Denna studies syfte var att få mer kunskap om de erfarenheter som speciallärare undervisande i årskurs 4–9 har av att kartlägga, identifiera hinder och erbjuda stödjande insatser som främjar elevers matematikutveckling. Semistrukturerade intervjuer tillämpades och 12 speciallärare i matematik deltog. Studiens resultat indikerade på att speciallärarna arbetade mångsidigt med kartläggning, identifiering av hinder och främjande av elevernas matematikutveckling. Samarbetet mellan speciallärare och lärare genom dialogtid ansågs vara en framgångsfaktor. Hinder som identifierades inkluderade organisatoriska utmaningar och svårigheter kopplade till elever och undervisning. Tidsbrist var en faktor som påverkade speciallärares arbetsuppgifter. För att skapa gynnsamma förhållanden för inlärning betonades vikten av en tillåtande och trygg lärmiljö. Resultaten visade att elever fick stöd på olika sätt, och att intensivundervisning var en effektfull insats. Ett gott samarbete mellan matematiklärare och speciallärare gynnade det gemensamma uppdraget, men tid var en begränsande faktor kopplat till organisatoriska utmaningar.

Syftet med denna studie är att genom intervjuer synliggöra hur speciallärares/specialpedagogers går tillväga för att göra elever i lässvårigheter delaktiga i läsfrämjande insatser och åtgärdsprogram.Vi har utgått från det relationella perspektivet. Den kvalitativa studien bygger på nio intervjuer med speciallärare/specialpedagoger i mellanstadiet, högstadiet och gymnasiet. Utifrån våra resultat ser viatt samtliga av de intervjuade framhåller vikten av elevens delaktighet i de läsinsatser ochåtgärdsprogram som upprättas men att delaktigheten tas tillvara på olika sätt i de olika stadierna. Det som också framkommer är att elevernas delaktighet i stödinsatser anses vara som störst i mellanstadiet, där insatserna är fler och omsorgen av elevernas välbefinnande är större än i både högstadiet och gymnasiet. Samtidigt visar vårt resultat att den vanligaste formen av elevens delaktighet i mellanstadiet sker inom ramen för lärarens val av metoder. Detta kan enligt ett relationellt perspektiv ses som en utmaning. Ju äldre eleverna blir stiger förväntningarna på elevens självständighet, och att de i högre grad kan uttrycka sina behov i upprättandet av läsinsatser. Det som framkommer av våra resultat är att insatserna på gymnasiet är färre, men att de insatser som sätts in i högre grad upprättas utifrån ett relationellt perspektiv, då de större utsträckning formas utifrån elevens intresse än i grundskolan. Från dessa resultat drar vi följande slutsatser att även om det relationella perspektivet är mer synbart i gymnasiet på de insatser och åtgärdsprogram som upprättas ersätts den individuella lästräningen som är mer förekommande på mellanstadiet, med kompensatoriska verktyg ju äldre eleverna blir.

Malmö högskolaLärarutbildningenSkolutveckling och ledarskapSpecialpedagogisk påbyggnadsutbildningHöstterminen 2005Holmer, Maria. Hugosson, Anette. & Waern, Ulrika. (2005). Pedagogers uppfattning om blyga och utagerande elever. (Educationalists opinion of shy and acting out pupils). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Syftet med vårt arbete är att undersöka hur pedagoger uppfattar blyga respektive utagerande elever, samt om det finns någon skillnad i hur mycket fokus det läggs på att se och möta dessa båda grupper. Arbetet bygger på 14 intervjuer med pedagoger som arbetar i grundskolans tidigare år. Vi vill även ta reda på vilken förståelse, kunskap och erfarenhet som pedagogerna har om vårt ämne, samt vilket specialpedagogiskt stöd som kan vara tänkbart. Resultatet visar att det är viktigt i bemötandet av blyga och utagerande elever att tänka på att ge positiv uppmärksamhet samt att tänka på sitt eget förhållningssätt. Pedagogerna betonar vikten av att se eleverna, men menar att svårigheten ligger i för stora barngrupper och för lite tid. När det gäller de utagerande ligger det stort fokus på den negativa uppmärksamheten medan de blyga ofta inte får någon uppmärksamhet alls. De tar inte för sig på samma sätt. Det framkommer att det är de utagerande som blir prioriterade när det gäller resursfördelningen i skolan och att det sällan eller aldrig skrivs ett åtgärdsprogram för blyga elever.Nyckelord: bemötande, blyga, utagerande, specialpedagogiska insatserMaria Holmer Anette HugossonUlrika WaernLimhamnsvägen 10 CBörringegatan 4 AKvarngården217 59 Malmö217 72 Malmö274 92Skurup

de Fine Licht Lindblom, Åsa (2016). Med öppna dörrar och gemensamma mål – Externa specialpedagogers och grundlärares reflektioner kring samverkan (With the Doors open and Common Goals – External Special Educators and Teachers Reflections on Collaboration).Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Fakulteten för lärande och samhälle, Malmö Högskola.BakgrundSpecialpedagoger och lärare och har till stor del olika uppdrag. Läraren ska bland annat undervisa, utveckla och bedöma elevernas kunskap– medan specialpedagogen till största delen utreder, anpassar eller åtgärdar, agerar samtalspartner och leder skolutveckling. Båda ska vid behov samverka med andra yrkesgrupper (SFS 2007:638; SFS 2010:1064). Ett resursteam består bland annat av specialpedagoger. Vid en problematisk elevsituation, som man bedömer inte kan lösas på den aktuella skolan, kan resursteamet kontaktas. Detta kan resultera i att en specialpedagog från teamet och lärare på skolan samverkar kring problemet. Professionerna är alltså endast verksamma på samma arbetsplats under det aktuella arbetet.SyfteSyftet med undersökningen är att studera vad några specialpedagoger från resursteam och lärare på grundskolor har för förväntningar inför och erfarenheter av varandras insatser kring problematiska elevsituationer, samt vad de tycker är viktig att tänka på inför vidare samverkan med den andra yrkesgruppen.Preciserade frågeställningarVilka insatser förväntar några externa specialpedagoger och lärare på grundskolan av varandra inför arbetet kring problematiska elevsituationer?Vilka erfarenheter av den andres insatser gjorde yrkesgrupperna? Vad anser pedagogerna att det är viktigt att tänka på, både för den egna och andres del, inför vidare vid samverkan kring eleverna?Tidigare forskning och teoretisk förankringI översikten studeras olika forskningsresultat, teorier och teser kring gruppers agerande, kommunikation och samverkan. Social identitet och sociala representationer och innebär att gruppdeltagare skiljer den egna gruppen från andra och skapar föreställningar om situationer eller företeelser. Avståndstagande uppstår när den ena gruppens värderingar uppfattas som ett hot mot den andras. Revirbevakande beteenden och professionella stängningsmekanismer innebär bevakning eller avgränsning mellan det egna yrkesutövandet och andras påverkan, till exempel vid outtalade förväntningar. Individens behov av att bli sedd och bekräftad belyses. Det deliberativa samtalet bygger på öppen kommunikation och ett demokratiskt förhållningssätt. Vidare beskrivs att samverkan mellan professioner måste läras, övas och utvecklas. Ledningen bör förespråka arbetet, parterna vilja samverka samt deltagarnas olika förväntningar på varandra klargöras.Metod och urvalUndersökningen sker utifrån en fenomenologisk metodansats. Skolledare och resursteamschefer i två kommuner informerades om studien. Dessa kontaktade i sin tur lärare och specialpedagoger. Tre grundlärare och fyra specialpedagoger anmälde sig frivilligt. Dessa delgav sina reflektioner vid semistrukturerade intervjuer.Resultat och specialpedagogiska implikationerSpecialpedagogerna och lärarna redogör i studien för sina förväntningar, erfarenheter samt tankar kring vidare samverkan. Reflektionerna speglas mot den tidigare forskningen och teoriöversikten. Samtliga pedagoger har positiva förväntningar och till största delen positiva erfarenheter. Några avvikande upplevelser framkommer och diskuteras: lärare som inte tar ansvar för elevers anpassningar eller en specialpedagog som inte lyssnar på lärarens åsikter. Vid god samverkan anser de tillfrågade pedagogerna att kommunikationen är öppen och respektfull. Båda parter har elevernas behov i fokus. Lärarna vill utvecklas i sin profession, granska sitt agerande i klassrummet samt är villiga att prova olika metoder. Specialpedagogerna har inga förutfattade meningar utan strävar efter att se lärarnas arbete ur olika perspektiv. Lärarna blir sedda och bekräftade av specialpedagogerna som är lyhörda och ödmjuka. Pedagogerna önskar få tid till reflektion, planering och genomförande av arbetet. Specialpedagogerna är genomtänkta och noggranna i sina kommentarer, medan lärarna, med specialpedagogernas stöd, ges möjlighet att konstruera egna lösningsförslag. Pedagogerna visar respekt för varandras behov, handlingar och kunnande; man tar tillvara varandras kompetenser. Efter en sammanställning av pedagogernas reflektioner om förutsättningar för en konstruktiv samverkan problematiseras några av dem. Därefter diskuteras specialpedagogiskt agerande när lärare inte tar ansvar i arbetet kring anpassningar och stöd för eleverna. I diskussionen jämförs lärarens eventuella situation mot Skolverkets allmänna råd för arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd (2014) samt hur specialpedagogen kan ge läraren stöttning och vägledning. Nyckelord: grupper, insatser, kommunikation, resursteam, samverkan

Gullberg, Jessica. & Mejborn, Susanne. (2006). Specialpedagogiska insatser för barn med koncentrationssvårigheter i förskolan och skolans tidigare år. (Special pedagogical efforts for children with difficulties in concentration in preschool and the earlier years of education). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Syftet med detta arbete är att undersöka vilka specialpedagogiska insatser som görs för barn med koncentrationssvårigheter i förskolan och skolans tidigare år. På vilket sätt uppmärksammar specialpedagogerna barn med koncentrationssvårigheter och vilken hjälp får dessa barn. Vilka likheter och skillnader finns mellan förskolan och skolans tidigare år vad gäller specialpedagogernas syn på barn med koncentrationssvårigheter.Arbetet ger en översikt av tidigare forskning och litteratur som belyser synen på barn med koncentrationssvårigheter. Genom att intervjua tio specialpedagoger ville vi se vilka likheter och olikheter det fanns mellan förskolan och skolans tidigare år. Vi valde att fördela intervjuerna jämt mellan förskola och skola för att kunna jämföra specialpedagogernas uppfattningar.Intervjuresultatet visar att specialpedagogerna har en gemensam uppfattning om vilka barn som har koncentrationssvårigheter. Insatserna varierar dock beroende på om specialpedagogerna arbetar i förskolan eller skolans tidigare år. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att förskolans insatser handlar om barn i svårigheter och att skolans insatser i större utsträckning handlar om barn med svårigheter.

SammanfattningVårt syfte med studien var att undersöka vad arbetslösa ungdomar upplever om de arbetsmarknadspolitiska insatserna på Arbetsförmedlingen. Studiens syfte är också att undersöka problematiken ungdomar upplever i samband med etableringsprocessen på arbetsmarknaden. Vårt intresse för studien väcktes då vi tidigare haft en praktikperiod på Arbetsförmedlingen i samband med vår utbildning på Malmö högskola. Vi använde oss av kvalitativa intervjuer för att få en djupare förståelse av de intervjuade individernas upplevelse. Vi hade som krav att ungdomarna var mellan 18-25 år och hade varit arbetslösa i minst sex månader. Detta för att ungdomarna skulle ha hunnit få en uppfattning av de olika insatserna som finns på Arbetsförmedlingen. Studiens teoriförankring är Pierre Bourdieus begrepp om habitus, fält och kapital. Vidare belyses även en teori om livskvalitet samt karriärvalsteorin Careership. Studiens resultat visar att de ungdomar som intervjuades har olika erfarenheter när det gäller upplevelsen av att vara arbetslös. Informanterna menar att man måste ha arbetslivserfarenhet för att få ett fast arbete i dagens samhälle, vilket gör det svårt för ungdomar som aldrig har arbetat innan. Resultatet visar även att de flesta av informanterna är med i jobbgarantin och har olika synpunkter om denna insats fungerar.

Det övergripande syftet med vår studie är att undersöka hur intensiv lästräning under en sexveckorsperiod kan påverka ordavkodningsförmågan samt ta del av elevernas upplevelser av det arbetet. Våra frågeställningar är: I vilken utsträckning utvecklas elevernas ordavkodningsförmåga under sexveckors intensiv lästräning? Hur upplever eleverna det intensiva tidsbegränsade insatserna? Vilka tendenser kan vi se beroende på om eleverna genomför intensiv lästräning individuellt eller i liten grupp? I vilken utsträckning utvecklas de elever som också låg under TIL:s gränsvärde, men som inte genomförde intensiv lästräning? Mycket av tankarna inom intensiv lästräning återfinns inom den sociokulturella teorin där inlärning sker i samspel med någon annan, samt inom elevens proximala utvecklingszon. Vår studie har både kvalitativ och kvantitativ forskningsansats, eftersom vi har genomfört halvstrukturerade elevintervjuer samt tagit del av testresultat. Resultatet visar efter genomgången intensiv lästräning att samtliga elever ökat sin ordavkodningsförmåga samt stärkt sin självkänsla som läsare. De elever som inte genomförde intensiv lästräning hade också ökat sin ordavkodningsförmåga, men inte i samma utsträckning. Vi såg inga tydliga tendenser beroende på om eleverna genomförde intensiv lästräning individuellt eller i liten grupp. Vår slutsats är att det är viktigt med tidig upptäckt för att kunna förebygga och åtgärda läs- och skrivsvårigheter, innan eleven utvecklar en negativ självbild som läsare.

ABSTRAKTEva Andersson & Ingela Östlin (2007) Huvudvärk och ont i magen − är det stress. En studie om tolv barn med specialpedagogiska insatser. (Headache and stomach ache − is it stressA study about twelve children with special pedagogue efforts) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Syftet med denna studie var att undersöka om elever som har specialpedagogiska insatser blev stressade på grund av dessa åtgärder.Studien ger en sammanfattning av tidigare forskning om barn och stress ur ett samhällsperspektiv. En kvalitativ studie genomfördes där eleverna berättade om hur en dag såg ut för dem. De nämner då ett antal stressymtomen som magont, huvudvärk och olustkänslor. Resultatet av studien var att eleverna satte stress i samband med att ha bråttom. Däremot kopplade de inte ihop sina symtom med att de själva var stressade. De vet alltså vad stress är, men såg inte sig själva som stressade.Nyckelord: Barn, KASAM, Specialpedagogiska insatser, StressEva AnderssonTranbärsstigen 82571 37 NässjöIngela ÖstlinBjörkbackavägen 8556 28 JönköpingHandledare: Ingrid SandénExaminator: Lotta Anderson / ABSTRACTEva Andersson & Ingela Östlin (2007) Headache and stomach ache− is it stress. A study about twelve children with special pedagogue effort. School development and management, master of special pedagogue. School of Teacher Education. Malmö University.The purpose of this study was to examine if pupil with special pedagogue effort are stressed measure off this effort.The study gives a summary of earlier research of children and stress from a community perspective. A qualitative study where the pupil were telling, how a normal day looked like. The pupil was implementing about a number of stress symptoms such as stomachache, headache and feelings of uneasy. Our conclusion from this study is that pupil associate stress with being hurry. However they did not link their symptoms with their own stress. In other words they know what stress is but did not see them self as being stressed.Keywords: Children, KASAM, Special pedagogue effort, StressEva AnderssonTranbärsstigen 82571 37 NässjöIngela ÖstlinBjörkbackavägen 8556 28 JönköpingInstructor: Ingrid SandénExaminer: Lotta Anderson

Syftet med denna studie är att kartlägga hur elever i behov av särskilt stöd upplever de special-pedagogiska insatserna, om de upplever eget inflytande över sin situation och hur eleverna upplever den specialpedagogiska miljön där insatserna sker.Den insamlingsmetod som använts är kvalitativa ostrukturerade intervjuer. Sex grundskoleele-ver i behov av särskilt stöd från två olika skolor, år 3, 4 och 5 har djupintervjuats. Studien be-handlar tidigare forskning om elever i behov av särskilt stöd, styrdokument och riktlinjer, spe-cialpedagogisk historik, dilemma och utmaningar samt inflytande, delaktighet och samspel. Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori utgör den teoretiska ramen.Resultatet visar att eleverna upplever de specialpedagogiska insatserna positivt. Relationen mellan elev och specialpedagog upplevs som god och välfungerande. Om inflytande uttrycker eleverna nöjsamhet i undervisningssammanhang. De känner sig nöjda med det som specialpe-dagogen utformar och erbjuder. Samtidigt säger eleverna att de inte riktigt vet om vad de kan bestämma och/eller påverka. Vidare visar resultatet ett mindre aktivt elevinflytande vid upprät-tandet av specialpedagogiska insatser. Flertalet elever är villigt inställda till att behöva lämna klassrummet i syfte att arbeta hos specialpedagogen.

Rektorers höga arbetsbelastning kan påvisas genom svårigheter att finna tid eller resurser för implementering av hälsofrämjande insatser på skolor. Hälsofrämjande insatser för lärares hälsa och utveckling på arbetet, anses vara en väsentlig del av rektorns arbete utifrån arbetsmiljöarbetet. Forskning belyser mer mot elever och lärare och mindre mot hur rektorer arbetar hälsofrämjande. Syftet med studien var att beskriva hur rektorer arbetar med att främja lärarnas utveckling och hälsa. Metoden för studien grundar sig i en hermeneutisk ansats och det metodologiska angreppssättet som användes i analysen var abduktiv ansats i en kvalitativ innehållsanalys. Totalt genomfördes elva semistrukturerade intervjuer för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Resultatet påvisar att rektorer arbetar med hälsofrämjande insatser på olika vis i syfte att främja lärarnas hälsa, välbefinnande, utveckling och lärande. Konklusionen är att rektorer ständigt strävar efter att arbeta hälsofrämjande för att lärarna ska må bra och trivas på arbetet, men även för att verksamheten ska uppnå mål och kunna bedrivas vidare.