91 |
Tidiga insatser för barn och elever i förskola och grundskolans tidiga år : En dubbelbottnad problematik / Early interventions for children and pupils in preschool and early elementary school : A complex issueRoss Axelsson, Mia January 2013 (has links)
Syftet med studien har varit att undersöka pedagogers erfarenheter av tidig identifiering och tidiga insatser i förskola och grundskolans tidiga år . Studien har baserats på fem semistrukturerade intervjuer med pedagoger inom förskola, förskoleklass och grundskolans lägre år, anställda inom samma enhet med ett flerårigt samarbete bakom sig. En hermeneutisk fenomenologisk ansats har använts för att få tillgång till informanternas erfarenheter av de tidiga insatserna. Studien visar på att pedagogerna inom de olika verksamheterna förskola, förskoleklass och grundskola oftast har en klar bild av vilka barn/elever som har svårigheter i mötet med deras egen verksamhet. Detta sker inte minst genom dokumentation och i samtal mellan pedagogerna inom och mellan de olika verksamheterna. I och med att barnen/eleverna har blivit identifierade sker också kategoriseringar efter visade behov/svårigheter. Här visar det sig att man ofta intar ett individperspektiv där det relationella perspektivet på svårigheterna tenderar försvinna. Studien visar exempelvis att man ser på social förmåga och kunskap ur ett relationellt perspektiv och på beteende och inlärning genom ett punktuellt perspektiv. Faktorer som anses främja arbete med tidiga insatser är tillgång till spetskompetens, exempelvis speciallärare, specialpedagog, talpedagog och psykolog, goda relationer mellan pedagog barn/elev och ett nära samarbete med vårdnadshavare. Tillgångarna av extra stöd i form av annan pedagog styr inte enbart om de tidiga insatserna anses möjliga, de tenderar även att styra hur stödet ges. När det gäller rädslan för "stämpling" och "stigmatisering" visar studien på att det framför allt är vårdnadshavarna i förskolan som är rädda för att deras barn ska få en stämpel med sig in i skolan. De teorier som ligger till grund för tolkning av resultat är främst Goffmans (2011) interaktionistiska stämplingsteori och von Wrights ( 2001) punktuella och relationella perspektiv.
|
92 |
Barns läsinlärning : Betydelsen av att kartlägga elevers läs- och skrivförmåga under de tidiga skolårenKarlsson, Ann-Sofie, Brännlundh, Carola January 2013 (has links)
God läsförmåga är en förutsättning för att elever ska kunna tillgodogöra sig kunskaper i skolan. Därför är det viktigt att tidigt uppmärksamma de elever som är i riskzonen att utveckla läs- och skrivsvårigheter. Genom förebyggande arbete under de tidiga skolåren borde antalet elever i läs- och skrivsvårigheter minska. Studiens syfte var att undersöka om tidig kartläggning kan hjälpa oss att finna elever i riskzonen för att utveckla läs- och skrivsvårigheter. Två skolors dokumenterade testresultat har utgjort grunden för studien. Testerna är utförda med samma elevgrupp från förskoleklass till och med årskurs 3. Resultaten av dessa testningar har av oss sammanställts för att studera elevernas läsförmåga över tid. Studien visade att kartläggningen i språklig medvetenhet i förskoleklass kan vara till nytta för att förutsäga elevers kommande läsförmåga. Flera av eleverna som uppmärksammades i förskoleklass hade fortfarande svårigheter i årskurs 3. Dessa elever presterade även lågt på övriga tester utförda i årskurs 2 och 3. För att utvecklas till en skicklig läsare och skribent är det viktigt att eleven har tillgodogjort sig undervisningen i språklig medvetenhet. Flertalet studier visar att fonologisk medvetenhet är en förutsättning för att eleven ska kunna knäcka den alfabetiska koden. Elever som är språkligt medvetna när de lämnar förskoleklass bedöms få det lättare med den tidiga läsinlärningen än de elever som ännu inte utvecklat sin språkliga förmåga. Skolan bör därför så tidigt som möjligt kartlägga och utreda orsakerna till att en elev inte utvecklas i sin läsning. När elevens specifika svårigheter identifierats krävs en direkt koppling till specialpedagogiska insatser. För att lyckas med detta arbete behövs kontinuerlig dokumentation och utvärdering av de åtgärder som vidtagits. Studien visade att elevers svårigheter även kan bli synliga längre fram i deras läsprocess. Detta betyder att skolan bör regelbundet kartlägga var eleven befinner sig i sin läsutveckling och utifrån dessa resultat kan elever i svårigheter identifieras och erbjudas stöd.
|
93 |
Deras liv är grått och trist om de inte får spela : En kvalitativ studie om yrkesverksammas erfarenheter av unga med problematiskt datorspelandeAxeborg, David, Israelsson, Nils January 2014 (has links)
Syftet med detta självständiga arbete var att få kunskap om yrkesverksammas erfarenheter som rör ämnet problematiskt datorspelande. Syftet var även att få kunskaper över vilka hjälpinsatser som yrkesverksamma erbjuder sina klienter. Vi sökte i databaser på Växjö universitetsbibliotek för att sedan välja ut vetenskapligt granskade artiklar från år 2003 och framåt som passade studiens syfte. Därefter valdes passande individer ut som har erfarenhet med att arbeta med unga som har problem med datorspel. Resultatet visade att de yrkesverksamma har en djup förståelse över problemområdet, bland annat hur skolan påverkas, hur relationerna påverkas och hur personernas hälsa påverkas, både fysiskt och psykiskt. De har även kunskaper över vilka insatser och vilken hjälp både individen kan få, men även hur arbetet med familjen ser ut. Vår slutsats är att det finns väldigt stora olikheter vad gäller hur olika yrkesverksamma ser och arbetar med unga som tenderar att ha utvecklat problematiskt datorspelande.
|
94 |
Tysklands agerande i libyenkonflikten : Fortsatt normalisering?Bergstrand, Anna January 2012 (has links)
Den här uppsatsen handlar om hur inrikespolitiken i Tyskland påverkar det tyska utrikespolitiska handlandet. Den tar sin utgångspunkt i det tyska beslutet att inte delta i insatsen i Libyen och att lägga ned den tyska rösten i Förenta Nationernas (FN) säkerhetsråd.
|
95 |
Särskilt stöd i förskolan? : -ett föräldraperspektivKarlsson, Katrin January 2016 (has links)
Studiens syfte är att ta del av föräldrars erfarenheter av hur förskolan ger stöd till barn i behov av särskilt stöd samt hur föräldrar upplever samverkan och bemötande av förskolans personal. Studien är kvalitativ med en hermeneutisk ansats vilket här innebär att jag har tolkat och analyserat sex föräldrars berättelser. Barnen har slutat förskolan och går nu i låg-och mellanstadiet vilket innebär att föräldrarna fått göra en tillbakablick på förskoletiden. Föräldrarna har berättat hur de upplevde barnets förskoletid med fokus på vilket stöd barnet fick och vilka anpassningar som gjordes i förskolan. Informanterna har erfarenhet ifrån olika förskolor, barnen har gått på olika förskolor och kommer ifrån olika sociala familjesituationer. Jag har tolkat resultatet utifrån Nilholms tre olika perspektiv det kategoriska, det kritiska och dilemmaperspektivet, samt ur Moira von Wrights relationella och punktuella perspektiv. I resultatet framkommer och visar sig två olika motpoler ur föräldraperspektiv. Den ena sidan framhåller förskolans goda förmåga att möta deras barn, det upplevs finnas en flexibelitet i arbetssättet som utgår från barnets behov. Personalen anses kunna se vad det enskilda barnet behöver för att utvecklas väl. Den andra sidan som i studien är dominerande är att personalen anses sakna kunskap om barn i svårigheter och det upplevs vara svårt för förskolans personal att genomföra förändringar i förskolan som gynnar barnet. Samarbetet och bemötande mellan personal och föräldrar anses generellt vara gott även om det framkommer vissa brister i dialogen och öppenheten mellan de båda parterna. Det visar sig att det kategoriska perspektivet är det mest vedertagna, men det kritiska och dilemmaperspektivet framträder också. När personalen visar förmåga att inta och arbeta utefter von Wrights relationella perspektiv det är då föräldrarna upplever störst förtroende till pedagogerna.
|
96 |
Föräldrar med intellektuell funktionsnedsättning : Hur korresponderar deras behov av stöd med socialtjänstens insatser?Brandt, Emma, Olsvens, Sigrid January 2018 (has links)
Familjer där en eller båda föräldrarna har en intellektuell funktionsnedsättning är en vanligt förekommande grupp hos socialtjänsten. Studiens syfte var att jämföra om föräldrarnas behov av stöd korresponderade med tillgången till olika insatser, samt hur stöd och insatser kan utformas för att möta klienternas behov. Semistrukturerade kvalitativa intervjuer med fyra yrkesverksamma socialarbetare har tolkats genom den hermeneutiska cirkeltolkningen samt analyserats genom systemteori och social inlärningsteori. Studiens resultat visade att insatserna riktade till klientgruppen motsvarar klienternas behov, stödet behöver dock vara mer långsiktigt. Gott bemötande och god kunskap om intellektuella funktionsnedsättningar hos socialtjänsten är en förutsättning för att insatserna ska ge önskad effekt. Insatserna ges idag från olika enheter till enskilda familjemedlemmar och helhetssynen på familjen saknas. Studiens resultat betonar också medverkande informanters önskan om ett specialutbildat team. Med ett gemensamt förhållningssätt kan teamet fokusera sitt arbete för att bättre möta hela familjens behov i syfte att främja barnens hälsa och sociala utveckling.
|
97 |
Sexuellt våld mot kvinnor : En granskning av stöd och samverkan för kvinnor som blivit utsatta för sexuellt våld i en kommun i norra SverigeWikström, Cecilia, Morin, Linnea January 2018 (has links)
Syftet med denna studie är att undersöka vilka insatser som kan erbjudas för kvinnor som blivit utsatta för sexuellt våld inom en kommun i norra Sverige. Vidare undersöker studien hur olika verksamheter samverkar kring sexuellt våld samt eventuella utvecklingsmöjligheter. Studien har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer med verksamheter som arbetar med kvinnor som blivit utsatta för sexuellt våld. Intervjuerna har sedan analyserats med analysmetoden grounded theory. Slutsatserna som framkommer i denna studie är att det finns samstämmighet bland informanterna om att det råder en generellt god samverkan. Det framkommer även att det finns utvecklingsmöjligheter i kommunikationen mellan informanternas verksamheter men även utveckling för gemensamma riktlinjer och styrdokument i arbetet med sexuellt våld.
|
98 |
Hemlöshetens olika ansikten : En kvalitativ studie om professionellas upplevelser av hemlöshet / The different faces of homelessness : A qualitative study of professional experiences of homelessnessBerlemo, Beatrice, Gustavsson, Fanny January 2018 (has links)
Arbetet syftar till att belysa hur personal beskriver olika gruppers problematik i hemlöshet samt hur problematiken påverkar de professionellas förmåga att hjälpa dem ur hemlösheten. Den metodologiska utgångspunkten som har använts är en hermeneutisk och kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Fem verksamheter som arbetar med hemlösa personer på olika sätt i två olika städer i Sverige har besökts, där sju respondenter har medverkat. Resultatet har analyserats med stöd av analysmetoden meningskoncentrering. Teorin som har använts i detta arbete är social exkludering då hemlösa personer ofta har blivit exkluderade från viktiga områden i samhället, vilka är grundläggande för att kunna ha en skälig levnadsstandard. I resultatet framkommer det att de professionella möter flera olika grupper av hemlösa i sina arbeten, där grupperna har olika former av problematik vilka ses som olika svåra att bemöta. Det beskrivs även att det är svårt för de som lever i hemlöshet att komma tillbaka till den ordinarie bostadsmarknaden, då det finns en brist på lägenheter med rimliga hyror i dagens Sverige.
|
99 |
Speciallärarens dilemma : Kartläggningsprocessen från identifiering till åtgärder för elever i matematiksvårigheterJansson, Camilla, Andersson, Camila January 2018 (has links)
Syftet med denna studie var att få fördjupad kunskap om och förståelse av speciallärarens roll vid identifieringen, uppföljningen och insatser avseende elever i matematiksvårigheter. I denna kvalitativa studie har det genomförts 14 semistrukturerade intervjuer med speciallärare/specialpedagoger på skolor i tre olika kommuner. Resultatet har analyserats utifrån Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell (Bronfenbrenner, 2009) samt ur ett specialpedagogiskt perspektiv (Sjöberg, 2006). I resultatet framkom det att vid kartläggning av elevers matematikkunskaper har bedömarstödet gett lärarna en bild av vad som bör kartläggas för att identifiera grundläggande matematiska kunskaper. Studien visar att respondenterna likställer grundläggande matematiska kunskaper med de kunskaper som kartläggs i Skolverkets bedömarstöd. Insatser som sker utifrån den identifiering som skett varierade, samt att specialläraren hade varierad grad av delaktighet vid uppföljning av resultat. Slutsatsen i denna studie var att klassläraren har ett stort ansvar vid identifiering och uppföljning av elevers matematiska kunskaper samt en stor del i de insatser som genomförs. Utifrån resultatet framkom ett behov av att speciallärare och klasslärare samspelar gällande såväl identifiering som uppföljning för att kunna säkerställa att alla elever får det stöd som de behöver för i matematik samt att kartläggningsprocessen behöver vara en naturlig del i speciallärarens verksamhet.
|
100 |
"...tidiga insatser borde löna sig sen..." : En kvalitativ studie av matematikundervisning i förskoleklass / "...Early Interventions Should Pay off Later on..." : A Qualitative Study of Mathematics Education in PreeschoolSvensson, Marie January 2017 (has links)
Syftet med detta examensarbete är att synliggöra och beskriva matematikundervisningen i förskoleklassen. Förskoleklassen har fram tills juli-16 saknat tydliga riktlinjer för sin undervisning vilket har inneburit att undervisningen vilar på enskilda pedagogers engagemang och drivkraft. Forskning har visat att det är viktig att tidigt upptäcka barn med matematiksvårigheter och att sätta in tidiga insatser. Det finns en stark koppling mellan barns matematikkunskaper vid skolstart och senare akademiska framgångar. Därför har studien också inriktat sig på att se hur de nya riktlinjerna har påverkat undervisningen samt hur man lägger en grund för elever med sämre förutsättningar så att de får en god matematikutveckling. Det empiriska materialet består av insamlad data genom intervjuer med sju förskoleklasslärare som är verksamma i två olika kommuner. Studien är kvalitativ och analysmetoden tematisk. Resultaten visar att de nya riktlinjerna för förskoleklassen inte fått genomslag i undervisningen än på de flesta av enheterna. Det finns tydliga skillnader i hur man på ledningsnivå i de båda kommunerna tagit sig an uppgiften med att implementera det nya styrdokumentet. Matematikundervisningens innehåll är baserat på barnens intresse och på matematik som är knutet till deras vardag. Problemlösning och resonemang är områden som flera av informanterna lyfter fram som något man aktivt arbetar med efter att ha fått kompetensutveckling via Matematiklyftet. Stor del av inlärningen sker genom lek både organiserat och i friare former. Specialpedagogiska insatser förekommer sällsynt och nästan aldrig när det gäller matematik i förskoleklassen. Resultaten visar också att likvärdigheten i matematikundervisningen mellan olika förskoleklasser fortfarande kan ifrågasättas.
|
Page generated in 0.0334 seconds