The purpose of this study is to investigate the significance of preschool teachers´ view of shy children in preschool, based on their perceptions and related attitudes and support for shy children in daily activities. This study is based on a qualitative hermeneutical methodological approach, where the empirical material is gathered from four focus group discussions with groups from four different preschools. There were three preschool teachers´ participating in each group. The theoretical framework consists of symbolic interactionism put together with a relational perspective, which guides the interpretation of the empirical material. The results of this study show that shyness is complex and difficult to interpret. It is a social phenomenon where perceptions, attitudes and also applied support are interlinked.Shyness in children can be perceived based on this and with regard to a subjective dimension, but where the subjective understanding of shyness is also affected by the views of others. Fundamental is the preschool teachers' awareness and sensitivity to these children in the daily activities. In order to build lasting and secure relationships in the group of children it is required to understand the entire environment. Therefore, an important conclusion is that shyness in children in preschool only can be understood by looking at the children’s social environment rather than focusing at the behavior of each individual child.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare beskriver erfarenheter av att bemöta tysta elever i skolan utifrån deras kommunikativa och språkliga förmågor. Med hjälp av kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med fyra yrkesverksamma lärare på låg- och mellanstadiet presenterar studien hur lärarna beskriver att de bemöter tysta elever i skolan samt hur de beskriver att de anpassar undervisningen för att lyfta fram tysta elevers kommunikativa och språkliga förmågor. Utifrån ett fenomenologiskt perspektiv har intervjuerna tolkats och analyserats med avsikt att lyfta fram lärarnas beskrivningar av sina erfarenheter, bemötanden och anpassningar. En slutsats i denna studie är att lärarna upplever att tysta elevers tysthet är situationsberoende.  Den kan vara beroende av gruppstorleken eller miljön. Ett annat resultat som framkom var att lärarna ansåg att det var betydelsefullt att skapa en trygg undervisningssituation för att få de bästa förutsättningarna för framför allt de tysta eleverna. Lärarna beskrev också olika tillvägagångssätt som de använde för att kunna bedöma elevernas muntliga förmågor. I studien framkom också att lärarna upplevde en del hinder för sina ambitioner att skapa bra undervisningssituationer. Dessa hinder fanns främst på organisationsnivå. / The purpose of this study is to examine how teachers describe the experience of dealing with quiet students at school based on their communicative and linguistic abilities. With the help of qualitative semi-structured interviews with four practicing teachers in primary school the study presents how the teachers describe how they treat quiet students in a school environment and how they describe adapting their own teaching to improve the quiet students´ communication and linguistic abilities. From a phenomenological perspective have the interviews interpreted and analyzed with the intention of highlighting teachers' descriptions of their experiences, responses and adaptations. One conclusion of this study is that teachers feel that quiet students silently depends on the situation. It may depend on the size of the group or the environment. Another finding that emerged was that the teachers felt that it was important to create a safe learning situation to get the best conditions, especially for the silent students. The teachers also described the different approaches they use in order to assess students' oral abilities. The study also revealed that the teachers´ ambitions to create good teaching situations was not obtained without obstacles. These obstacles mainly generated from an organizational perspective.

Studien undersöker förskollärarens synsätt samt strategier gällande blyga barns delaktighet och språkutveckling i verksamheten. I studien beskrivs fenomenet blyga barn genom tidigare forskning samt genom det sociokulturella perspektivet och anknytningsteorin. Intervjuer har genomförts med förskollärare där innehållet kretsat kring individernas synsätt på blyga barn samt de anpassningar de gör för att möta blyga barns behov av stöttning.  Förskollärares syn på delaktighet och språkutveckling undersöks i relation till blyga barn genom semistrukturerade intervjuer analyserade utifrån en analysmodell som utgått från metodansatsen fenomenografi. Intervjuernas resultat redovisas genom analysmodellens sista steg och visar sambanden mellan förskollärares synsätt samt de syften som deras strategier strävar mot att uppnå. Resultatet visar att förskollärares syften gällande stöttning av blyga barn skiljer sig, men att strategierna är desamma. Resultatet visar att förskollärare som strävar efter att uppnå en trygghet hos blyga barn skiljer sig mot förskollärare som utgår från viljan att uppnå ett ökat självförtroende. I studien framkommer förskollärarnas liknande strategier där uppdelning av barngruppen är framträdande, men att bakomliggande syften till varför de gör uppdelningen skiljer sig. / The study examines preschool teachers views and strategies regarding shy children´s participation and language development. The study describes the phenomenon of shy children through previous research and the socio-cultural perspective and the attachment theory. Interviews have been conducted with preschool teachers, where the content has revolved around the individuals' views on shy children and the adaptions they make to meet the needs of shy children. Preschool teachers' views on participation and language development are examined in relation to shy children through semistructured interviews that have been analyzed by an analysis model based on phenomenography. The results of the interviews are showed through the last step of the analysis model and shows the connections between preschool teachers' views and the purposes that their strategies strive to achieve. The results show that preschool teachers' purposes of supporting shy children differ, but the strategies are the same. The results show that preschool teachers whose goals are to achieve an increase at the feeling of safety among shy children differ from preschool teachers who are based on achiving increased selfconfidence. The study reveals the preschool teachers' similar strategies where they divide the group of children, but the purposes of why they make the decision to split the group of children is different from each other.

Bakgrunden till studien är jag uppmärksammat att det finns en ojämn balans i vilka barn som får mest utrymme i förskolan, vilket kan ses som ett osynligt problem. Syftet med undersökningen är att synliggöra några förskollärares uppfattning, bemötande och inkluderande av de tysta barnen i förskolan. Tre frågeställningar har utformats i syfte att besvara problematiken kring ämnet. Undersökningen har genomförts via semistrukturerade intervjuer, med fyra förskollärare, vilka sedan transkriberades och delades in i teman. Valda teorier och inriktningar som använts för att analysera resultaten är det relationella perspektivet, teoretiska perspektiv på introvertism samt ett inkluderingsperspektiv.   Studiens resultat visar att det är de tysta barnen som uppfattas hamna i bakgrunden i förskolan. En tolkning, vilken bildas utifrån förskollärarnas sätt att tala om de tysta barnens tendens att hamna utanför, kan innebära att förskollärarna inte riktigt verkar vara medvetna om problematiken kring tysta barns beteende. Däremot menar förskollärarna att de arbetar för att inkludera och bemöta tysta barn, exempelvis genom att dela in dem i mindre grupper och bygga relationer till dem. En ytterligare slutsats med studien är att tysta barn inte prioriteras i förskolan eftersom undervisningen ska utgå från alla barn och inte specifikt de tysta barnen.

Tysta och blyga barn är ofta de som lämnas åt sidan eller får vänta med att få sina behov tillgodosett. Som fritidspedagog är det en viktig uppgift att insocialisera barn i gemenskap, men hur gör man med barn som inte vill? Hur handskas man med barn som föredrar att vara för sig själva? I vilken grad ska deras önskan respekteras och när blir insocialisering ett värde som bör överordnas barnets fria val? I denna essä undersöker jag hur jag som fritidspedagog kan förstå dessa barns behov och förhålla mig till dem utifrån begreppen barnperspektiv respektive barns perspektiv, barns delaktighet, inflytandet och bästa. Jag kommer att utgå från några problem från min egen arbetslivserfarenhet och belysa dem med hjälp av olika synsätt som objekt- och aktörsperspektiv och symbolisk interaktionism.

The purpose of this study is to make visible whether, and in these cases how, the children who do not take up so much space gain speaking space and influence in preschool and kindergarten. The goal is to answer the questions about what thoughts preschool teachers have about influence, the children I call the quiet children and what strategies preschool teachers have for including these children. The qualitative survey was conducted with the help of semi-structured interviews where six preschool teachers were interviewed to make visible how they work. The interviews were transcribed, and the results were categorized according to the research questions. The results have been analyzed and interpreted with the help of Vygotsky's sociocultural theory and with a phenomenographic approach, and in the discussion, I have commented on previous research. It appears that the preschool teachers have a greater awareness of including the quiet children than I before the survey had feared in my hypotheses. Preschool teachers do see the problems that exist, and with different strategies they do what they can to see, hear and support these children. Something that also emerges is the strengths that preschool teachers see in the quiet children. Further research could be done by visiting the teaching activities to make observations of what it looks like in reality. / Denna undersökning har som syfte att synliggöra om, och i sådana fall hur, de barn som inte tar så mycket plats får talutrymme och inflytande i förskolan. Målet är att besvara frågorna om vad förskollärarna har för tankar kring inflytande, de barn jag kallar de tysta barnen samt vad förskollärarna har för strategier för att inkludera dessa barn. Den kvalitativa undersökningen har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer där sex förskollärare har intervjuats för att synliggöra hur de arbetar. Intervjuerna transkriberades och resultatet kategoriserades utefter frågeställningen. Resultaten har analyserats och tolkats med hjälp av Vygotskys sociokulturella teori samt med fenomenografisk ansats, och i diskussionen har jag jämfört med tidigare forskning.Det framkommer att förskollärarna har en större medvetenhet kring att inkludera de tysta barnen än jag innan undersökningen hade befarat i min hypotes. Förskollärarna ser problematiken som finns, och med olika strategier gör de vad de kan för att se, höra och stötta dessa barn. Något som också framkommer är vilka styrkor som förskollärarna ser hos de tysta barnen. Vidare forskning skulle kunna göras genom att besöka verksamheterna för att göra observationer av hur det ser ut i realiteten.

Alla barn i förskolan har en rättighet att få sin röst hörd men denna rättighet är inte i allasituationer vare sig självklar eller enkel att iscensätta. Styrdokument för förskolan lyfter alladenna rättighet men i verksamheten visar sig grupper av barn där denna rättighet är svår attuppfylla. En av dessa grupper är barn i ofrivillig tystnad och det är den grupp barn som dettaarbete kommer att fokusera på.Syftet för denna studie är att inom förskolans kontext undersöka, kartlägga och synliggöra denkompetens yrkesverksamma inom förskolans verksamhet besitter gällande barn i ofrivilligtystnad samt vilka arbetssätt de nyttjar kring barn i ofrivillig tystnad för att gynna derasdelaktighet. Detta syfte ämnade vi att uppnå genom en studie av jämförande karaktär medsemistrukturerade intervjuer som metod för datainsamling. Vi har i denna studie genomfört sexstycken intervjuer med tre olika yrkesgrupper, förskollärare, specialpedagoger och logopeder.Studiens resultat belyser att det finns både kompetens och etablerade arbetssätt i förskolansverksamhet för att stötta barn i ofrivillig tystnad. Resultatet belyser dock även att det hospedagoger råder en osäkerhet kring begreppsförståelse samt om dessa arbetssätt är tillräckliga.De yrkesverksamma lyfter även fram en oro över faktumet att barn i ofrivillig tystnad inte alltidfår det stöd de behöver eller att detta stöd blir fördröjt på grund av att dessa barn beskrivs somblyga barn istället för barn i ofrivillig tystnad. Denna studies resultat visar på förekomsten avdetta, både på grund av kompetensbrist och ett sätt att bortförklara ett barns tystnad, och lyfterfram vikten av att begreppsförståelsen och kompetensen för indikatorer för ofrivillig tystnadbehöver stärkas inom förskolans verksamhet för att barn i ofrivillig tystnad ska möjliggörastillgång till det stöd de behöver och har rätt till. För varje barn har en rättighet att göra sin röst hörd. / To have their voice heard is a right that every child in preschool has but this fundamental rightis not always apparent or easy to realize in every situation or context. Regulatory documentsfor preschool all highlight this right but the preschools establishment however shows a numberof groups of children where this right proves difficult to fulfill. One of these groups is childrenin involuntary silence and it is this group of children this paper will be focusing on.The purpose for this study is to within the preschool context research, map out, and visualizethe competence witch staff within preschool establishments have regarding children ininvoluntary silence as well as the methodology which are being applied with children ininvoluntary silence to benefit their level of participation. This purpose we aim to achieve by themeans of a comparative study with semistructured interviews as its method of data collection.In this study we have done six interviews with three occupational groups, preschool teachers,special educators and speech therapists.The results of this study show that within preschool establishments both competence and wellestablished methodology exist to support children in involuntary silence. However the resultsalso show an insecurity among educators regarding terms and whether or not their methodologyis sufficient. The staff also emphasizes their worry over the fact that children in involuntarysilence far too often don’t receive the support they need or that this support is delayed due toinstances where these children are described as shy instead of as children in involuntarysilence. This study shows the occurrence of this both due to a lack of competence and as a wayto appropriate a child’s silence and thereby raises the importance of a strengthened knowledgeof terms and indicators for involuntary silence in preschool establishments to enable access tothe support these children need and have a fundamental right to. Because every child has a rightto make their voice heard.