Föreliggande studies syfte är att undersöka hur socialsekreterare i tre olika kommuner i Örebro län beskriver arbetet med barn samt deras familjer under en pågående förundersökning då barnet misstänks vara utsatt för våld av sin vårdnadshavare. I den svenska lagstiftningen och i nationella riktlinjer regleras socialtjänstens omfattande ansvar för barn, brottsoffer och deras närstående. Tidigare forskning visar att om barn som utsätts för våld inte får adekvat stöd kan det leda till negativa konsekvenser på flera områden. Föreliggande studie baseras på fem kvalitativa semistrukturerade intervjuer med socialsekreterarna, och intervjuerna utgick från en vinjett. Insamlad data analyseras med stöd av systemteori, kristeori och begreppet handlingsutrymme. En slutsats som framkommer av studien är att faktorer såsom kommunens resurser och socialsekreterarens erfarenhet påverkar valet av insats. Socialsekreterarna visar sig även vara osäkra på vad de får eller inte får göra på grund av förundersökningssekretessen. En annan slutsats är vikten av information till den berörda familjen, för att genom detta minska risken för ytterligare utsatthet. Utifrån studien kan förstås att socialsekreterare har olika personliga och strukturella förutsättningar för att bedriva sitt arbete med familjerna, men att de med vissa enkla medel kan ge adekvat stöd vid behov.

På senare år har skolfrånvaro blivit en allt större problematik som uppmärksammats genom olika rapporter. Vår studies syfte är att bidra med ökade kunskaper utifrån åtta specialpedagogers syn på orsaker och insatser när det gäller oroväckande frånvaro samt utveckling för att främja närvaro. Våra frågeställningar lyder: Hur beskriver specialpedagogerna orsakerna till oroväckande frånvaro? Hur beskriver specialpedagoger insatser kring elever i oroväckande frånvaro på sina respektive gymnasieskolor? Vilka insatser är enligt specialpedagogerna önskvärda för att utveckla verksamheten kring att främja närvaro? I vår intervjustudie framkommer att orsaker till oroväckande frånvaro främst ses ur ett kompensatoriskt perspektiv, vilket gör att eleven blir bärare av problematiken. Vi utläser två huvudsakliga kategorier som kompensatoriska förklaringsmodeller, nämligen bristförklaringar och psykologiska förklaringar. Studien pekar på vikten av att fånga upp oroväckande frånvaro tidigt. Tidigare insatser, kontaktpersoner och samverkan är exempel på hur specialpedagoger vill utveckla verksamheten för att främja närvaro. Det är ur ett dilemmaperspektiv vi relaterar problematiken som är komplex. Det finns inte någon enkel generell lösning utan insatser är unika och krävs på både på individ-, grupp- och organisationsnivå. Skolans verksamhet behöver arbeta främjande genom att skapa en lärmiljö som bygger på framgångsfaktorer och innefattar det som behövs för att alla ska må bra och utvecklas mot målen.

Mot bakgrunden av att ungdomar mår psykiskt allt sämre som hindrar skolarbete och vardagsliv var studiens syfte att göra en triangulering mellan vad som står i skoldokument om insatser för att förebygga, främja och stärka elevers psykiska hälsa och hur elever upplever sin psykiska hälsa för att kunna förbättra insatserna utifrån elevernas erfarenheter. Urvalsgruppen var gymnasieelever i årskurs 2-3. Frågeställningarna gällde hur skolans pedagogiska insatser såg ut beträffande elevers psykiska hälsa och hur frekventa elevernas erfarenheter var av problemgrupperna psykosomatiska besvär, depressiva symptom, kränkningar, mobbning och diskriminering, identitetsproblem utifrån kroppsuppfattning samt problem med lärarsupport samt hur framstod förhållandet vid en jämförelse mellan resultaten. För att bättre kunna anpassa insatserna på ett meningsskapande sätt för elevernas psykiska hälsa utifrån eleverna, situation och kontext kan studien ge kunskaper om behovet av diskussion och kartläggning för bättre insikter om elevernas problem, känslor och behov av pedagogiska insatser för psykisk hälsa. Genom mix metod kombinerades kvalitativ innehållsanalys av text i skolans dokument med kvantitativ metod utifrån deskriptiv statistik grundad på elevernas enkätsvar om självupplevda problem. Resultaten visade att de pedagogiska insatserna var olika handlingar, förhållningssätt och rekommendationer. Erfarenheter fanns i samtliga problemgrupper med olika frekvens. Flickor var mer drabbade än pojkar. Majoriteten av eleverna upplevde stress, koncentrations- och sömnsvårigheter och många hade känt nedstämdhet samt igångsättningssvårigheter. Kränkningar, mobbning och diskriminering var begränsade och ingen kände sig diskriminerad på grund av handikapp eller sexuell läggning. Triangulering av resultaten i övriga problemgrupper kunde tyda på en diskrepans mellan de pedagogiska insatserna och elevernas erfarenheter. Slutsatsen var att jämförelsen tydde på en kunskapslucka rörande lärarsupport och behov av att beakta könsskillnader för rätta insatser samt att skolor behöver testa kunskapen om sina elevers olika problem för att få en helhetsbild som kan visa att resurserna används rätt efter elevernas behov och problemfrekvens. Studien har genererat teorin att en satsning på att öka förmågan till kommunikation och empati genom att höja mental och emotionell medvetenhet skulle förbättra möjligheterna till elevers psykiska hälsa för en långsiktig hållbar utveckling. / With the background knowledge of the psychological deterioration of adolescents which hinder school work and everyday life was the study’s aim to make a triangulation between what is stated in the school document on measures to prevent, promote and strengthen the mental health of students and how students experience their mental health in order to improve the efforts based on students experiences. The study group was secondary school students in grades 2-3. The questions were about how the school's educational efforts directed towards student's mental health was demonstrated and how frequent the students experiences of psychosomatic disorders, depressive symptoms, violations, bullying and discrimination, identity problems based on body perception as well as problems with teacher support and how the relationship was perceived when comparing the results. In order to better adapt the efforts in a meaningful way to the mental health of students based on the students, situation and context could the study provide knowledge about the need for discussion and mapping for better insight into the students problems, feelings and needs for educational efforts for mental health. Through mix method was qualitative content analysis of text in the school's documents combined with quantitative method based on descriptive statistics from students questionnaire about self-perceived problems. The results showed that the educational efforts were different actions, practical approaches and recommendations. Experiences was found in all of the above mentioned problem groups at different frequencies. Girls were more affected than boys. The majority of the students experienced stress, concentration and sleep difficulties and many had low mood as well as startup difficulties. Violations, bullying and discrimination were limited and no one felt discriminated because of disability or sexual orientation. Triangulation of the results in other problem groups could indicate a discrepancy between the educational efforts and the students experiences. The conclusion was that the comparison indicated a knowledge gap, both regarding teacher support and the need to consider gender differences for correct educational efforts and that schools need to test their knowledge of their students different problems in order to get a holistic picture that can show that the resources are used correctly according to students needs and problem frequencies. The study has generated the theory that an effort to increase the capacity for communication and empathy by raising mental and emotional awareness would improve the prospects for students mental health for long-term sustainable development.

Syftet med arbetet var att få fördjupad förståelse av speciallärares erfarenheter av specialpedagogiskt arbete för att tidigt förebygga och möta hinder i elevers läsutveckling. Vi ville undersöka speciallärares arbete med att främja god läsutveckling i skolans tidigare år. Frågeställningarna som vi valde att utgå ifrån handlar om hur speciallärare beskriver sitt arbete med att tidigt förebygga och möta hinder i elevers läsutveckling samt vilka framgångar och utmaningar som framkommer i arbetet med tidiga insatser för att främja god läsutveckling i skolans verksamhet. Detta undersökte vi genom en kvalitativ intervjustudie. Som datainsamlingsmetod använde vi oss av intervjuer av tolv speciallärare kring deras erfarenheter och arbetssätt med tidiga insatser och förebyggande arbete i skolans tidigare år. Resultatet visade att alla speciallärare i studien ansåg att det var mycket viktigt att tidigt upptäcka elever som riskerar att misslyckas med den inledande läsinlärningen. Flera av speciallärarna nämnde också att de arbetade enskilt med elever i intensiva perioder redan i början av år 1. Speciallärarna redogjorde för olika utmaningar i speciallärarrollen, där tiden och otillräckligheten var de största utmaningarna. Framgångsfaktorerna enligt speciallärarna var att ge eleverna tidigt stöd, att arbeta i intensiva perioder, ha ett bra samarbete med hemmet och klassläraren samt att lärare och speciallärare har hög kompetens inom språk- och läsutveckling.

Uppsatsen undersöker vilken ledarstil på den operativa nivån som är mest lämpliga vid myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) internationella humanitära insatser och varför. Uppsatsen syftar även till att studera om situationen påverkar vilken ledarstil som är mest lämplig.  På basis av fyra intervjuer har det kunnat konstateras att de teoretiska ledarstilarna utvecklande, konventionellt och icke-ledarskap är mer nyanserade i verkligheten. Det utvecklande ledarskapet utgör en god grund för ett lämpligt ledarskap men det bör kompletteras med andra egenskaper, framförallt lyhördhet. Vilka dessa egenskaper är beror både på situationen och på ledarens personlighet och tidigare erfarenheter. En övergripande förklaring till varför det utvecklande ledarskapet utgör en god grund för ett lämpligt ledarskap ligger främst i hur insatsgruppens medarbetare motiveras och engageras. Vikten av delaktighet i arbetet och att det finns en känsla av att vara en i gruppen har beskrivit som viktiga. Detta sammanfattas med att hjälparbetarna drivs av en inre motivation vilket det utvecklande ledarskapet syftar till att stötta.

Syftet med denna litteraturstudie är att se hur forskning beskriver och definierar läs- och skrivsvårigheter med särskild inriktning mot barn med ADHD och dyslexi, samt ta reda på vilka pedagogiska insatser som forskningen presenterar för att främja elevers språkutveckling.  Studien baseras på äldre och nyare forskningsstudier kring vårt valda område. Uppsatsen ger en översikt om hur forskningen reder ut begreppen läs- och skrivsvårigheter och ADHD och dyslexi. Det som också med hjälp av forskningen reds ut är vilka pedagogiska insatser som främjar elevers språkutveckling. Sammanfattande visar resultatet att det finns samband mellan läs- och skrivsvårigheter och ADHD och dyslexi, samt samband mellan diagnoserna ADHD och dyslexi. Resultatet pekar också på att de pedagogiska insatserna inte skiljer sig markant, utan är likvärdiga för elever med dessa svårigheter.

Att vara läs- och skrivkunnig är ett grundläggande mål i skolan och läraren ska se till att alla elever når målet. Elever med dyslexi har det relativt svårare att nå målen i läsning och skrivande som skolan ställer vilket kräver anpassning av undervisningen. Syftet med följande litteraturstudie är att undersöka hur litteratur och medier kan användas för att stödja elever med dyslexi i deras läs- och skrivinlärning. Våra frågeställningar är ”vilket förhållningssätt har läraren till elever med dyslexi?” och ”på vilka sätt kan litteraturarbete genom olika medier användas för att underlätta läs- och skrivinlärningen för elever med dyslexi?”. För att få svar på våra frågeställningar har vi läst och analyserat artiklar och doktorsavhandlingar rörande ämnen som är relaterade till syftet och frågeställningarna. Exempel på ämnen som vi eftersökte var dyslexi som diagnos, hur diagnosen påverkar eleverna i undervisningen, läsaktiviteter i klassrummet samt olika medier och hur dessa kan användas av elever. Resultatet visade att en tidig upptäckt av diagnosen är viktig, eftersom en handlingsplan för eleven i fråga kan sättas in. För läsinlärningen är den fonologiska medvetenheten av stor betydelse, därför bör läraren ha goda ämneskunskaper i detta. Aktiviteter som är kopplade till läsning är viktiga för elevernas egna syn på läsning. Genom att läsa forskning om ämnet kom vi fram till att även användning av medier underlättar läsinlärningen. Exempel på dessa är ljudböcker och olika former av datorstöd.

Syftet med den här studien är att fördjupa förståelsen av specialpedagogiskt arbete med att främja elevers läs- och skrivutveckling. För att lyckas bra i skolan och senare i livet är goda läs- och skrivfärdigheter en viktig och avgörande förutsättning. Ett av skolans viktigaste uppdrag är att lära barn dessa färdigheter. I uppdraget ingår även att tidigt upptäcka om barnet brister i sin läs- och skrivinlärning och riskerar att få svårigheter i sin inlärning.I denna studie har intervjuer använts som metod vilket är en kvalitativ ansats. Med hjälp av en intervjuguide intervjuades 12 speciallärare från 4 olika kommuner. I två av kommunerna finns en gemensam kommunal screeningplan och i de två andra kommunerna finns det inte någon sådan. Vår studie inspireras av metodansatsen hermeneutik. Resultatet visar att informanterna anser att det är ett viktigt arbete att tidigt upptäcka och förebygga hinder i elevers läs- och skrivutveckling som det läggs mycket fokus och resurser på. Vi har i vår studie sett att en kommunal screeningplan påverkar lärarnas arbete. De upplever att planen skapar likvärdighet i kommunen. I de kommuner där gemensamma screeningplaner inte finns fanns en positiv inställning till tanken på att ha en sådan. Slutsatsen vi drar, utifrån studiens resultat, är att lärarna anser att de upptäcker eleverna tidigt och har bra verktyg till uppföljning. Vidare framgår det att en kommunal screeningplan är ett bra verktyg i det förebyggande och upptäckande arbetet.

Utbildning skapar de grundläggande förutsättningarna för invandrare att integreras ekonomiskt och socialt i ett samhälle. Denna uppsats undersöker vilken roll integrationspolitisk inriktning  har i integrationsprocessen inom utbildning genom att jämföra två länder där frågan om integration ständigt är aktuell, Sverige och Australien. Studien följer en mest-lika design som bygger på att Sverige och Australien antas vara mycket lika vad gäller integrationspolitiken inom utbildning men trots detta påvisar olika integrationsutfall. Syftet med uppsatsen är att undersöka eventuella skillnader i ländernas integrationspolitiska inriktning som kan tänkas förklara de olika integrationsutfallen. Som metod för att fullgöra syftet används både kvalitativ textanalys och intervjuer. Uppsatsen når slutsatsen att Australien i en högre grad en Sverige tycks fokusera på integrationspolitik avseende interkulturellt lärande och att detta i sin tur utgör en möjlig förklaring till att Australien påvisar bättre integrationsutfall än Sverige.

Sammanfattning Föreliggande studie syftar till att bidra med kunskap om organisatoriskt stöd i grundskolan. Med organisatoriskt stöd avses det stöd som läraren inte kan ge eleven genom extra anpassningar eller sin pedagogik. Det organisatoriska stödet kräver organisatoriska förutsättningar exempelvis i form av tillgång till speciallärare, datorer, lokaler, assistenter eller anpassad gruppstorlek. För att varje elev ska utvecklas så bra som möjligt behöver vissa elever erhålla mer stöd än andra. Om det inte räcker med extra anpassningar krävs särskilt stöd, som till stor del påverkas av skolans organisatoriska förutsättningar. Det vi i studien avser att studera är det stöd som är avhängigt av skolans organisation, i högre grad än lärarens pedagogiska förmåga. Det organisatoriska stödet är betydelsefullt för möjligheten till en likvärdig skola för alla. Studiens syfte var att öka kunskapen om det organisatoriska stödet för elever i läs- och skrivsvårigheter i några grundskolor, med avseende på de stöd som ges, vilka stödformer lärarna vill ha, hur beslut om stöd fattas, samt hur stödet utvärderas. Den metod som använts i studien är semistrukturerade kvalitativa intervjuer, som genomförts med tolv lärare på olika grundskolor i Sverige. Studien visar att lärarna identifierar nivågruppering, egen dator, tillgång till speciallärare i klassrummet samt en-till-en träning hos specialläraren som tillgängligt organisatoriskt stöd för elever med läs- och skrivsvårigheter, som lärarna vill använda. Elevens lärare fattar beslut om extra anpassningar och om det inte anses räcka till ska behovet utredas av rektor. Beslut om särskilt stöd, vilket i regel är mer omfattande och pågår under en längre tid, tas av rektor och ett åtgärdsprogram utarbetas. Undersökningen påvisar att undervisning kan ske i olika grupper, att stöd i form av tillgång till dator ofta finns, men att stöd av speciallärare ofta sätts in för sent och i för liten utsträckning. Rutiner som tydliggöra hur stödinsatser ska implementeras, följas upp och utvärderas finns inte i tillräcklig omfattning.    Nyckelord: läs- och skrivsvårigheter, organisatoriskt stöd, extra anpassningar, tidiga insatser, särskilt stöd