I detta arbete har jag, i egenskap av låtskrivare, skrivit fyra låtar utifrån fyra konstverk och undersökt hur två skilda arbetssätt påverkat min kreativitet och mitt flow. Det ena, strukturerade, arbetssättet har bestått i att analysera konstverket, skapa en målbild för låten samt bygga en detaljerad arbetsbeskrivning för att nå dit. Det andra, ostrukturerade, arbetssättet har bestått i att undvika analys, aktiva målbilder och planerade låtskrivningsprocesser. Syftet har varit att beskriva skillnader mellan de olika arbetssättens inverkan på kreativitet och flow. Jag har även frågat mig huruvida arbetssätten skiljer sig åt när det kommer till tidsdisposition och musikaliska resultat. Jag kom fram till att båda arbetssätten stimulerar kreativitet och flow men på olika sätt. Det strukturerade arbetssättet krävde en tydlig och flexibel arbetsbeskrivning för att stimulera flow och kreativitet. Det ostrukturerade arbetssättet krävde att jag engagerade mig fysiskt/praktiskt i låtskrivningen, exempelvis genom att musicera och improvisera, liksom det krävde att jag gav min nyfikenhet  utrymme och följde mina impulser.

Syftet med det här arbetet har varit att undersöka teknikundervisningen i olika skolor samt att undersöka ett inspirationsmaterial som heter: ”200 timmar teknik”. Det har valts att använda båda kvantitativa och kvalitativa metoder i och med en enkät, semistrukturerade intervjuer samt materialtest med efterföljande diskussion. Resultatet har visat på att teknikundervisningen skiljer sig till viss del i olika skolor och genomförs inte i en annan. Skilda åsikter presenteras utifrån behovet, för verksamma lärare i årskurs 1–3, av inspirationsmaterialet samt och framtida möjligheter. Resultatet genererar en slutsats att teknik som begrepp är svårtolkat, men det behöver inte nödvändigtvis påverka hur en lärare förhåller sig till teknikundervisningen. Trots skilda åsikter verkar ändå ett material som ”200 timmar teknik” vara nödvändigt för verksamma lärare med behörighet i årskurs 1–3.

Den här uppsatsen handlar om hur skaparlust kan främjas i bildundervisning. Undersökningenbestår av ett dubbelt perspektiv, där arbetet innehåller både kvalitativa vetenskapliga ochkonstnärliga metoder. Det vetenskapliga arbetet har bestått av en didaktisk design av enfallstudie i workshop-form som har prövats i två olika fokusgrupper med tre personer i varderagrupp. Där också enkäter delades ut och besvarades på om huruvida skaparlust upplevdes ellerinte och varför under fallstudiens gång. I det konstnärliga arbetet har jag undersökt genom egenestetisk praktik om inspiration genom visualiteter kan främja skaparlust och om min egenskaparlust kunde främjas genom att framställa olika teckningar och målningar. Bilderna har sensammanfogats till en så kallad Inspirationsbok. Under Konstfacks vårutställning 2019 ställdesInspirationsboken ut i en rumslig installation i form av ett stort tygtält med olika ljuskällor inuti.Detta för att likna en prisma där vitt ljus lyser in och hela spektrumet av färg lyser ut på andrasidan för att symbolisera processen av inspiration. Inspirationsboken och foton på installationenfinns länkade till i uppsatsen men också som externa bilagor.Arbetet har bearbetats genom didaktisk design teori och teori om motivation. Resultatet harbland annat visat sig vara att om skaparlust vill främjas så skall de didaktiska frågorna vad, huroch varför vara genomtänkta och tydliga för den som ska utföra det konstnärliga arbetet. Ävenatt det finns en etablerad god relation mellan designern för lärandet och deltagaren och ävenmellan deltagarna i hela gruppen. Undersökningen har också visat att uppgiften som ges måstevara på en lagom svår nivå för deltagaren för att kunna motiveras och främja skaparlust såmycket som det går.

Plato criticizes poetry in several of his dialogues, beginning with Apology, his first work, and ending with Laws, his last. In these dialogues, his criticism of poetry can be divided into two streams: poetry is criticized for either being divinely inspired, or because it is mimetic or imitative of reality. However, of the dialogues which criticize poetry in these ways, it is not until Laws that Plato mentions both inspiration and mimesis together, and then it is only in a few sentences. Furthermore, nowhere in the dialogues does Plato discuss their relationship. This situation has a parallel in the secondary literature. While much work has been done on inspiration or mimesis in Plato’s criticism of poetry, very little work exists which discusses the connection between them. This study examines Plato’s treatment - in the six relevant dialogues - of these two poetic elements, inspiration and mimesis, and shows that a relationship exists between them. Both can be seen to relate to two important Socratic-Platonic concerns: the care of the soul and the welfare of the state. These concerns represent a synthesis of Socratic moral philosophy with Platonic political beliefs. In the ‘inspiration’ dialogues, Ion, Apology, Meno, Phaedrus and Laws, poetic inspiration can affect the Socratic exhortation which considers the care of the individual soul. Further, as we are told in Apology, Crito and Gorgias, it is the good man, the virtuous man - the one who cares for his soul - who also cares for the welfare of the state. Therefore, in its effect on the individual soul, poetic inspiration can also indirectly affect the state. In the ‘mimesis’ dialogues, Republic and Laws, this same exhortation, on the care of the soul, is posed, but it is has now been rendered into a more Platonic form - as either the principle of specialization - the ‘one man, one job’ creed of Republic, which advances the harmony between the three elements of the soul, or as the concord between reason and emotion in Laws. While in Republic, mimesis can damage the tripartite soul's delicate balance, in Laws, mimesis in poetry is used to promote the concord. Further, in both these dialogues, poetic mimesis can affect the welfare of the state. In Republic, Socrates notes that states arc but a product of the individuals of which they are composed Therefore, by affecting the harmony of the individual soul, mimesis can then undermine the harmony of the state, and an imperfect political system, such as a timarchy, an oligarchy, a democracy, or a tyranny, can result. However, in Laws, when it is harnessed by the philosophical lawgivers, mimesis can assist in the concord between the rulers and the ruled, thus serving the welfare of the state. Inspiration and mimesis can thus be seen to be related in their effect on the education of both the individual, in the care of the soul, and the state, in its welfare. Plato's criticism of poetry, therefore, which is centred on these two features, addresses common Platonic concerns: in education, politics, ethics, epistemology and psychology.

<p>Syftet med arbetet är att ge en bild av svenska keramikers inspirationskällor till yta och dekor under 1800-, 1900- och 2000-talet. Det som är relevant för frågeställningen är att ta reda på ursprunget till dessa källor och varför just dem har inspirerat och banat väg för dåtida, samtida och framtida keramiska uttryck i dekor och yta. Frågeställningarna har besvarats genom en kvalitativ litteraturstudie i kombination med två kvalitativa intervjuer med två idag verksamma keramiker i Sverige kring deras tillämpning av yta och dekor på sina föremål under 1990-talet samt 2000-talet. En begränsning har gjorts i urvalet av perioder studerade i arbetet på så sätt att början av 1800-talet har utelämnats samt även alla studier kring 1920-, 30-, och 40-talen. Resultatet visar på effekten av industrialiseringen, samt vikten av pionjärer och möjligheter att söka information. Bärande stilideal beskrivs och utmynnar i diskussion kring samhällets påverkan med betoning på vad som anses <em>rätt</em> och <em>fel</em> i tiden, samt det ständig återkommande fenomenet inom stilskapande där <em>reform</em> blandas eller byts ut mot <em>reträtt</em>. Arbetet kan användas som en del till en grund för större mer omfattande arbeten där syftet är att dra säkra slutsatser om generaliseringar, men även för arbeten som berör konsthantverk, stilideal och inspiration i övrigt.</p>

<p>Primära syftet med detta examensarbete var att arbeta fram laborationer i hopp om att med hjälp av dem fånga och höja elevernas intresse för ämnet kemi. Undersökningen genomfördes med två enkäter och ett laborationstillfälle med en elevgrupp. Eleverna fick först fylla i en enkät gällande deras utgångsintresse och åsikter om kemi. Efter detta följde laborationstillfället då de framtagna laborationerna genomfördes vilket följdes av den andra enkäten.Studien genomfördes i Sverige och Finland och resultaten från dessa två undersökningar jämfördes sedan i syftet att undersöka skillnader mellan svenska och finska elevers intresse gällande ämnet kemi.Jämförelsen av resultat från Sverige och Finland visade att motivationen och intresset hos de finska eleverna är högre än hos de svenska. Andelen grundskoleelever som önskar söka gymnasieutbildningar där kemi ingår visar sig vara markant lägre i Sverige. Orsak till detta kan finnas i skillnader i lärartäthet och klasstorlek.</p>

<p>Syftet med detta arbete är ta fram ett intressant laborativt material för högstadiet i ämnet kemi, samt att undersöka om detta material äger möjligheten att öka elevens intresse för nämnda ämne. Även en undersökning gällande skillnader mellan Sverige och Finland inom detta område genomfördes.Det framtagna materialet har provats på en elevgrupp och värdet på de deltagande elevernas uppfattning och intresse har fastställts med hjälp av två enkätundersökningar, en före presentationen av det utarbetade materialet och en efter.Resultatet av enkätundersökningen visar att laborationsmaterialet mottogs positivt och elevernas intresse för kemi ökat. Jämförelsen av resultat från Sverige och Finland visade att motivationen och intresset hos de finska eleverna är högre än hos de svenska. Andelen grundskoleelever som önskar söka gymnasieutbildningar där kemi ingår visar sig vara markant lägre i Sverige. Orsak till detta kan finnas i skillnader i lärartäthet och klasstorlek.</p>

<p>Att finna en allmän accepterad definition av vad ledarskap verkligen innebär, är väldigt komplext. Det finns många olika definitioner på vad ledarskap är inom ledarskapslitteraturer. Det flesta har en bild av vad ledarskap är och vad en ledare sysslar med, men kan inte exakt definiera vad det egentligen betyder att vara ledare.</p><p>Vad är ett bra ledarskap enligt medarbetarna? Författarnas huvudfråga som beskriver uppsatsens innehåll.</p><p>Syftet med uppsatsen är att undersöka samt analysera vad som utmärker och kännetecknar ett bra ledarskap. Författarna ska även undersöka hur medarbetarna upplever ledarskapet samt huruvida motivation och inspiration från ledarna skapar trivsel på medarbetarnas arbetsplats.</p><p>Den undersökning som författarna valde att fokusera på var 15 djupa personliga intervjuer med medarbetarna på IKEA i Barkarby. Författarna har samtidigt forskat och sökt datamaterial och information både i litteratur, Internet samt annan faktainsamling. Författarna valde att använda en kvalitativ metod då författarna ville få en helhetsbild av undersökningen samt möjliggöra en ökad förståelse för sociala processer och samband.</p><p>Utifrån undersökningen och resultat anser författarna att ledarskapet på IKEA i Barkarby fungerar väldigt bra vad det gäller att motivera och skapa trivsel bland medarbetarna. Företaget skall även tänka på att bevara och utveckla den positiva sammanhållningen och andan som karaktäriserar organisationen.</p><p>I slutsatsen återknyter författarna arbetet till problemformuleringen och syftet, och utifrån teorin och undersökningen har författarna kommit fram till ett par slutsatser som karakteriserar ett bra ledarskap enligt medarbetarna.</p>

Att finna en allmän accepterad definition av vad ledarskap verkligen innebär, är väldigt komplext. Det finns många olika definitioner på vad ledarskap är inom ledarskapslitteraturer. Det flesta har en bild av vad ledarskap är och vad en ledare sysslar med, men kan inte exakt definiera vad det egentligen betyder att vara ledare. Vad är ett bra ledarskap enligt medarbetarna? Författarnas huvudfråga som beskriver uppsatsens innehåll. Syftet med uppsatsen är att undersöka samt analysera vad som utmärker och kännetecknar ett bra ledarskap. Författarna ska även undersöka hur medarbetarna upplever ledarskapet samt huruvida motivation och inspiration från ledarna skapar trivsel på medarbetarnas arbetsplats. Den undersökning som författarna valde att fokusera på var 15 djupa personliga intervjuer med medarbetarna på IKEA i Barkarby. Författarna har samtidigt forskat och sökt datamaterial och information både i litteratur, Internet samt annan faktainsamling. Författarna valde att använda en kvalitativ metod då författarna ville få en helhetsbild av undersökningen samt möjliggöra en ökad förståelse för sociala processer och samband. Utifrån undersökningen och resultat anser författarna att ledarskapet på IKEA i Barkarby fungerar väldigt bra vad det gäller att motivera och skapa trivsel bland medarbetarna. Företaget skall även tänka på att bevara och utveckla den positiva sammanhållningen och andan som karaktäriserar organisationen. I slutsatsen återknyter författarna arbetet till problemformuleringen och syftet, och utifrån teorin och undersökningen har författarna kommit fram till ett par slutsatser som karakteriserar ett bra ledarskap enligt medarbetarna.

Primära syftet med detta examensarbete var att arbeta fram laborationer i hopp om att med hjälp av dem fånga och höja elevernas intresse för ämnet kemi. Undersökningen genomfördes med två enkäter och ett laborationstillfälle med en elevgrupp. Eleverna fick först fylla i en enkät gällande deras utgångsintresse och åsikter om kemi. Efter detta följde laborationstillfället då de framtagna laborationerna genomfördes vilket följdes av den andra enkäten.Studien genomfördes i Sverige och Finland och resultaten från dessa två undersökningar jämfördes sedan i syftet att undersöka skillnader mellan svenska och finska elevers intresse gällande ämnet kemi.Jämförelsen av resultat från Sverige och Finland visade att motivationen och intresset hos de finska eleverna är högre än hos de svenska. Andelen grundskoleelever som önskar söka gymnasieutbildningar där kemi ingår visar sig vara markant lägre i Sverige. Orsak till detta kan finnas i skillnader i lärartäthet och klasstorlek.