Syftet med denna uppsats var att, genom en litteraturöversikt sammanställa kunskap om hur prostituerade påverkats av kriminaliseringen av sexköp samt undersöka hur socialt arbete bedrivs med prostituerade i länder som kriminaliserar sexköp. De valda studierna analyserades med hjälp av empowermentteori och stigmateori. Resultat visar att kriminaliseringen av sexköp inte har lett till mindre stigmatisering för de prostituerade. Många upplever tvärtom mer stigmatisering. Förbudet har lett till att sexköpare fått ett ökat förhandlingsutrymme. För gatuprostituerade innebär det mer risktagande, våld och minskad inkomst. Sociala insatser finns att tillgå men visar sig vara otillgängliga eller otillräckliga för att inleda ett empowerment-arbete. Fokus ligger på kvinnliga prostituerade vilket gör att hbt personer som en särskilt utsatt grupp diskrimineras. Utländska prostituerade vilka utgör en majoritet av de prostituerade exkluderas från det svenska systemet. Slutsatsen blir därmed att det behövs en översyn av handlingsplanen emot prostitution som antogs i samband med utvärderingen av sexköpslagen.

Syftet med studien är att få ökad kunskap om och fördjupad förståelse av elevers uppfattningar av specialpedagogiska insatser inom läs- och skrivinlärning. Historiskt sett har det särskilda stödet till elever sett väldigt olika ut. Speciallärare och specialpedagoger utgör en viktig roll i skolans arbete men enligt Göransson m.fl. (2015) har utbildningen för speciallärare samt specialpedagoger förändrats under tid. De senaste åren har diskussioner förts kring elevers inkludering och exkludering i klassrummet (Eriksson m.fl. 2011).   Vi har valt att göra kvalitativa semistrukturerade intervjuer med 11 elever som är i behov av specialundervisning i läs- och skrivinlärning i och utanför klassrummet i årskurs 5. Vi vill ta reda på hur elever upplever specialundervisning genom ett halvstrukturerat förarbetat intervjumaterial. Utifrån svaren försöker vi vara lyhörda och följa upp med lämpliga följdfrågor. Vi utgår ifrån ett fenomenografiskt perspektiv vilket innebär en beskrivning av elevernas unika upplevelse där den egna förståelsen och förutfattade meningar synliggörs för att skildra elevers verklighet så som de upplever den. Resultatet har belysts utifrån ett dilemmaperspektiv med Nilholms (2007) relationella samt kompensatoriska perspektiv kopplat till specialpedagogik. Persson (2019) anser att i interaktion till övrig pedagogisk verksamhet bör man se till det relationella perspektivet kontra det kategoriska där exempelvis elever kan befinna sig i svåra hemförhållanden.   Jacobson (2006) anser att barn ibland får sociala svårigheter i kamratgruppen. Lässvårigheter är oftast inte en enskild orsak till eventuell mobbning, men denna risk kan öka tillsammans med ett lågt självförtroende (ibid). Studien visar att elevers uppfattningar av specialpedagogiska insatser inom läs och skrivinlärning påverkas av relationer, sociala sammanhang samt miljö.

Vårt syfte med studien är att ta reda på hur lärare resonerar och anser att de arbetar med elever som har läs- och skrivsvårigheter, ADHD och dyslexi. Vidare tar studien upp hur lärare resonerar kring möjliga faktorer som kan påverka elevers läs- och skrivsvårigheter, samt vilka uppfattningar de har kring samband mellan dem. Den teoretiska utgångspunkt som genomsyrar vårt arbete är det sociokulturella perspektivet, eftersom elevers lärande inträffar i samspel och den undervisningskontext som de samspelar i. Vår valda metod är semistrukturerade intervjuer med lärare som är verksamma för årskurs 4–6 i ämnet svenska. Vi analyserar därefter vårt material med hjälp av ett hermeneutiskt perspektiv, vilket gör att vi kan få en djupare förståelse av det som våra informanter delger oss. Slutsatser som vi kan konstatera utifrån vår forskningsbakgrund och vår undersökning är att lärarnas definition av läs- och skrivsvårigheter och ADHD stämmer väl överens med varandra. Däremot har våra informanter svårt att se skillnad på begreppen läs- och skrivsvårigheter och dyslexi. Forskningen menar att detta kan bero på att gränsen att ha läs- och skrivsvårigheter och att vara dyslektiker inte är knivskarp. Ytterligare slutsatser är att ADHD utmärker sig olika beroende på om det är pojkar eller flickor, samt att det finns olika faktorer som ligger till grund för elevers läs- och skrivsvårigheter. Exempel på bakomliggande faktorer är fonologiska, sociala och emotionella faktorer, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, arv och miljö, samt ogynnsam socioekonomisk bakgrund. Fortsättningsvis finner vi slutsatsen att det finns samband mellan läs- och skrivsvårigheter, ADHD och dyslexi, men att vissa av dem är tydligare än andra. Avslutningsvis summerar vi att både forskning och våra informanter beskriver liknande pedagogiska insatser och hjälpmedel som används för att främja läs- och skrivutveckling hos elever med svårigheter. Exempel är aktiviteter där man bygger upp sin text i flera steg med hjälpmedel som dator, Chromebook och paddor. Däremot kan vi konstatera utifrån både forskning och våra informanter att det inte alltid är bra för elever att läsa på skärm.

Bakgrund Ohälsa är ett aktuellt ämne inom organisationer och företag. För att hålla nere kostnaderna för sjukskrivningar och arbetsskador i samhälle, företag och organisationer är det väsentligt att nyttja resurser i form av personal effektivt. Vår studie handlar om hur det politiska arbetet för folkhälsa bedrivs i Sverige, men också hur hälsofrämjande insatser gynnas och hur dessa satsningar får effekter i företag som vi studerat. Resultatet i vår uppsats handlar om hur företaget Stora Enso AB har arbetat med hälsofrämjande insatser. Under 2003 utkom en bok, Långtidsfrisk som är ett bra exempel på hur Stora Enso, inom produktionsenheten Fors Bruk har lyckats med satsningar på hälsa som både gett friska medarbetare och ekonomiska vinster för företaget. Syfte Det övergripande syftet med uppsatsen är att undersöka de samhällsekonomiska vinster som satsningar på hälsoarbete ger. Metod och genomförande Vår uppsats bygger på kvalitativ metod med litteraturstudier i form av rapporter och litteratur. En semistrukturerad intervju har genomförts med en hälsospecialist på Stora Enso Skutskärs Bruk, för att undersöka hur arbetet med hälsofrämjande insatser sker idag och som en uppföljning av det jobb som Stora Enso gjort vid Fors Bruk under 00‑talet. Med hjälp grundad teori och den teoretiska referensramen har arbetet med uppsatsen framskridit tills att en mättnad i insamlandet av data uppnåtts och därefter har slutsatser av resultat sammanställts. Slutsats Enligt de nationella folkhälsopolitiska målen är goda levnadsvanor och en god arbetsmiljö centrala för att uppnå en jämlik hälsa. Det finns direkta kopplingar mellan arbetsmiljö och olika hälsoutfall. En studie från Prevent visar att delaktighet, ett konsultativt ledarskap, kommunikation och målstyrning är viktiga faktorer för att medarbetare ska förbli friska. Dessa faktorer och begrepp har man jobbat med vid Fors Bruk och till viss del även vid Skutskärs Bruk. Enligt KASAM, som innebär en känsla av sammanhang, och som innefattar begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet, är det viktigt att inkludera medarbetare för att få en större förståelse för helheten. Både vid Fors Bruk och Skutskärs Bruk finns delar av KASAM i deras arbete med hälsofrämjande åtgärder. Vid Fors Bruk har man dessutom räknat på hälsofrämjande åtgärder i form av ekonomiska besparingar, det har man inte gjort lika tydligt vid Skutskärs Bruk. / Background Absence of health is a current topic in organizations and companies. In order to keep down the costs of sick leave and work injuries in society, companies and organizations, it is essential to use resources in form of personnel effectively. Our study is about how the political work for public health is conducted in Sweden, but also how health promotion efforts are promoted and how these initiatives have effects in a company that we have studied. The result in our study is about how the company Stora Enso AB has worked with health promotion efforts. In 2003 the book Långtidsfrisk was published, which is a good example of how Stora Enso at the production unit Fors Bruk, has succeeded in investing in health that has given both healthy employees and financial benefits for the company. Purpose The overall purpose of the study is to examine the socioeconomic benefits that investments in health work bring. Method and implementation Our study is based on a qualitative method with literature studies in form of reports and literature. A semi structured interview was conducted with a health specialist at Stora Enso production unit Skutskärs Bruk, to investigate how the work on health promotion efforts is taking place today and as a follow-up to the work done by Stora Enso at Fors Bruk. With the help of grounded theory and the theoretical frame of reference, the work on the study has progressed until a saturation in the data collection has been achieved and then conclusions of results have been compiled. Conclusion According to the national public health policy goals, good living habits and a good working environment are central to achieving equal health. There are direct links between work environment and various health outcomes. A study from Prevent shows that participation, consultative leadership, communication and target control are important factors for employees to stay healthy. There has been focus on these factors and concepts at Fors Bruk and to some extent also at Skutskärs Bruk. According to KASAM, which involves a sense of context, and which includes comprehensibility, manageability and meaningfulness, it is important to include employees to gain a greater understanding of the context. Both at Fors Bruk and Skutskärs Bruk, there are parts of KASAM in their work with health promotion measures. In addition, Fors Bruk health promotion has generated financial savings, but at Skutskärs Bruk no such estimates has been made.

Syftet med vår studie är att undersöka förskollärares och specialpedagogers erfarenheter av hur barn med autism upptäcks och vilka åtgärder de vidtar för att hjälpa och stötta barnet. Enligt förskolans styrdokument ska inte barn behöva en diagnos för att få det stöd och de resurser som deras speciella behov kräver. Alla barn ska få en utbildning som är utformad och anpassad så att de utvecklas så långt som möjligt. För att undersöka förskollärare och specialpedagogers erfarenheter användes kvalitativa intervjuer som metod. Intervjuerna genomfördes med fyra förskollärare och fyra specialpedagoger verksamma inom förskolan och habiliteringen. Studien har fyra frågeställningar och dessa frågeställningar är: vilka erfarenheter och kompetenser anser förskollärare och specialpedagoger är viktiga för att upptäcka tidiga symtom hos barn, hur går förskollärare och specialpedagoger vidare när de upptäcker sådana symtom hos barnen, vilka behandlingsmetoder tillämpas för barn med autism? och vad avgör vilken behandlingsform som det autistiska barnet får? I resultatet finns tecken på att NPF uppmärksammas mer än tidigare men att det behövs specialpedagogisk kompetens för att kunna uppmärksamma och se vad barn med autism behöver för stöd för att komma framåt i sin fortsatta utveckling. Avvikande ögonkontakt och brist på kommunikation samt svårigheter kring samspel anses som de mest framskridande tecknen på autism. En bra dialog med kollegor och vårdnadshavare är den mest framträdande förutsättningen för att lyckas i arbetet med autistiska barn. Det saknas resurser för att kunna arbeta med tidiga insatser på ett önskvärt sätt, inte minst för att barnet ska få den intensivträning som habiliteringen åberopar.

Kärnsymptomen inom ADHD innefattar hyperaktivitet/ impulsivitet, och ouppmärksamhet. Ytterligare symptom är nedsättningar i exekutiv funktion, känslo- och beteendemässig reglering och en ökad känslighet för stimuli. Inom arbetslivet blir bristande exekutiva funktioner och sociala interaktioner påtagliga för vuxna med ADHD. Stökiga arbetsplatser, nedsatt koncentration och irritabilitet är några av svårigheterna som kan uppstå för vuxna med ADHD, vilket kan orsaka ytterligare motgångar. Syftet med denna litteraturöversikt med systematik var att undersöka verksamma interventioner riktade till vuxna med ADHD. Interventioner som återfanns var professionellt stöd och implementering av strategier, Psykoedukation, KBT och Mindfulness. Dessa interventioner visade delvis förbättring gällande kärnsymptom, exekutiva funktion samt gav en ökad tillfredsställelse inom vardagslivet. Analysen i diskussionen från denna studie ger en antydan om att dessa interventioner kan tillämpas i arbetslivet, dock krävs ytterligare forskning kring detta.

Syftet med föreliggande uppsats var att få kunskap i hur socialsekreterare arbetar med barn som upplevt våld i hemmet samt hur socialsekreterare upplever sitt handlingsutrymme inom området. Tidigare forskning visar att barn som upplever våld i nära relation och som inte får adekvat stöd kan riskera att utveckla beteendeproblem samt posttraumatiskt stressyndrom vilket leder till negativa konsekvenser på flera områden. En kvalitativ metod som utgjordes av semistrukturerade intervjuer har genomförts med fem socialsekreterare från fem olika socialkontor i Mellansverige. Insamlade data analyserades med hjälp av meningskoncentrering vilket resulterade i följande fem teman; De osynliga barnen, För barnets bästa, Skapa tillit, Organisatoriska förutsättningar samt Våldets karaktär. Resultatet visade att de stödinsatser som erbjuds våldsutsatta barn varierar beroende på våldets karaktär samt på hur barn har upplevt våldet. Vidare framkom att individuellt samtalsstöd i form av Trappan-metoden, familjebehandling samt stöd genom Barnahus var de insatser som mest frekvent beviljades. Resultatet visade även på att socialsekreteraren upplever sig ha ett förhållandevis stort handlingsutrymme under utredningsarbetet, trots att de i första hand behöver förhålla sig till aktuell lagstiftning, föreskrifter samt kommunala riktlinjer.

I studien har specialpedagogens arbete för att främja skolnärvaro undersökts. Skollagen ställer krav på skolor att arbeta för att minska skolfrånvaro. Det finns olika orsaker till att elever inte går till skolan, vilket till exempel kan vara orsaker kring eleven, familjesituationen eller skolan. Syftet med studien är att studera specialpedagogens förförståelse kring elevers skolfrånvaro och hur de med den förförståelsen arbetar för att främja skolnärvaro. Utifrån syftet söker studien svar på hur specialpedagoger ser på orsaker till skolfrånvaro och faktorer som kan öka skolnärvaro. Bakgrundskapitlet inleds med att kort problematisera kring skolfrånvaro samt beskriva förebyggande och främjande arbete, därefter presenteras tidigare forskning genom teman relaterat till det förebyggande och främjande arbetet. Ett avsnitt tillägnas begreppet inkludering. Studiens teoretiska utgångspunkt är det relationella perspektivet (Emanuelsson et al. 2001) samt inkludering som en skola för alla genom Ahlbergs (2013) och Thomazets (1999) perspektiv. Studien genomförs genom ett kvalitativt metodval med fem intervjuer. Tolkningsarbetet är inspirerat av hermeneutiken och det empiriska materialet bygger på tematisk analys. I studiens resultat framkommer det att orsaker till skolfrånvaro kan vara flera, en kombination av orsaker och det kan till exempel handla om en skolmiljö som inte är anpassad till elevens behov eller utebliven trivsel. Specialpedagoger lyfter bland annat fram vikten av tidiga insatser och samverkan inom och utanför elevhälsan i arbetet för att förebygga skolfrånvaro och främja skolnärvaro. En slutsats för studien är att lärmiljön behöver vara tillgänglig och att undervisning bör vara differentierad för att fånga och inkludera alla elever vilket kan bidra till skolnärvaro.

Denna studie har till syfte att synliggöra hur elevhälsan arbetar för att stärka elevernas psykiska hälsa utifrån ett salutogent perspektiv. I denna kvalitativa studie har vi undersök hur elevhälsan arbetar främjande för att stärka elevernas psykiska hälsa. För att undersöka detta har vi använt oss av en kvalitativ metod. Resultatet i denna studie visar att skolor med hjälp av olika strategier och modeller arbetar främjande för att stärka elevernas psykiska hälsa, vilket sker både på organisation, grupp och individnivå. I studien framkommer vikten av att ha kunskaper om det salutogena synsättet, kunskaper om Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, stress, ångest, tecken, beteende och stöd samt förmågan att kunna upptäcka ohälsa och sedemera hantera det belyses som viktigt. I studien framkommer vikten av en stark och kompetent elevhälsa vilket är avgörande för psykisk, psykosocial, och specialpedagogisk kompetens i skolan.

No description available.