<p>Denna uppsats handlar om blyga barn i förskolans verksamhet. Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur det blyga barnet tar sig fram i den pedagogiska miljön i förskolans verksamhet, samt hur det blyga barnet bemöts i den pedagogiska miljön. Undersökningen har genomförts på sex olika förskolor. Åtta olika pedagoger har intervjuats med en kvalitativ intervjuform kring deras erfarenhet och syn på blyga barn i sin verksamhet. Resultatet visar att de blyga barnen klarar av de situationer som de känner sig trygga i. Generellt klarar sig dessa barn under rutiner och styrda aktiviteter då detta sker under tydliga strukturer, genom regler och pedagoger. De blyga barnen hamnar ofta i bakgrunden i större grupper, som till exempel samling. Pedagogen har en stor betydelse för det blyga barnet, det behöver pedagogens speciella stöd för att klara av vissa situationer i den pedagogiska verksamheten. Tillit till pedagogen var viktigt enligt pedagogerna. Tilliten skapades på olika sätt på de olika förskolorna. Blyga barn är beroende av att ha någon vid sin sida hela tiden. Intervjuerna visade att några av de blyga barnen dock trivdes i sin ensamhet.</p>

Denna uppsats handlar om blyga barn i förskolans verksamhet. Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur det blyga barnet tar sig fram i den pedagogiska miljön i förskolans verksamhet, samt hur det blyga barnet bemöts i den pedagogiska miljön. Undersökningen har genomförts på sex olika förskolor. Åtta olika pedagoger har intervjuats med en kvalitativ intervjuform kring deras erfarenhet och syn på blyga barn i sin verksamhet. Resultatet visar att de blyga barnen klarar av de situationer som de känner sig trygga i. Generellt klarar sig dessa barn under rutiner och styrda aktiviteter då detta sker under tydliga strukturer, genom regler och pedagoger. De blyga barnen hamnar ofta i bakgrunden i större grupper, som till exempel samling. Pedagogen har en stor betydelse för det blyga barnet, det behöver pedagogens speciella stöd för att klara av vissa situationer i den pedagogiska verksamheten. Tillit till pedagogen var viktigt enligt pedagogerna. Tilliten skapades på olika sätt på de olika förskolorna. Blyga barn är beroende av att ha någon vid sin sida hela tiden. Intervjuerna visade att några av de blyga barnen dock trivdes i sin ensamhet.

<p>Denna studie handlar om hur man som pedagog kan göra de blyga barnen synliga och delaktiga i en utvecklande gemenskap. De frågor vi har utgått ifrån är vad förskolan kan göra för att få de blyga barnen delaktiga och synliga i barngruppen enligt pedagoger? Samt vilka förutsättningar som måste vara tillgodosedda för att barnen skall bli inkluderade i gemenskapen på förskolan?</p><p>Syftet med studien är att bidra med kunskap om vad förskolan kan göra för att möta alla barn i förskolan. Hur kan man arbeta för att inkludera alla barn i en utvecklande gemenskap?</p><p>Vi har gjort en kvalitativ studie där vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer. Denna intervjumetod användes för att få fram respondenternas personliga tankar och erfarenheter kring våra frågor. Totalt har tre pedagoger intervjuats.</p><p>Av studien framkom att det är i de sociala situationerna som pedagogerna märker att de blyga barnen utmärker sig, genom att dra sig tillbaka och inte ta för sig i gruppen. Tre viktiga nyckelord som är återkommande i pedagogernas tankar och som de hela tiden tar upp som betydelsefulla för att inkludera alla barn i en utvecklande gemenskap är att stötta, lyfta och skapa en trygghet för barnen.</p>

The purpose of this study was to examine pedagogues’ experience working with shy children and their opportunities for participation in preschool. An increasing number of children are registered in preschools today; this leading to larger groups of children and the chance for the individual child to practice its rights of having its voice heard are therefore becoming more difficult. The literature review will start with what the UNCRC and the pre-school curriculum, Lpfö 98, say about children’s participation and their right to have their voices heard. After that, shortly about the shy child, and then moving on to what is important in the work with children’s participation. Literature and research show that children are affected by the adults they meet in everyday life and also the adult’s view of the child and their ability to participate. To examine pedagogue’s experience of shy children’s participation, I used qualitative interviews with six pedagogues working at two different preschools. The result showed that pedagogue’s most important work in promoting shy children’s participation is making sure the children feel safe and building trust between adults and children. The children can then, later on, feel ready to participate in social interaction with other children. This is also where the children can come into contact with democratic values. Keywords: Shy children, participation in preschool, children’s participation

Syftet med studien är att undersöka förskollärares syn på blyghet hos barn samt att ta reda på hur man som förskollärare kan stödja blyga barn på förskolan. Detta eftersom vi under utbildningens gång saknat att få ta del inom området. Ett ytterligare syfte är att utforska vad teorin och forskning belyser gällande blyghet och blyghet hos barn. Studien visar på att blyga barn kan ha svårigheter och vara i behov av stöd, precis som barn med t.ex. ADHD. Blyghet hos barn kan bland annat påverka de kommunikativa färdigheterna negativt samt ge svårigheter med att inleda sociala kontakter med jämnåriga. Blyghet är något som kan reduceras bort, men även något som kan förvärras om åtgärder inte vidtas. I tonåren och vuxenlivet kan blyghet resultera i t. ex skolvägran, depression och social fobi. Studiens resultat visar på att trygghet, uppmuntran, utmaningar samt förberedelser har god inverkan på blyga barn. Den empiriska delen av studien bygger på intervjuer med åtta förskollärare. Intervjuerna sammanfattas i ett resultat där de jämförs med vad tidigare forskning samt vad läroplanen säger angående hur pedagoger och den pedagogiska verksamheten bör agera gällande blyga barn. En slutsats i undersökningen är att förskolorna i studien brister i sitt praktiska arbete med blyga barn, då den medvetenhet och det syfte som förskollärarna behöver använda sig av i sitt praktiska arbete för att möjliggöra långsiktig planering för barnet, inte existerar i den utsträckning den borde. Vi menar att arbetet kring blyga barn bör tas på ett större allvar från pedagoger och den pedagogiska verksamhetens sida.

Blyghet är något som blivit alltmer uppmärksammat, kanske främst när det talas om barn i förskolesammanhang. Det finns relativt mycket litteratur och forskning kring ämnet och på internet finns enorma mängder med information och olika sidor för självhjälp och terapiförslag. Främst talas det om blyghet och dess konsekvenser, vilket ofta innebär att den blir negativt betingad. I följande studie tas upp hur pedagoger i förskola och förskoleklass ser på blyghet, både dess negativa sidor men också det positiva som den kan bidra med. Det framkommer också en slags oro gentemot de blyga barnen när man talar om att kunna uttrycka sig och delta i sociala sammanhang. Genom utförda intervjuer med pedagoger och gjorda observationer har mycket kunnat utläsas om hur synen på blyga barn kan vara, men också hur blygheten kan visa sig bland små barn. Intressant att finna är hur samhällets syn påverkar då det ofta verkar vara mer rätt att vara framåt, än att inte vara det. Intresset för denna studie väcktes i samband med egna erfarenheter kring blyghet som barn, men också genom reflektioner gjorda under praktik och arbete i förskola och förskoleklass. Syftet med denna studie är att undersöka hur blyghet bland små barn kan visa sig och hur pedagogers attityd till blyghet är.

Syftet med studien är att diskutera hur förskollärare på fem olika förskolor talar kring och beskriver blyga barn och deras sociala kompetens i förskolan. Tidigare forskning visar att arbetet med blyga barns sociala kompetens kan få betydande följder för barnens framtid. Forskning visar även att förskollärare inte är medvetna om sin egen påverkan när det kommer till barns sociala kompetens. Studien baseras på underlag från fem kvalitativa intervjuer av utbildade förskollärare. Analysen har genomförts med hjälp av diskurspsykologi. Utifrån den argumentation som förskollärarna förde under intervjuerna och som tas upp i resultatkapitlet framkommer i diskussionen tre viktiga slutsatser. Dessa slutsatser är att blyga individer inte har någon plats i dagens samhälle, att arbetet som utförs på förskolan är viktigt inför blyga barns framtid och att det finns en problematik kring pojkars blyghet.

Denna studie handlar om hur man som pedagog kan göra de blyga barnen synliga och delaktiga i en utvecklande gemenskap. De frågor vi har utgått ifrån är vad förskolan kan göra för att få de blyga barnen delaktiga och synliga i barngruppen enligt pedagoger? Samt vilka förutsättningar som måste vara tillgodosedda för att barnen skall bli inkluderade i gemenskapen på förskolan? Syftet med studien är att bidra med kunskap om vad förskolan kan göra för att möta alla barn i förskolan. Hur kan man arbeta för att inkludera alla barn i en utvecklande gemenskap? Vi har gjort en kvalitativ studie där vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer. Denna intervjumetod användes för att få fram respondenternas personliga tankar och erfarenheter kring våra frågor. Totalt har tre pedagoger intervjuats. Av studien framkom att det är i de sociala situationerna som pedagogerna märker att de blyga barnen utmärker sig, genom att dra sig tillbaka och inte ta för sig i gruppen. Tre viktiga nyckelord som är återkommande i pedagogernas tankar och som de hela tiden tar upp som betydelsefulla för att inkludera alla barn i en utvecklande gemenskap är att stötta, lyfta och skapa en trygghet för barnen.

Föreliggande studie belyser hur pedagoger upplever och bemöter barn som talar lite eller inte alls i förskolan. Studien redogör även för olika metoder pedagoger använder för att stärka kommunikationen med dessa barn. Arbetet har två frågeställningar: Hur beskriver pedagoger sina upplevelser av att möta och bemöta tystlåtna barn? Vilka förhållningssätt arbetar pedagoger med för att stödja och utveckla dessa barn? Emperin är inhämtad genom intervjuer med sex pedagoger. Studien präglas av en fenomenologisk ansats. Reultatet visar att pedagogerna primärt upplever tysta barn som otrygga, känsliga och försiktiga. I sitt förhållningssätt använder de sig av ickeverba kommunikationl, såsom bildstöd. för att samspela med dessa barn. Därtill ger pedagogerna utökad tid för kommunikation med de tysta barnen. De strävar samtidigt efter att skapa en trygg miljö runt dessa barn.

Syftet med studien är att generera kunskap kring blyga och tysta barns förutsättningar till likvärdighet och delaktighet beträffande språkliga samspel med förskollärare. Studiens teoretiska utgångspunkter är det sociokulturella perspektivet och Reggio Emilia filosofin. Syftet och forskningsfrågorna besvarades med hjälp av en kvalitativ forskningsdesign där observationer användes som datainsamlingsmetod. De teoretiska utgångspunkterna samt tidigare forskning utgjorde grunden för analysen av insamlade data. Resultatet visar vikten av att förskolläraren anpassar och varierar sitt samspel efter varje enskilt barns förutsättningar och behov där trygghet är avgörande. De deltagande förskollärarna strävar efter att samspela likvärdigt med alla barn i barngruppen, men det är en utmaning att ge alla barn lika mycket utrymme. Det framkommer även att Matteuseffekten och makt är avgörande faktorer för huruvida samspelet med blyga och tysta barn lyckas.