och ta del av dess resultat. De är även delaktiga genom handledning samt i vissa fall ge stöd i form av direkt undervisning till elever enskilt eller i grupp. Informanterna beskriver ett antal framgångsfaktorer för att lyckas med god förberedande läs- och skrivundervisning för att undvika att elever utvecklar läs- och skrivsvårigheter. Några av dessa är det elevnära arbetet som utgår från elevernas tidigare kunskap och intresse. Relationsbygge och delaktighet är viktiga hörnstenar liksom lust och glädje. Studien synliggör även utmaningar såsom en känsla av otillräcklighet att kunna hjälpa alla elever i behov av extra stöd och stötting. Förskoleklasslärare nämner barngruppernas storlek som en av orsakerna och speciallärare anser sig inte ha tid och möjlighet att arbeta riktat mot elever i förskoleklass i tillräckligt hög grad.

The aim of this study is to explore the use of a Swedish assessment and instruction program called LegiLexi. This new program is free of charge and it provides primary school teachers with assessment data in order to target indiviual needs. Our study shows that teachers are good at using the program in order to test the students but they fail in order to link the data into instructions. The skills in analysing the data into individual instructions is something that has to improve. The need of developing these skills are urgent and it shows the importance of specialeducational competence. By improving this skills, student in need of more support, can be helped to improve their reading abilities.

Syftet med arbetet var att öka vår förståelse för, och en insyn i hur lärare arbetar med att identifiera och ge stöd till elever med någon form av språklig sårbarhet. Vi var även nyfikna på att få veta mer om hur lärare ser på övergångar i skolans tidiga år med fokus på dessa elever. Frågeställningarna vi använde oss av handlade om språklig sårbarhet, identifiering av stödbehov, tidiga insatser och övergångar. I vårt arbete valde vi att använda oss av en kvalitativ forskningsansats med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Vi intervjuade 12 lärare. Våra informanter var av olika yrkeskategorier inom läraryrket. Vi valde olika yrkeskategorier för att få en större bredd i svaren, men inte för att göra någon jämförelse dem emellan. En erfarenhet vi gjorde under vårt arbete var att begreppet språklig sårbarhet inte var helt förankrat hos informanterna. De intervjuade lärarna var eniga i att tidig identifiering och tidiga insatser var väldigt viktiga, samt att de behövde veta vari svårigheterna låg hos eleven för att kunna ge ett bra stöd. Vid övergångar i de tidiga skolåren ansåg lärarna att det var viktigt med bra dokumentation och en bra överlämning för att stödet skulle kunna fortsätta utan avbrott för eleven. Informanterna menade att de språkliga svårigheterna var något som eleven behövde stöd och hjälp med för att övervinna eller kontrollera för att klara sin skolgång.  En utmaning för att kunna ge ett bra stöd var att det ofta var brist på tid och resurser.