<p>Idag anser de flesta professionella världen över att autism är en organisk skada. Ett barn med autism bearbetar information och uppfattar världen annorlunda än andra. Det mest utmärkande draget hos dessa barn är att de har svårt med den sociala kompetensen. Syftet med studien var att belysa och öka förståelsen för hur föräldrar till ett barn mellan åldrarna noll till tolv år med diagnosen autism, upplever sin livssituation. Vi valde att genomföra en intervjustudie med fem föräldrar till barn med detta funktionshinder. För cirka tio år sedan koncentrerades forskningen mest på orsakerna till varför barnen fick autism, om det berodde på miljön eller om det var medfött. Det är först på senare år som intresset väckts för hur föräldrar till barn med autism har det i sin vardag och upplever stödet från samhället. Föräldrarna i vår studie uppgav att deras påfrestande situation medfört att deras hälsa, arbetsliv och fritid påverkats. Dock var de flesta nöjda med de insatser de hade även om det efterlystes ytterligare stöd. Denna uppsats innehar ett socialpsykologiskt perspektiv, där resultatet analyseras utifrån roll- och systemteori för att dessa på ett bra sätt belyser faktorer och relationer som påverkar familjernas livssituation.</p>

<p>Denna uppsats undersöker hur tre kvinnor som är eller har varit hemlösa uppfattar sin situation samt hur de anser att den kommunala hjälp de blir erbjudna motsvarar deras behov. Kvinnorna befinner sig i olika livssituationer men har en sak gemensamt – egna erfarenheter av hemlöshet. Uppsatsen innehåller även intervjuer med två chefer som på olika sätt arbetar med hemlöshetsfrågor inom kommunen och som med sina svar ger en vidare förståelse för myndighetsperspektiven. Den allmänna debatten ger ofta en stereotyp bild genom att sätta likhetstecken mellan att vara hemlös och att vara uteliggare. Studiens resultat visar att verkligheten är mer mångsidig än så och att levnadsförhållanden varierar lika mycket mellan hemlösa som mellan andra medborgare. Ambitionen med uppsatsen var inte att förklara hemlösheten eller att analysera varför just dessa kvinnor är hemlösa. Uppsatsens fokus ligger istället på att beskriva just dessa tre kvinnors individuella livssituationer med syftet att utvärdera hur de uppfattar de kommunala insatser som erbjuds.</p>

<p>Syftet med denna studie var att undersöka hur ett antal professionella i sitt arbete bemöter män som brukar våld i nära relationer. Vidare vad det finns för hjälp och stöd för dessa män. Utifrån en kvalitativ metod och hermeneutisk utgångspunkt har vi intervjuat professionella på tre olika verksamheter. Studiens resultat visar att män som brukar våld i nära relationer är en heterogen grupp som behöver individanpassad behandling och insatser. Behov och efterfrågan efter insatser är stora. Det är angeläget att investera i stöd och hjälpinsatser för alla inblandade parter. Att minimera våld i nära relationer är utifrån vårt resultat viktigt både ur ett samhälleligt och individuellt perspektiv. För att en god fortsatt utveckling skall ske bör det enligt oss göras fler och grundligare utvärderingar kring de behandlingsmetoder som används för män som brukar våld i nära relationer.</p>

<p>Studiens utgångspunkt var den makt som medier besitter i framställningen av nyheter, det vill säga den symboliska makt som förmedlas genom språket, bildar opinion, samt påverkar hur dess läsare uppfattar och formar sina bilder av verkligheten samt attityder gentemot den. Det övergripande syftet var att kritiskt granska medierapporteringen av svenska insatser i Afghanistan genom att söka svara på följande frågor; Hur behovet av svenska insatser i Afghanistan framställdes?, vilka diskurser som dominerade framställningarna, definitionerna och beskrivningarna av Sverige/Svenskar och Afghanistan/Afghaner, samt vilka konsekvenser definitionerna får för människors attityder, förhållningssätt och sociala relationer. Uppsatsens teoretiska ram utgjordes av ett postkolonialt perspektiv samt medieteorier, och den metodologiska ansatsen av kritisk diskursanalys, vilken bidrog med verktyg som hjälpt oss att se bakom nyhetstexternas ord och dess innebörd. Diskurserna som framträdde i analysen var; militär/säkerhetspolitisk, antiislamistisk/rasistisk, nationalistisk och globaliseringsdiskurser. Den militära/säkerhetspolitiska diskursen var dominerande och använde sig av övriga diskurser för att legitimera militär närvaro och förstärka Afghanistans behov av fortsatta interventioner, där hot och säkerhet utgjorde de främsta argumenten. Slutsatsen blev således att den militära/säkerhetspolitiska diskursen reglerade behoven, samt med hjälp av övriga diskurser definierade Svenskar/Sverige och Afghaner/Afghanistan, där skillnader drogs mellan ”vi svenskar” och ”dom andra afghanerna” vilka tillskrevs olika mycket värde. Analysmaterialet reproducerade därmed ojämlika bilder av makt- och levnadsförhållanden vilket diskuterats i förhållande till socialt arbete, där ett kritiskt förhållningssätt till mediers rapportering ansågs som fundamentalt för ett framtida solidariskt socialt arbete.</p>

<p>Syftet med studien var att ta reda på hur insatser, stöd och samordning var utformat kring unga personer med demenssjukdomar och deras anhöriga i en kommun i Mellansverige. Med unga personer med demenssjukdomar avses de som är yngre än 65 år när de får diagnosen. De här personerna är mitt i livet när de drabbas av en sjukdom som förknippas med äldre människor och åldrande. Livssituationen kan se helt annorlunda ut än för äldre personer som drabbas av sjukdomen, därför bör stödet till dem vara utformat på ett annat sätt. Studien Metoden som användes i studien var kvalitativa intervjuer. Urvalet gjordes genom ett både strategiskt och snöbollsurval för att få en översikt av hur samordning, insatser och stöd var utformat i kommunen. Respondenterna i studien var en kurator inom landstinget, en biståndshandläggare, en LSS-handläggare, en demensspecialiserad undersköterska och en anhörigkonsult på kommunen. Som analysmetod användes Grounded Theory då forskningsmaterialet om unga personer med demenssjukdomar inte var tillräckligt omfattande. Resultatet visade att det saknades samordning i kommunen kring denna typ av frågor samt insatser för unga personer med demenssjukdomar. Den vård och de insatser som fanns att ta del av var riktade till äldre personer. Unga personer med demenssjukdomar är en bortglömd grupp som tenderar att bli stigmatiserade.</p>

<p>Örebro Universitet</p><p>Institutionen för beteende-, social- och rättsvetenskap</p><p>Socialt arbete</p><p>C-uppsats 61-90 p</p><p>SAMMANFATTNING</p><p>Titel: Är ett liv värt att veta? En kvalitativ studie av levnadsprocessen och identitetsutvecklingen ur ett livscykelperspektiv</p><p>Författare: Högberg, Helena och Korhonen, Ljubica</p><p>Handledare: Karlsson, Urban</p><p>Inom ämnesområdet socialt arbete har vi valt att studera levnadsprocessen och identitetsutvecklingen ur ett livscykelperspektiv. Studien syftar till att ge djupare förståelse av levnadsprocessens betydelse för identitetsutvecklingen ur ett livscykelperspektiv. Frågeställningarna var: Vad kan en social biografi tillföra för förståelse av identitetsutvecklingen? Vilka effekter har de sociala insatserna haft på identitetsutvecklingen?</p><p>Den metod som användes var kvalitativ och materialet inhämtades med hjälp av djupintervjuer med två personer. Analysen av det insamlade materialet har skett på två sätt, dels har vi under sammanställningen av informanternas levnadsberättelse sökt att återberätta deras utsagor utifrån en social biografi, och dels med hjälp av Eriksons begreppsapparat kring livscykeln analysera diskontinuiteternas inverkan på den identitetsskapande processen. Studiens resultat visat att levnadsberättelsen berikar förståelsen av identitetsutvecklingen genom att lyfta fram diskontinuiteter, brytpunkter eller episoder, som i ett livscykelperspektiv inte tillskrivs någon signifikant betydelse. Genom livscykelperspektivet kan vi se hur ungdomar använder sig av sin inre identitet i sociala sammanhang. De sociala insatserna som har genomförts fram till intervjutillfället har haft en viss effekt på identitetsutvecklingen. Vi har sett att insatserna har kunnat ge informanterna möjlighet att lösa kriser från tidigare stadium och på så sätt vara bättre rustade för kommande kriser.</p><p>Nyckelord: Social biografi, livscykelperspektiv, identitetsutveckling, ungdom, sociala insatser</p>

<p>Syftet med studien är att undersöka, analysera och diskutera en kommunal insats till äldre i ordinärt boende, vilken benämns social samvaro. Frågeställningarna som jag har ställt är; Vad innebär social samvaro? Vad ansöker de äldre om? Vilken betydelse har insatsen social samvaro för äldre?</p><p>Studien består delvis av en genomgång av tidigare kunskapsläge samt insamlat empiriskt material. Jag utgick från fallstudien som metod och använde mig av intervjuer, där jag intervjuade kommunala tjänstemän och äldre kvinnor, som var beviljade insatsen social samvaro. Jag studerade även biståndsutredningar för att få kunskap om vad äldre ansöker om. Resultatet är bearbetat och kategoriserat utifrån teman som empirin väckte. Analysen är gjord utifrån vald litteratur och forskning samt studiens centrala begrepp; ensamhet, välbefinnande och det goda åldrandet. </p><p>Studien har kommit fram till att insatsen social samvaro är till för att uppmärksamma det sociala innehållet i hemvårdsarbetet. Insatsen är även en kvalitetshöjning för äldreomsorgen i Lidköpings kommun. Äldre ansöker om insatsen för att få ett socialt innehåll på vardagen och ansökningarna handlar om ensamhet, önskade pratstunder eller något att göra. Resultatet visar att insatsen är betydelsefull för äldre och påverkar deras vardag på ett meningsfullt sätt. I den avslutande diskussionen lyfter jag även funderingar som framkommit samt den lärdom jag tagit av studien. </p>

No description available.

Ungdomsbegreppet får olika innebörd beroende på vem som använder det och i vilken situation det används. Då vi anser att språket bestämmer hur vi tänker om olika fenomen anser vi att det är viktigt att reda ut hur det inom socialt arbete talas om de ungdomar de arbetar med. Det ursprungliga syftet med studien var att redogöra för de innebörder av ungdomsbegreppet som lyfts fram i utvecklingspsykologiska och sociologiska verk samt vilken relevans det har för det sociala arbetet med ungdomar. Ytterligare ett syfte har under studiens gång utkristalliserats, att urskilja de centrala teman som återfinns i diskursen kring ungdomar i artiklarna från det sociala arbetets fält. Våra teoretiska utgångspunkter tas i de biologiska, utvecklingspsykologiska och sociala definitioner av ungdomsbegreppet som vi skapat utifrån tidigare forskning. De biologiska definitionerna utgörs av den fysiska utveckling som sker under puberteten. De utvecklingspsykologiska definitionerna utgörs av de utvecklingsfaser adolescenten genomgår. De sociala definitionerna utgår från individen i olika sociala sammanhang. Våra resultat visar att de teoretiska resonemangen inte kommer fram men att de finns under ytan, att det finns ett eklektiskt tänkande och arbetssätt. Resultaten visar också på mönster av motsatspar. Dessa är normalisering kontra marginalisering, integrering kontra segregering och slutligen diskuteras insatserna för ungdomar utifrån frivillighet kontra tvång.

Syftet med vår undersökning var att ta reda på hur brukarna på en lågtröskelverksamhet beskriver verksamheten samt hur verksamhetens mål uppfyllts ur ett brukarperspektiv. I målbeskrivningen står att Tröskeln skall leda till meningsfull sysselsättning, ett första steg i en rehabiliteringskedja, minskat missbruk, att undvika vård- och behandlingsinsatser och ett drägligare liv. För att ta reda på detta gjordes sju kvalitativa intervjuer med besökare på Tröskeln. I analysen lyftes brukarnas bild av Tröskeln till en socialpolitisk nivå och verksamheten placerades i en alkohol- och narkotikapolitisk kontext. Tröskeln beskrevs av de intervjuade som en samlingspunkt som erbjuder gemenskap, möjlighet till personlig omvårdnad, mat och sysselsättning. Målet att erbjuda meningsfull sysselsättning uppfylls enligt brukarna, men vad de intervjuade definierade som meningsfull sysselsättning skiljer sig åt beroende på hur den intervjuades livssituation såg ut. Vad gäller ett första steg till rehabilitering betonades vikten av egen vilja och motivation, Tröskelns erbjudanden blev möjliga medel för att uppnå detta. Verksamheten betraktades som ett viktigt komplement till vård och behandling, men inte en ersättning för detta. För övrigt upplevdes Tröskeln bidra till ett drägligare liv. Målet att verksamheten kan leda till ett minskat missbruk tedde sig möjligt i ett längre perspektiv. En bild framkom som visar att Tröskeln i stort uppfyllde de mål som tas upp i målbeskrivningen och att verksamheten bidrog med erbjudanden som besökarna kunde använda individuellt.