Tal i bråkform är ett svårt område inom matematiken, vilket har visats i forskning och i diskussioner med verksamma lärare. Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur lärarna synliggör aspekter av tal i bråkform för elever med hjälp av ett varierat arbetssätt och hur eleverna upplever momentet tal i bråkform. Undersökningen genomfördes i två klasser i årskurs 5 där klasserna observerades, lärarna intervjuades och eleverna svarade på ett formulär. I resultatet har tal i bråkform visat sig vara svårt för både lärare och elever. Trots detta har resultatet även visat att variation i undervisningen är betydelsefull för elevernas förståelse och vidareutveckling inom ämnet. Aspekter av lärandeobjektet har kunnat urskiljas av eleverna genom de variationsmönster som lärare skapat. Vidare har det framkommit att det är angeläget att som lärare utgå från elevernas förkunskaper för att främja lärandet och genom ett tillfredsställande samspel skapa förutsättningar som gynnar elevgruppen. Slutsatsen är att variation i undervisningen är nödvändig för att lärandet ska gynna alla elever.

Thesis advisor: Khaled Anatolios / Examines Joseph Ratzingers's contribution to the theology of inspiration and inerrancy. / Thesis (STL) — Boston College, 2011. / Submitted to: Boston College. School of Theology and Ministry. / Discipline: Sacred Theology.

I detta arbete undersöktes det hur jag som låtskrivare kan dra nytta av mina drömmar när jag skriver text och musik inom genren drömpop. För att komma ihåg mina drömmar bättre användes olika tekniker från en bok skriven av Dean Clayton Edwards. Drömmarna samlades i en drömdagbok. Under fyra veckor skrevs 12 låtar och det fördes en loggbok kring den processen. Efter det spelades det in demos till fyra av låtarna. Drömmarna visade sig vara en stor potentiell källa till inspiration som även erbjuder en unik ingång till låtskrivandet.

<p>Syftet med uppsatsen är att medvetandegöra och reflektera över de olika stegen i den kreativa processen att skriva en saga. Jag ville undersöka om jag kan skriva en saga och hur. Det är till stor del ett konstnärligt arbete där jag först skrivit en saga. Därefter läste jag upp den för ett antal förskolebarn som responderade med att rita bilder ur sagan. Jag valde att använda en självetnografisk metod. Dag för dag har jag dokumenterat förloppet med loggboksanteckningar, sammanställt dem och utarbetat en graf för att åskådliggöra den skapande processen. Resultatet sammanfattades i tre delar som visade sig stämma överens med skrivprocessens stadier. Slutsatsen blev att jag kan skriva en saga, blivit medveten om hur jag gått tillväga och framförallt hur processen sett ut.</p><p>Beskrivning: The purpose of this study is to make aware of and reflect on the different steps of the creative process in writing a tale. Examine if I can write a tale and in what way. It is mainly an artistic work where I first wrote the story. Afterwards I read it to a number of preschool children who responded in painting pictures out of the tale. I chose to use a self-ethnographic method. Day by day I’ve documented the course of events in a logbook, compiled and presented a graph with the intention to visualize the workflow. The result was put together in three parts that agreed to the stages of the creative process. I came to the conclusion that I can write a tale, I’ve become aware of my method of writing and foremost the development of the process.</p>

<p>Region Halland startade 2007 Projektet Liv och Rörelse. Huvudmålet med</p><p>projektet var att förbättra matvanor och öka den fysiska aktiviteten för barn och unga inom</p><p>förskola och skola. Syftet med denna studie var att undersöka hur skolpersonal har upplevt det</p><p>hälsofrämjande projektet Liv och Rörelse och hur de använt sig av informationen. En</p><p>kvalitativ metod valdes och sju intervjuer genomfördes på skolor runt om i Halland varav sex</p><p>intervjuer var användbara. Data analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultatet som</p><p>framkom bildade tre huvudkategorier; förändringar, styrkor och svagheter. Resultatet i dessa</p><p>visar att en ökad medvetenhet i ämnet framkom och att skolorna har inte genomfört några</p><p>större förändringar men de förändringar som har gjorts upplevdes positiva. Styrkor med</p><p>projektet var att få samla skolpersonalen för att öka motivation och samanhållningen.</p><p>Svagheter som upplevdes var att det var en engångsträff, uppföljning önskades. Andra</p><p>aspekter som påverkade arbetet var att tid, ekonomi och i viss mån vilja saknades. Slutsatsen</p><p>blev att projektet har upplevts som positivt och viktigt även om inga större förändringar har</p><p>genomförts. Förslag till ett liknande projekt i framtiden är att involvera föräldrarna och ha</p><p>uppföljning.</p>

Syftet med uppsatsen är att medvetandegöra och reflektera över de olika stegen i den kreativa processen att skriva en saga. Jag ville undersöka om jag kan skriva en saga och hur. Det är till stor del ett konstnärligt arbete där jag först skrivit en saga. Därefter läste jag upp den för ett antal förskolebarn som responderade med att rita bilder ur sagan. Jag valde att använda en självetnografisk metod. Dag för dag har jag dokumenterat förloppet med loggboksanteckningar, sammanställt dem och utarbetat en graf för att åskådliggöra den skapande processen. Resultatet sammanfattades i tre delar som visade sig stämma överens med skrivprocessens stadier. Slutsatsen blev att jag kan skriva en saga, blivit medveten om hur jag gått tillväga och framförallt hur processen sett ut. Beskrivning: The purpose of this study is to make aware of and reflect on the different steps of the creative process in writing a tale. Examine if I can write a tale and in what way. It is mainly an artistic work where I first wrote the story. Afterwards I read it to a number of preschool children who responded in painting pictures out of the tale. I chose to use a self-ethnographic method. Day by day I’ve documented the course of events in a logbook, compiled and presented a graph with the intention to visualize the workflow. The result was put together in three parts that agreed to the stages of the creative process. I came to the conclusion that I can write a tale, I’ve become aware of my method of writing and foremost the development of the process.

Region Halland startade 2007 Projektet Liv och Rörelse. Huvudmålet med projektet var att förbättra matvanor och öka den fysiska aktiviteten för barn och unga inom förskola och skola. Syftet med denna studie var att undersöka hur skolpersonal har upplevt det hälsofrämjande projektet Liv och Rörelse och hur de använt sig av informationen. En kvalitativ metod valdes och sju intervjuer genomfördes på skolor runt om i Halland varav sex intervjuer var användbara. Data analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultatet som framkom bildade tre huvudkategorier; förändringar, styrkor och svagheter. Resultatet i dessa visar att en ökad medvetenhet i ämnet framkom och att skolorna har inte genomfört några större förändringar men de förändringar som har gjorts upplevdes positiva. Styrkor med projektet var att få samla skolpersonalen för att öka motivation och samanhållningen. Svagheter som upplevdes var att det var en engångsträff, uppföljning önskades. Andra aspekter som påverkade arbetet var att tid, ekonomi och i viss mån vilja saknades. Slutsatsen blev att projektet har upplevts som positivt och viktigt även om inga större förändringar har genomförts. Förslag till ett liknande projekt i framtiden är att involvera föräldrarna och ha uppföljning.

No description available.

No description available.

Thèse doctorat : Lettres : Langue et littérature françaises : Toulon : 2002. / Titre provenant du cadre-titre. Bibliographie f. 455-472. Index.