Denna studie ville belysa en specifik grupps livsföring bland personer med funktionshinder nämligen de som inte kan föra sin egen talan. Området utforskades genom intervjuer med föräldrar. Syftet var att öka kunskapen om hur föräldrar till personer med flerfunktionshinder bemästrar sin situation. Frågeställningarna var dels hur föräldrarna uppfattade omgivningens stöd och stress, vad de tyckte om ett normalt liv och hur de bedömde samhällets insatser, dels deras syn på barnets autonomi och betydelsen av deras makt i relation till barnet. Studien hade en kvalitativ och fenomenologisk ansats och användes som metod. Resultatet visade att merparten av föräldrarna utvecklade aktiva copingstrategier för att anpassa sig till situationen även om de led av en kronisk sorg. Omgivningens stöd minskades med tiden. Föräldrarna tyckte inte att deras barn lever ett normalt liv men ett värdigt liv. De var nöjda med samhällsinsatserna men kommunala neddragningar kunde ibland hämma familjens möjligheter. Samtidigt som de var nöjda med personliga assistenters insatser hade de problem med enskildheten i hemmet. Föräldrarna bevakade barnets självbestämmande genom att kämpa för deras rättigheter. Föräldrarnas makt över dessa barn kunde förstås som ett positivt element vilket hjälper dem att organisera barnets vardag och lösa konflikter.

Syftet med studien var att ta reda på hur insatser, stöd och samordning var utformat kring unga personer med demenssjukdomar och deras anhöriga i en kommun i Mellansverige. Med unga personer med demenssjukdomar avses de som är yngre än 65 år när de får diagnosen. De här personerna är mitt i livet när de drabbas av en sjukdom som förknippas med äldre människor och åldrande. Livssituationen kan se helt annorlunda ut än för äldre personer som drabbas av sjukdomen, därför bör stödet till dem vara utformat på ett annat sätt. Studien Metoden som användes i studien var kvalitativa intervjuer. Urvalet gjordes genom ett både strategiskt och snöbollsurval för att få en översikt av hur samordning, insatser och stöd var utformat i kommunen. Respondenterna i studien var en kurator inom landstinget, en biståndshandläggare, en LSS-handläggare, en demensspecialiserad undersköterska och en anhörigkonsult på kommunen. Som analysmetod användes Grounded Theory då forskningsmaterialet om unga personer med demenssjukdomar inte var tillräckligt omfattande. Resultatet visade att det saknades samordning i kommunen kring denna typ av frågor samt insatser för unga personer med demenssjukdomar. Den vård och de insatser som fanns att ta del av var riktade till äldre personer. Unga personer med demenssjukdomar är en bortglömd grupp som tenderar att bli stigmatiserade.

Örebro Universitet Institutionen för beteende-, social- och rättsvetenskap Socialt arbete C-uppsats 61-90 p SAMMANFATTNING Titel: Är ett liv värt att veta? En kvalitativ studie av levnadsprocessen och identitetsutvecklingen ur ett livscykelperspektiv Författare: Högberg, Helena och Korhonen, Ljubica Handledare: Karlsson, Urban Inom ämnesområdet socialt arbete har vi valt att studera levnadsprocessen och identitetsutvecklingen ur ett livscykelperspektiv. Studien syftar till att ge djupare förståelse av levnadsprocessens betydelse för identitetsutvecklingen ur ett livscykelperspektiv. Frågeställningarna var: Vad kan en social biografi tillföra för förståelse av identitetsutvecklingen? Vilka effekter har de sociala insatserna haft på identitetsutvecklingen? Den metod som användes var kvalitativ och materialet inhämtades med hjälp av djupintervjuer med två personer. Analysen av det insamlade materialet har skett på två sätt, dels har vi under sammanställningen av informanternas levnadsberättelse sökt att återberätta deras utsagor utifrån en social biografi, och dels med hjälp av Eriksons begreppsapparat kring livscykeln analysera diskontinuiteternas inverkan på den identitetsskapande processen. Studiens resultat visat att levnadsberättelsen berikar förståelsen av identitetsutvecklingen genom att lyfta fram diskontinuiteter, brytpunkter eller episoder, som i ett livscykelperspektiv inte tillskrivs någon signifikant betydelse. Genom livscykelperspektivet kan vi se hur ungdomar använder sig av sin inre identitet i sociala sammanhang. De sociala insatserna som har genomförts fram till intervjutillfället har haft en viss effekt på identitetsutvecklingen. Vi har sett att insatserna har kunnat ge informanterna möjlighet att lösa kriser från tidigare stadium och på så sätt vara bättre rustade för kommande kriser. Nyckelord: Social biografi, livscykelperspektiv, identitetsutveckling, ungdom, sociala insatser

Syftet med fallstudien var att studera hur lärare, speciallärare och specialpedagog beskriver sitt förebyggande och stödjande arbete med att tidigt upptäcka och åtgärda läs- och skrivsvårigheter i åk 1. Vi har genom kvalitativa intervjuer med två lärare, en speciallärare och en specialpedagog fått en ingående bild av hur detta arbete ser ut på två olika stockholmsskolor. Utifrån pedagogernas intervjusvar tycker vi oss kunna säga att teori och praktik stämmer bra överens och mycket av det som vi har läst i litteraturen verkar också praktiseras ute på de två skolor som vi har studerat. Studien har visat att pedagogerna inte använder sig av ”vänta-och- se”- pedagogiken för att barnens läsning ska komma igång av sig självt utan de menar att de arbetar medvetet förebyggande och med tidiga insatser när det gäller barn som ligger i riskzonen för läs- och skrivsvårigheter. Våra pedagoger har förstått vikten av att sätta in tidiga insatser redan i åk 1 för att problemen inte ska skjutas på framtiden. Om eleverna inte får dessa tidiga insatser kommer det istället krävas mer omfattande resurser i senare årskurser. Vår studie visar också att pedagogerna i den ena skolan upplever att deras resurser, gällande stödinsatser, räcker till medan pedagogerna i den andra skolan upplever att resurserna inte räcker till. The purpose of the case study was to investigate how teachers and remedial teachers / pedagogues describes their preventive and supporting work for early detection of reading and writing disabilities in school year one. To give you a picture of how their work is being done in two different schools in Stockholm we have done qualitative interviews with two teachers, one remedial teacher and one remedial pedagogue. We have come to the conclusion that what we have read from theory corresponds well, according to the pedagogues, with practice in the two schools that we have been studying. The study shows that the pedagogues do not practice the “wait and see”-method when the children are learning to read. The pedagogues says that they are well aware of that one must initiate preventive actions and early achievements to avoid reading and writing difficulties when it comes to children at risks, otherwise the problems will arise later. Our study shows that the pedagogues in one of the schools experiences that the resources are not enough, when it comes to supporting efforts (special tuition), while the pedagogues in the other school experiences that the resources are enough.

Syftet med studien är att undersöka, analysera och diskutera en kommunal insats till äldre i ordinärt boende, vilken benämns social samvaro. Frågeställningarna som jag har ställt är; Vad innebär social samvaro? Vad ansöker de äldre om? Vilken betydelse har insatsen social samvaro för äldre? Studien består delvis av en genomgång av tidigare kunskapsläge samt insamlat empiriskt material. Jag utgick från fallstudien som metod och använde mig av intervjuer, där jag intervjuade kommunala tjänstemän och äldre kvinnor, som var beviljade insatsen social samvaro. Jag studerade även biståndsutredningar för att få kunskap om vad äldre ansöker om. Resultatet är bearbetat och kategoriserat utifrån teman som empirin väckte. Analysen är gjord utifrån vald litteratur och forskning samt studiens centrala begrepp; ensamhet, välbefinnande och det goda åldrandet.  Studien har kommit fram till att insatsen social samvaro är till för att uppmärksamma det sociala innehållet i hemvårdsarbetet. Insatsen är även en kvalitetshöjning för äldreomsorgen i Lidköpings kommun. Äldre ansöker om insatsen för att få ett socialt innehåll på vardagen och ansökningarna handlar om ensamhet, önskade pratstunder eller något att göra. Resultatet visar att insatsen är betydelsefull för äldre och påverkar deras vardag på ett meningsfullt sätt. I den avslutande diskussionen lyfter jag även funderingar som framkommit samt den lärdom jag tagit av studien.

På senare tid har det i media uppmärksammats att många skolor inte tar tillvara på de särskilt begåvade elevernas kapacitet. Till skillnad mot flera andra länder saknar Sverige riktlinjer och strategier kring hur man inom skolan kan arbeta för att bemöta och utmana dessa elever. Syftet med uppsatsen är därför att beskriva några pedagogiska erfarenheter, arbetssätt och organisatoriska lösningar som har utvecklats i svenska skolor för att kunna utmana särbegåvade elever i skolan. Studien består av fallstudier på fyra skolor i olika kommuner. Det empiriska underlaget i undersökningen består av fyra semistrukturerade intervjuer med fem respondenter. De är yrkesverksamma lärare, speciallärare eller specialpedagoger och har utvecklat arbetssätt för att utmana särbegåvade elever. Studien visar att två av skolorna arbetar med att utmana dessa elever i små grupper utanför klassens ram. De andra två skolorna arbetar med utmaningar för eleverna inkluderat inom klassens ram. Detta förekommer framförallt inom ämnet matematik. Arbetssätten som används är fördjupning och berikning inom ämnet men även acceleration, d.v.s. att eleverna får möjlighet att läsa ett ämne med innehåll från en högre årskurs. Dessa arbetssätt har lett till mer tillfredsställda elever och att övriga lärare fått en slags fortbildning angående hur dessa elever kan bemötas och utmanas. Det framkommer dock att några av de intervjuade pedagogerna upplevt svårigheter med att hantera konstellationer och grupper av särbegåvade elever eftersom en del av eleverna haft svårt med det sociala samspelet. De intervjuade pedagogerna har även upplevt att det finns ett motstånd från andra lärare då det avsätts tid för undervisning av högt begåvade elever då denna tid istället skulle kunna läggas på elever som inte når målen. I alla skolor har dock skolledningen uppmuntrat arbetet kring de särbegåvade eleverna och avsatt tid för dessa arbetssätt.

Syftet med studien är att få en ökad förståelse om de insatser som görs av involverande organisationer (likt socialförvaltningen, Althea och inom skolan) i Halmstad är adekvata för barn som har familjeproblem, utifrån ett sociologiskt perspektiv. Genom kvalitativa intervjuer med nyckelinformanter, som på olika sätt kommer i kontakt med barn som har familjeproblem i deras yrke, har vi fått fram ett relevant och ingående materiel som belyser ämnet. Resultatet visar på att organisationerna sätter barnet i fokus på olika sätt, de har olika synpunkter och illvägagångssätt i beaktanden av insatser som görs för barn och dess familj. I analysen, vilken sammankopplas till resultat och bakgrund, har vi använt oss av eorier och begrepp som system och livsvärld av Habermas, byråkrati och makt av eber och slutligen expertsystem, tillit och ontologisk trygghet av Giddens. Slutsatsen visar på att det är viktigt att se till helheten och på det som finns runt omkring, inte enbart på de olika delarna och till problemet i sig. / The aim of this study, from a sociological perspective, is to gain a better understanding of the efforts by involved organizations (as Social Services, Althea and in school) in Halmstad for children who have family problems. Through interviews with key informants, who in different ways come in contact with children that have family problems, we have received relevant material that illustrates this topic. The results show that organizations are focusing on children in different ways; each having an alternate view and approach in the efforts made for children and their families. In our analysis, which is linked to results and background, we have sed the theories and concepts as a system and life world of Habermas, bureaucracy and power of Weber, and eventually expert systems, trust and ontological security of Giddens. The conclusion shows that it is important to see the big picture in its entirety, not only on the parts and the problem itself.

Rådande teoribildningar inom det marindiplomatiska området är skrivna utifrån ett stormaktsperspektiv, där staternas storlek på flotta samt ambitionsnivå med den marina diplomatin skiljer sig åt i jämförelse mot en småstat och dess perspektiv.   Med utgångspunkt i Edward Luttwaks marindiplomatiska teori kommer jag att anlägga ett svenskt perspektiv på det subtila förhållningssätt på den marina diplomatin som är rimlig i förhållande till vårt lands storlek på flotta samt de ambitionsnivåer som är rimliga för en småstat. En småstats teori, kommer att beskrivas och prövas mot det svenska sjöförsvarets förehavanden under åren 1945-1950. Denna teori, småstaters stödjande inducering kategoriseras i stöd till humanitära insatser, stöd till civil sjöfart och handel samt till örlogsbesök. Analysen visar att de handlingar som sjöförsvaret genomförde under denna tidsperiod finner en överrensstämmelse i de nya kategorierna av induceringsteorin.

Sedan mer än ett decennium har regeringen uttalat en ambition och ett fokus mot internationella insatser. Detta fokus har utgjort ett mantra i Försvarsmakten och påverkat alla typförband. Denna uppsats syftar till att undersöka hur inriktningen av stridsflyg avseende internationella insatser har uppfattats av den Flygtaktiska Staben, FTS. Undersökningen har genomförts i form av kvalitativa forskningsintervjuer med ansvariga chefer vid FTS. Uppsatsen innehåller även en redovisning av regeringens inriktning avseende internationella förmågor med stridsflyg under undersökningsperioden. Uppsatsens resultat kan sammanfattas med att de ansvariga vid FTS anser att internationaliseringen har inneburit en stor förändring för både metodik och teknik. De anser även att den politiska inriktningen avseende förmågeutveckling varit tydlig och konsekvent och att processen för insatsplanering fungerar. Enligt de intervjuade har regeringens intentioner genomförts och att den har lett till vissa nedprioriteringar avseende nationella förmågor men även till förbättrade förmågor som kan nyttjas nationellt. De intervjuade ger kritik för hur frågan om insats med stridsflyg hanteras på såväl militär som politisk ledningsnivå.

The aim of this study was to examine and compare two municipalities’ approaches to deal with men’s violence as a social problem. Further the aim was to analyze social workers’ opinions about interventions for men who practice violence in heterosexual relationships. The study has got a qualitative approach and we did a subjective selection where we chose to apply semi-structured interviews with social workers who work with domestic violence. These interviews were exercised in two different sized municipalities, because we aimed to get information if the work with violent perpetrators differs in the larger and the smaller municipality. We chose to perform three interviews in the larger municipality and two in the smaller. More specifically the aim of the study was to examine what kind of interventions and work methods that were characterized for the organizations and how the preventive work with men’s violence against women were performed in the municipalities. Further we wanted to compare the social workers’ opinions about the interventions for men who practice violence against women. We have adopted a new institutional perspective as a theoretical basis for our analysis. We found in the study that the big difference between the municipalities and their work with violent perpetrators was that the larger municipality had an underlying organization apart from the social service that performed the work. In the smaller municipality the work was integrated with other work tasks on the social service office. Similarities in the municipalities were that the social service offered individual treatment to the perpetrators and they were inspired by ATV: s way of manage violence. Both municipalities aimed to work preventively spreading knowledge in order to make men’s violence visible.