Syftet med föreliggande studie är att undersöka och beskriva hur specialpedagoger i ett socialt utsatt område arbetar hälsofrämjande och förebyggande samt tolkar begreppen hälsofrämjande och förebyggande. För att besvara studiens frågeställningar genomfördes semistrukturerade kvalitativa intervjuer med fyra specialpedagoger i detta område. De transkriberade intervjuerna analyserades med hjälp av en kvalitativ metod för innehållsanalys, vilket resulterade i ett antal centrala teman. Dessa teman analyserades sedan utifrån två teoretiska referensramar. Den första referensramen berör Antonovskys teori om Känsla av sammanhang (KASAM), som är orsaken till hälsa och välmående. De arbetsmetoder och synsätt som beskrivs i resultatet analyserades utifrån de delkomponenter som utgör KASAM; Begriplighet, Hanterbarhet och Meningsfullhet. Resultatet visade bl.a. på att specialpedagogernas arbete ofta kan anses vara inriktat på elevernas KASAM samt att specialpedagogerna ofta tycks vara särskilt inriktade på delkomponenten Hanterbarhet. I teorin om KASAM har detta begrepp att göra med i vilken grad elever upplever att de resurser som finns tillgängliga för dem är tillräckliga för att de ska uppleva att de kan hantera omvärldens krav. Studien visar att elevhälsan ofta intar ett salutogent perspektiv i arbete med elever. De specialpedagogiska insatserna som beskrivs i studien är på individ-, grupp- och organisationsnivå. Den andra teoretiska referensramen som användes i analysen berör två motsatta sätt att se på specialpedagogisk problematik: huruvida man menar att skolproblem bottnar i brister hos eleven (kategoriskt perspektiv) eller har att göra med kontextuella faktorer (relationellt perspektiv). Resultatet visade på att respondenternas hälsofrämjande och förebyggande arbete främst utgick ifrån ett relationellt perspektiv i deras specialpedagogiska verksamhet. Det gick dock ibland att se inslag av ett kategoriskt perspektiv i de beskrivningar av elever som gavs av tre av de fyra respondenterna. Den respondent som inte gav uttryck för det kategoriska perspektivet arbetade, till skillnad från övriga respondenter, inte direkt med elever. Nyckelord: Förebyggande, hälsofrämjande, KASAM, kategoriskt perspektiv, relationellt perspektiv, socialt utsatta områden, elevhälsa, specialpedagogiska insatser

The main focus of this study is to explore Swedish soldiers’ experiences of the transition back to everyday life after international service missions. This includes the help and support that they have received and also what barriers to care they have experienced during the transition back to everyday life. The theoretical perspectives of this study are social identity and stigma theory. This study was performed using a qualitative method and includes six individual interviews with active duty officers within the Swedish armed forces. All of them have participated in international service missions. The results of this study show that the soldiers experience barriers to care during the transition back to everyday life in Sweden. What emerged is that they are experiencing mental depression and a need for a recovery period. It’s also revealed that the stigma surrounding mental illness in the military and in society precludes a good reintegration into everyday life. The study concludes that more research is needed on what support soldiers need when they return home, and that the responsibility for veterans support efforts need to be clearer between all responsible parties in Swedish society.

Hur hanteras arbetat med extra anpassningar och särskilt stöd i skolan? Lagen som reglerar arbetet och insatser i skolan verksamheter ändrades 2014 (Skollagen 2014:10). Där tydliggjordes hur elevers behov av anpassning och stöd ska kartläggas och dokumenteras. Bland annat Skolinspektionen (2016) har i sina uppföljningar visat på brister i att individanpassa åtgärder sedan lagändringen trädde i kraft 2014. Syftet med denna studie var att belysa hur elevers stödbehov kartläggs, beskrivs och dokumenteras på fem mindre skolor. Genom kvalitativa intervjuer med åtta pedagoger och dokumentanalys av tio åtgärdsprogram samt tre dokumentmallar för extra anpassningar försökte ovanstående syfte besvaras. Resultatet av undersökningen visade att respondenterna framhöll betydelsen av tidiga insatser, att individanpassa åtgärder och anpassa miljön. Den visade också att skolorna arbetade olika med dokumentationen av åtgärder och anpassningar. Slutsatser som kunde dras utifrån studien var att arbetet med dokumentation av åtgärdsprogram och extra anpassningar ännu inte implementerats i de undersökta verksamheterna. Lagändringen 2014 har ännu inte påverkat hanteringen av uppdraget. Samtliga respondenter framhöll att individens behov är viktigt och att skolmiljön bör anpassas till elevens förutsättningar och det oavsett om eleven har någon diagnos eller ej. Betydelsen av planerade insatser på grupp- och skolnivå har respondenterna sett som ett komplement till individanpassningar. Rutiner för arbetet med kartläggning och utredning behöver upprättas då detta saknades på några skolor vilket försvårat arbetet och samverkan mellan olika professioner behöver stärkas och utvecklas för att optimera arbetet med anpassning och stödinsatser. Tidiga insatser framhölls som viktigt för att undvika att elever ska misslyckas i skolan och det kan bidra till att eliminera risken att fler elever fastnar i att identifieras som elever i behov av särskilt stöd.

Denna studie undersöker vilka faktorer som varit avgörande för att bryta före detta elevers problematiska skolfrånvaro. Det övergripande syftet med studien är att undersöka hur eleverna beskriver den skolbakgrund som föranlett problematisk skolfrånvaro, vilka insatser de upplever har gjorts för att bryta den problematiska skolfrånvaron samt vilka vändpunkter de kan identifiera och beskriva. Teoretisk ram för studien utgörs av Vygotskijs sociokulturella perspektiv kring hur elevers skolsvårigheter förstås ur ett relationellt perspektiv, den relationella specialpedagogikens brännpunkt, vilken har flera beröringspunkter med ett systemvetenskapligt synsätt. Studiens data samlades in genom strukturerade och halvstrukturerade intervjuer med elever som per definition varit så kallade hemmasittare. Konklusionen i rapporten belyser vikten av att eleverna har individer i sin närhet som är inlyssnande och förstående och som kan synliggöra, stödja och strukturera elevernas tillvaro i syfte att bryta sin problematiska frånvaro. Resultaten visade vidare att förutom externa insatser var stöttande föräldrar och inre motivation viktiga delar i processen att bryta sin frånvaro och återgå till studier.

Språket har en viktig funktion för barnets helhetsutveckling och är viktigt för samhället i stort. Syftet med studien är att bidra med kunskap om specialpedagogikens roll i det proaktiva arbetet kring språkutveckling i förskolan och skolan. Studien vill vidare belysa värdet av tidiga insatser för att ge barnet/eleven goda förutsättningar i sin fortsatta språkutveckling samt i sin läs- och skrivutveckling. Den teoretiska utgångspunkt som vi valt vilar på Vygotskijs teori med det sociokulturella perspektivet i fokus. Studien bygger på en kvalitativ undersökning med intervjuer av sex pedagoger varav fyra är speciallärare och två är specialpedagoger. Studien har en tolkande ansats. Resultatet visar att det tycks finnas en samstämmighet kring de tidiga insatserna i det proaktiva arbetet kring språkutveckling har en avgörande betydelse för barnens fortsatta språkutveckling samt att arbetet ger goda förutsättningar i barnens läs- och skrivutveckling. Resultatet visar också att det förekommer en mängd olika språkutvecklande metoder och arbetssätt men struktur går före aktivitet samt att språkscreeningar används som ett stöd i speciallärarens arbete gentemot pedagogerna. Till sist kan vi också se att speciallärarens roll i förskolan och skolan är viktig, dock har det i den här studien varit svårt att få syn på speciallärarens specifika roll i det proaktiva arbetet. Studien genomsyras av högläsningens betydelse för barns språkutveckling. En specialpedagogisk implikation som framkommer i vårt resultat är att vi som speciallärare i språk-, skriv- och läsutvecklingen har en viktig uppgift i att gestalta och tillföra specialpedagogisk kompetens i förskolan och skolan.

Research has shown that antisocial behaviour already develops in early infancy. Insufficiency in attachment has proven to be a prominent factor in those cases a child develops antisocial behaviour. Therefore the purpose of the study is to research how antisocial behaviour in children expresses itself and how professionals approach the complex of problems. The result of this study has shown that work to establish safe relations and trust are accentuated to be one of the most significant components in the treatment of these children and therefore it is essential to as soon as possible detect the complex of problems to be able to prevent that such a development of the behaviour occur. To, in time, take action by adequate interventions has shown to be effective when preventing the problem to accumulate. Also as a professional constantly be observant of which methods and interventions that works and presents good effects, and furthermore to promote an evolvement and betterment of said methods. The conclusion of the study shows that prevention doesn’t have to be a concept connected to the age of a person, but rather a concept connected to the age of a problem. A preventive intervention can therefore happen in the early age of an upcoming problem. To be able to treat and handle antisocial behaviour the study has shown that the most fundamental factor is safe and trustworthy relations and individually adapted interventions. The authors have chosen to use a qualitative interview study with an inductive reasoning. Thereafter a qualitative content analysis has been carried out. This method resulted in the empirics being well anchored in reality. Keywords: Antisocial behavior in children, attachment, prevention, individual interventions

Studien syftar till att undersöka det åtgärdsprogram, i form av en kompetenstrappa, som Socialnämnden i Umeå kommun satt in på utredningsenhet barn och unga. Detta med anledning till den personalomsättning som under en tid pågått. Kvalitativa intervjuer har genomförts med tre stycken socialsekreterare, två som i dagsläget arbetar på utredningsenheten samt en som har jobbat där tidigare. En intervju har även genomförts med Andreas Lundgren, ordförande för Individ och familjenämnden, Umeå Kommun för att få en heltäckande bild av anledningarna till åtgärdsprogrammet. Intervjuerna är det som stått för den sammanfattade empirin i studien. Materialet har därefter analyserats med hjälp av de teoretiska modeller vi använt oss av, vilka är krav, kontroll och stödmodellen samt ansträngning- och belöningsmodellen. Utifrån empirin kan vi se att socialsekreterarna har en gynnsam inställning till åtgärdsprogrammet. Med tanke på att programmet ännu inte hunnit etablerat sig, finns det fortfarande utvecklingsmöjligheter som personalen själva anser är viktiga.

Pedagogiska insatser för främjande av elevers relationsskapande i fritidshemmet är ett utvecklingsinriktat arbete som utfördes under våren 2017 i ett fritidshem på en mindre ort. Under en VFU (Verksamhetsförlagd utbildning) uppmärksammades ett utvecklingsområde. Barnen i verksamheten grupperade sig i mindre isolerade grupper, där medlemmarna sällan gick ur sina grupper och mötte andra barn i verksamheten. Utvecklingsarbetets syfte var att genom pedagogiska insatser främja varierade gruppkonstellationer. Arbetet har använt Lewins action research spiral som modell, samt inspirerats av Wengers sociala inlärningsteori, och har resulterat i två temaarbeten som skulle främja de varierande gruppkonstellationerna projektet sökte. Dessa temaarbeten följdes upp och utvärderades tillsammans med den befintliga personalen i verksamheten. För att skapa en nulägesanalys samt generera en god didaktisk bas för projektet har systematiska observationer gjorts i barngruppen. I dessa observationer har värdefull information framkommit som har varit betydande för såväl projektets uppstart som resultat. Genom arbetet har det visat sig vara svårt att påverka gruppkonstellationer och luckra upp inrutade mönster. Barnen i projektet påverkades i många fall utifrån olika gränsmarkeringar, så som kön, miljö, likheter och olikheter. Projektet kan därför visa vikten av ett aktivt genusarbete i skola/fritidshem samt pedagogens egen roll för att varierat möte ska ske för eleverna. De pedagogiska insatser detta projekt syftar till är att försöka skapa gemensamma intressen för barnen, som de sedan själva kan mötas i. Under arbetets gång har det visat sig att det inrymmer flera olika typer av handlingar i de pedagogiska insatserna för att främja varierande gruppkonstellationer.

Syftet med följande rapport är att ta reda på om och hur elevers aritmetiska och numeriska förmågor utvecklas med hjälp av Mathematics Recovery Programme (MRP), Wright et al (2000). För att kunna besvara syftesfrågan har fyra elever undervisats enskilt under en sjuveckorsperiod i enlighet med detta program. Eleverna har observerats och intervjuats i undervisningssituationerna med hjälp av metoderna teaching experiment (Steffe och Thompson, 2000) och flexibla intervjuer (Ginsburg et al, 1998). MRP har sin teoretiska grund i radikalkonstruktivistiska teorier och vår studie har en deduktiv ansats då vi utgick från dessa teorier i vår undervisning och i efterföljande analys. Enligt konstruktivistiska teorier konstruerar eleverna själva sin kunskap i för dem meningsfulla sammanhang, i interaktion med andra. Undervisningen måste utgå från och bygga på elevernas tidigare erfarenheter och kunskaper, för att eleverna ska kunna vidareutveckla sin matematiska förståelse. Studiens resultat visar att de fyra eleverna gör framsteg. Bidragande orsaker till detta var lärarens observationer och reflektioner av arbetet under lektionerna och den efterföljande analysen av de videoinspelningar som gjordes under lektionerna. På detta vis kunde läraren utmana elevernas tankar på den nivå där de befann sig. Materialets utformning och möjligheten till mikrojustering var även det en bidragande orsak till elevernas framsteg. I dialog med läraren synliggjordes det som eleverna visste och kunde, både för dem själva och för läraren. Vår slutsats är att enskild strukturerad undervisning under en begränsad tid av välutbildade lärare/speciallärare hjälper elever i deras matematiska utveckling. Specialläraren i matematik spelar här en viktig roll i att utforma undervisning för elever i matematiksvårigheter som bygger på och vidareutvecklar deras aritmetiska förmågor.

Syftet med denna studie är att identifiera insatser, svårigheter och brister i arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har en litteraturstudie genomförts. Studierna som använts har bland annat bestått av rapporter och vetenskapliga artiklar. Dessa visar att hedersrelaterat våld och förtryck är ett svårdefinierat begrepp som kan ses utifrån olika perspektiv samt ta sig uttryck i kontroll, hot, våld och i de mest extrema fall, mord. Hedersproblematiken har fått mycket uppmärksamhet sedan mordet på Fadime, år 2002. Detta resulterade i att regeringen satsade på arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck.  Trots det antyder analysen att socialtjänsten och en del andra aktörer som är involverade i arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck fortfarande känner en osäkerhet då det gäller hur hedersrelaterade ärenden bör hanteras och att det fortfarande råder brist på kunskap inom området och samverkan mellan olika aktörer brister. Studien visar att det förekommer olika förklaringar då det gäller hedersrelaterat våld och förtryck och väcker frågan om en gemensam syn hade förbättrat samarbetet mellan aktörerna och underlättat arbetet med att fånga upp de hedersutsatta. Trots regeringens satsningar finns det sparsamt med forskning inom området. / The purpose of this study is to identify interventions, difficulties and shortcomings in the work against honor related violence and oppression. A literature review has been conducted to answer the questions for the purpose of the study. The studies that were used have consisted, among other things, of reports and scientific articles. Honor related violence and oppression is a comprehensive concept that is difficult to define, partly because it can be seen from different perspectives and because it is expressed in many different forms such as control, intimidation, violence and in the most extreme cases, murder. Honor related violence and oppression has received a lot of attention since the assassination of Fadime took place in 2002. As a result, the Government introduced major efforts to combat honor violence and oppression.  The analysis showed that social services and some other actors involved in the work against honor related violence and oppression show an uncertainty in dealing with honor cases where there is a lack of knowledge in the field. This, in turn, is proving to affect cooperation in the work regarding honor matters between the actors. If a common approach to honor related violence had improved the cooperation between the actors and helped capture the victims more easily was discussed in this study. However, it is a difficult question to answer since it has its advantages and disadvantages. But a common consensus would have a lot of benefits in the work as it could reduce the uncertainty in relation to the phenomenon. However, this can be difficult to achieve when some explanations and approaches to honor related violence have interpretation precedence, while others have fallen into the shadows. Despite major efforts, there is scant research and a lack of scientific research in the field.