På senare år har skolfrånvaro blivit en allt större problematik som uppmärksammats genom olika rapporter. Vår studies syfte är att bidra med ökade kunskaper utifrån åtta specialpedagogers syn på orsaker och insatser när det gäller oroväckande frånvaro samt utveckling för att främja närvaro. Våra frågeställningar lyder: Hur beskriver specialpedagogerna orsakerna till oroväckande frånvaro? Hur beskriver specialpedagoger insatser kring elever i oroväckande frånvaro på sina respektive gymnasieskolor? Vilka insatser är enligt specialpedagogerna önskvärda för att utveckla verksamheten kring att främja närvaro? I vår intervjustudie framkommer att orsaker till oroväckande frånvaro främst ses ur ett kompensatoriskt perspektiv, vilket gör att eleven blir bärare av problematiken. Vi utläser två huvudsakliga kategorier som kompensatoriska förklaringsmodeller, nämligen bristförklaringar och psykologiska förklaringar. Studien pekar på vikten av att fånga upp oroväckande frånvaro tidigt. Tidigare insatser, kontaktpersoner och samverkan är exempel på hur specialpedagoger vill utveckla verksamheten för att främja närvaro. Det är ur ett dilemmaperspektiv vi relaterar problematiken som är komplex. Det finns inte någon enkel generell lösning utan insatser är unika och krävs på både på individ-, grupp- och organisationsnivå. Skolans verksamhet behöver arbeta främjande genom att skapa en lärmiljö som bygger på framgångsfaktorer och innefattar det som behövs för att alla ska må bra och utvecklas mot målen.

Huvudsyftet med denna studie var att få insikt i hur ungdomar med diagnostiserad dyslexi kan uppfatta sitt funktionshinder, hur upplevde de rätten till stöd från skolan och lärare? Ett andra syfte var att ta reda på vad de anser om lärarnas roll i barns/ungdomars självbildsutveckling. Kvalitativa intervjuer med fyra ungdomar, alla med diagnostiserad dyslexi, är gjorda. Ungdomarna är två pojkar på högstadiet och två flickor som kommit längre i skolåldern, de går på gymnasiet och Kom Vux. Slutsatsen blev att lärarnas bemötande är viktig för att ungdomarna skulle utveckla en god självbild och för att lärande skulle ske. Det framkom också tydligt att föräldrarna och deras stöd är viktigt. Ungdomarna menade att deras föräldrar har varit tvungna att kämpa både för att de skulle få en diagnos men också för att skolan skulle sätta in rätt stödåtgärder. Speciellt hyllade ungdomarna sina mammor och deras envishet och starka tro på sina ”barn”. Min andra slutsats blev därför att föräldrar och speciellt mammor är viktiga för ungdomarnas studier och självbild.

Barn i behov av stöd är ett aktuellt ämne i dagens samhälle. Stödet kopplas ofta till specialpedagogik och barn med diagnoser men rätten till stöd bör istället ses som en rättighet för alla barn för att tillgodogöra sig utbildningen i förskolan. Syftet med denna studie är att utifrån forskningsstudier skapa kunskap kring viktiga aspekter som kan härröras till alla barns rätt till stöd i förskolan. Litteraturstudien är gjord utifrån en systematisk metod. Underlaget för resultatet utgjordes av 26 artiklar och avhandlingar och analyserades med hjälp av tematisering. I resultatet går det att urskilja fem teman i forskning som härrör till alla barns rätt till stöd - barnsyn, kategoriseringar av barn, relationer, normer och pedagogens kunskap. Slutsatsen av studien visar på att alla aspekter är beroende av varandra. Normer, relationer och kategoriseringar är sammanvävda och utgår alla ifrån vilken barnsyn pedagogen har, det går även att se att allt är beroende av pedagogens kunskap om hur stödet ska ges och av de egna värderingarna. Studien kan utifrån rubriken till detta arbete "alla barn har rätt till stöd" problematiseras i och med att barn erhålls stöd beroende på pedagogen. Att hantera alla barns olikheter och ge alla stöd är en komplex uppgift, men kan underlättas genom att vara medveten om de aspekter som härrör till alla barns rätt till stöd.