<p>Matematiken ses ofta som ett grått, trist ämne. Går det att ”färglägga” med hjälp av estetiska ämnen som redan finns på skolan som t ex dans och musik. Dans och musik är en stor del av ungdomarnas vardag och i informationssamhället är musiken tillgänglig för alla, via internet, tv etc. När musik och dans ofta är en central aktivitet hos ungdomar och fångar deras uppmärksamhet, varför skulle det inte kunna användas i undervisningssyfte? Genom att berätta om matematikens historia sätter vi färg på den ytterligare, och gör matematiken mer levande.</p><p>Matematikens och naturvetenskapens historia går längre tillbaka än civilisationens historia, men den har utvecklats sedan de första städerna har vuxit fram. Den berör den del av världen som vi vet väldigt lite om. Ämnet historia i skolan utgår från västerländsk världssyn och den mångkulturella skolan saknar interkulturell undervisning. Att involvera ämnen som historia och musik i naturvetenskapliga ämnen är egentligen inte en lära om andra kulturer utan en lära om oss människor och den långa färden vi har gjort tillsammans. Man kan berätta om de framgångar ”vi” gjort och påpeka alla de misstagen ”vi” begått.</p><p>Jag vill utvärdera en form av integrerad undervisning i matematikhistoria där musik och dans har en central roll inom lektionens ramar. Studien ska svara på frågorna, om huruvida matematikhistoria, musik och dans kan väcka intresse för matematiken och hur elever med olika bakgrund upplever den integrerade och interkulturella undervisningen? Jag har valt att använda mig av både kvantitativa och kvalitativa enkätundersökningar i de klasser som jag</p><p>har haft, samtidigt som jag har tyckt att några deltagande observationer skulle kunna fylla en funktion.</p><p>Undersökningen visade att den integrerade undervisningsmetoden går hem hos ungdomarna</p><p>oavsett deras etniska bakgrund. Lektionerna var fyllda av glädje, lust och nyfikenhet. Detta arbetssätt, där rytmik och lek finns inbakat i lektionerna, kommer verkligen att prägla mitt arbetsliv i framtiden.</p>

Matematiken ses ofta som ett grått, trist ämne. Går det att ”färglägga” med hjälp av estetiska ämnen som redan finns på skolan som t ex dans och musik. Dans och musik är en stor del av ungdomarnas vardag och i informationssamhället är musiken tillgänglig för alla, via internet, tv etc. När musik och dans ofta är en central aktivitet hos ungdomar och fångar deras uppmärksamhet, varför skulle det inte kunna användas i undervisningssyfte? Genom att berätta om matematikens historia sätter vi färg på den ytterligare, och gör matematiken mer levande. Matematikens och naturvetenskapens historia går längre tillbaka än civilisationens historia, men den har utvecklats sedan de första städerna har vuxit fram. Den berör den del av världen som vi vet väldigt lite om. Ämnet historia i skolan utgår från västerländsk världssyn och den mångkulturella skolan saknar interkulturell undervisning. Att involvera ämnen som historia och musik i naturvetenskapliga ämnen är egentligen inte en lära om andra kulturer utan en lära om oss människor och den långa färden vi har gjort tillsammans. Man kan berätta om de framgångar ”vi” gjort och påpeka alla de misstagen ”vi” begått. Jag vill utvärdera en form av integrerad undervisning i matematikhistoria där musik och dans har en central roll inom lektionens ramar. Studien ska svara på frågorna, om huruvida matematikhistoria, musik och dans kan väcka intresse för matematiken och hur elever med olika bakgrund upplever den integrerade och interkulturella undervisningen? Jag har valt att använda mig av både kvantitativa och kvalitativa enkätundersökningar i de klasser som jag har haft, samtidigt som jag har tyckt att några deltagande observationer skulle kunna fylla en funktion. Undersökningen visade att den integrerade undervisningsmetoden går hem hos ungdomarna oavsett deras etniska bakgrund. Lektionerna var fyllda av glädje, lust och nyfikenhet. Detta arbetssätt, där rytmik och lek finns inbakat i lektionerna, kommer verkligen att prägla mitt arbetsliv i framtiden.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka arbetssätt lärare använder för att utveckla elevernas begreppsförståelse i naturorienterande ämnen för elever i årskurs 1–3. Vidare har jag undersökt hur lärarna tillämpar dessa arbetssätt på lektionerna och vilka som de anser är mest lämpliga för att använda med eleverna som har lågspråknivå för att stödja lärandet i naturorienterande ämnen. För att kunna besvara undersökningens frågeställningar används två metoder, en kvantitativ enkätundersökning och en kvalitativ semistrukturerad intervjuundersökning. Resultatet som jag har kommit fram till i undersökningen visar att de flesta lärare integrerar olika arbetssätt för att tydliggöra och konkretisera begreppen för eleverna så gott som möjligt. Lärarna använder också flera arbetsmetoder för att kunna hjälpa elever som har lågspråknivå och andra modersmål än svenska att förstå centrala ord och begrepp i NO-undervisningen till exempel genom bildstöd, att använda alla sinnen, digitalisering, att analysera och tydliggöra begreppen.

Mycket lite är forskat kring integrerade elever som läser efter grundsärskolans läroplan inomramen för den vanliga grundskolan. Detta arbete undersöker tre elevers erfarenheter av attunder sin skoltid börja läsa enligt grundsärskolans läroplan. I arbetet studeras hur dettapåverkar eleverna och deras syn på sig själva. Barn med en intellektuell funktionsnedsättningfår sällan komma till tals och med denna studie blir några av dessa röster hörda. Datainsamling skedde genom semistrukturerade intervjuer med elever vilka sedantranskriberades och tematiserades. Även två lärare intervjuades. Med utgångspunkt ur ErikErikssons utvecklingsteorier och Lev Vygotskijs lärandeteorier analyserades resultatet. Ett intersektionellt perspektiv hjälpte till att synliggöra hur olika maktordningar samspelar medvarandra. Resultatet av studien visar att integrerade elever trivs med sina klasskamrater och lärare. Ävenskolarbetet beskrivs i mer positiva ordalag efter övergången till grundsärskolans läroplan äninnan. Men i och med den kategorisering som sker av eleven, både innan och efter byte avläroplan, utvecklas en lägre självkänsla hos dessa elever vilket i förlängningen kan förstärkaderas svårigheter ytterligare.

Syftet med detta arbete är att se hur pedagoger arbetar språkutvecklande med andraspråkselever på en mindre skola utan SVA-lärare. Integreras andraspråksundervisningen eller isoleras den från den övriga verksamheten? Undervisningen måste ske i ett för eleven naturligt sammanhang samt ha koppling till elevens förförståelse. I kursplanen för svenska som andraspråk står det att elever vilka är i behov av ämnet har rätt till undervisning. Syftet med svenska som andraspråk är att eleverna i slutändan ska hamna på samma språkliga nivå som svensktalande elever. Hur arbetar pedagogerna språkutvecklande med andraspråkselever för att dessa ska ha möjlighet att uppnå denna nivå?Metoden jag valt är strukturerade intervjuer med tre klasslärare och en talpedagog. Jag har även gjort undersökningar med tre elever, två av dem har jag samtalat med kring bildmaterial, en har fått skriva en text utifrån en bild. Resultatet jag fått fram handlar i stora drag om pedagogernas syn på elevernas andraspråksinlärning samt hur pedagogerna konkret arbetar med dessa elever. Trots att ett litet antal pedagoger intervjuats varierar arbetssättet dem emellan. Några använder sig av bildmaterial, någon använder läromedel utvecklat för elever i behov av SVA- undervisning. Utifrån intervjusvaren kan jag inte påstå att pedagogerna arbetar integrerande med andraspråksinlärningen. Klassläraren som undervisar yngre elever tycker det är svårt att bedöma elevernas språkliga utveckling då de endast varit hos henne en kort tid. Lärare vilka haft eleverna en längre tid anser sig kunna göra en sådan bedömning.Min viktigaste slutsats är att det kan vara svårt för pedagoger att arbeta integrerande med språkutveckling om resurser saknas på skolan. Vidare krävs det att pedagogerna samarbetar med varandra samt med modersmålslärare och föräldrar.

I denna kvalitativa fallstudie undersöks elevers uppfattningar om möjligheten att av lärare få den stöttning som de är i behov av i en integrerad undervisningsgrupp i svenska och svenska som andraspråk. Studien tar sin utgångspunkt i den sociokulturella teorin och bygger på semistrukturerade enskilda intervjuer med sex elever som ingår i samma undervisningsgrupp i årskurs 7 på en mångkulturell högstadieskola. Tre av eleverna läser svenska och tre svenska som andraspråk. Resultatet visar att det dubbla lärarskapet, med två lärare som gemensamt ansvarar för den integrerade undervisningen i klassen, är en framgångsfaktor. Eleverna uppfattar lärarna som ett samspelt team som har god struktur och ger bra stöttning på lektionerna. Fem av sex elever vill att undervisningen fortsatt ska vara integrerad, men några framhåller behovet av att ibland få arbeta i mindre grupper med elever som befinner sig på ungefär samma nivå som de själva språk- och kunskapsmässigt, för att utmanas och utvecklas efter egna förutsättningar.

<p><strong>Abstrakt</strong></p><p> </p><p>Syftet med undersökningen har varit att undersöka två skolor beträffande sitt arbetssätt med elever i behov av särskilt stöd; tillämpade de segregerad eller integrerad undervisning för dessa elever, hur dessa elevers lärmiljö såg ut, hur fungerade samarbetet mellan hemmen, skola och övriga samhällsfunktioner.</p><p> </p><p>Bakgrunden till undersökningen var dels det egna intresset för att arbeta med elever i behov av särskilt stöd, dels Skolverkets utbildningsinspektions rapport (2007) där de rapporterade att en del kommuner inte följde lagen i sitt arbete med elever i behov av särskilt stöd.</p><p> </p><p>Författaren valde att göra en jämförande fallstudie med enkät och frågeguide som metod för undersökningen. Två skolor jämfördes och tre lärare svarade på enkätfrågorna.</p><p> </p><p>Resultatet av undersökningen visade att båda skolorna hade någon form av segregerad undervisning för de elever som hade det extra svårt och omfattningen ökade i de äldre årskurserna. De vanliga klassrummen var sällan anpassade för utåtagerande elever med koncentrationssvårigheter m.m. I de högre årsklasserna var samarbetet med hemmen, polisen och resursgruppen (socialtjänsten) betydligt intensivare.</p><p>                                                                                                                                   </p><p>Nyckel ord:</p><p>Elever i behov av särskilt stöd,  klassrumsmiljö, segregerad undervisning, integrerad undervisning, anpassad undervisning.</p>

<p>The survey aims to highlight and describe how the schools' teaching strategies look like in the work of pupils from the neuropsychiatric disability AD/HD (Attention Deficit / Hyperactivity Disorder). The pedagogical strategies have been investigated in an integrated and segregated teaching method. The study is qualitative in nature where the interviews conducted, first with a student who has been diagnosed AD/HD but also with teachers from each school who is well versed in student teaching and work. The results of the study show that knowledge and commitment about AD/HD is crucial to students' role and function in school. If knowledge and commitment is sufficient for the student teaching tailored to student needs and the risk of misunderstandings occur decreases. Security is a key factor for students who have been diagnosed AD/HD and learning form in itself is no guarantee that students will feel safe. Students have in the two teaching methods stressed that they feel safe at school and with their education and therefore has no teaching method preferred. It's more about building relationships, which in turn is essential for the students to embrace the teaching strategies at all. Building relationships with students also need their pedagogical strategies. They are determined in turn by the patience, time, reliability and solid understanding. The conclusion of the investigation, regardless of the type of instruction form the pupil is given, is that knowledge and the willingness of school personnel to understand the neuro-psychiatric disability AD/HD is necessary for the pupil needs to be able to satisfy.</p>

Abstrakt   Syftet med undersökningen har varit att undersöka två skolor beträffande sitt arbetssätt med elever i behov av särskilt stöd; tillämpade de segregerad eller integrerad undervisning för dessa elever, hur dessa elevers lärmiljö såg ut, hur fungerade samarbetet mellan hemmen, skola och övriga samhällsfunktioner.   Bakgrunden till undersökningen var dels det egna intresset för att arbeta med elever i behov av särskilt stöd, dels Skolverkets utbildningsinspektions rapport (2007) där de rapporterade att en del kommuner inte följde lagen i sitt arbete med elever i behov av särskilt stöd.   Författaren valde att göra en jämförande fallstudie med enkät och frågeguide som metod för undersökningen. Två skolor jämfördes och tre lärare svarade på enkätfrågorna.   Resultatet av undersökningen visade att båda skolorna hade någon form av segregerad undervisning för de elever som hade det extra svårt och omfattningen ökade i de äldre årskurserna. De vanliga klassrummen var sällan anpassade för utåtagerande elever med koncentrationssvårigheter m.m. I de högre årsklasserna var samarbetet med hemmen, polisen och resursgruppen (socialtjänsten) betydligt intensivare.                                                                                                                                     Nyckel ord: Elever i behov av särskilt stöd,  klassrumsmiljö, segregerad undervisning, integrerad undervisning, anpassad undervisning.

Sammanfattning Gymnasielärarens naturvetenskapliga förmåga att förankra hållbar kunskap bygger på gymnasieelevernas inre motivation och drivkraft. Utvecklingsmöjligheter för bildningsprocessen är enorma, när läraren har kapaciteten att stimulera och styra tankebanorna mot uppsatta mål. Syftet med skapandet av ett naturvetenskapligt labbkompendium var att utforma en grund för kreativt och analytiskt tänkande för att kunna integrera och synkronisera naturvetenskapliga moment inom biologi, kemi och matematik. Även om didaktiken har gjort framsteg och nya metoder har tagits fram finns det ändå implementeringsproblem att lösa. Problembaserad lärande (PBL) har förutsättningarna att utveckla och stärka elevernas initiativtagande förmåga, analyserande färdigheter och innovativa lösningar. Målet är att se helheten ur flera olika perspektiv för att förståelsen skall nå nya nivåer. Det matematiska perspektivet passar väl in med PBL, vilket gynnar utvecklingen av logiken och förankringen av kunskap. Vetenskapliga studier med logikens hjälp är en grundförutsättning att lyckas och vägleder eleverna i sitt sätt att hantera flödet av information. Arbetsmoment rörande gemensamma ämnesområden inom biologiska, kemiska och fysikaliska fenomen bidrar till att insikten höjs med effektivare bildning. Idrotten har länge jobbat med individanpassad coaching i förhållande till individens fysiska och psykiska utvecklingskurva, vilket skolväsendet borde ta efter och lära sig av. Att aktivt hålla en dialog med eleverna och hela tiden anpassa sig till elevernas vardag och utnyttja elevernas distraktioner till att styra in dem på ämnet igen ökade motivationen och lärandet. Via det matematiska perspektivet kunde eleverna reflektera och dra slutsatser kring sitt arbete och sätta det i relation till andra perspektiv. Eftersom Studieguiden hade varierande grad av laborationer, från detaljinstruerande till obundna protokoll, fanns möjligheten att alla skulle bli stimulerade och kunna utvecklas i sin egen takt. Alla fem sinnen måste aktiveras för att säkerhetsställa bibehållen kunskap. Kreativiteten hur målen kan uppnås präglas av de didaktiska stöttepelarna Vad? Hur? Varför?, men nyckeln till framgång skapas genom att först visa vägen och sedan låta eleverna själva styra över sitt analytiska tänkande. Dynamiska processer som sammanbinder vetenskapen med naturliga fenomen i vardagen höjer inlärningsprocessen och skapar samhällsmedvetna medborgare. Ingen skriven manual för att lyckas finns, men det är många faktorer som spelar in. Det underlättar att veta hur eleverna tänker, vilka grunder de har byggt sin tillvaro på och hur de lever, vilket utgör den plattform kunskapen skall utgå ifrån. / Abstract The problematic situation in Secondary Schools education regarding motivation and stimulation in scientific subjects has not yet been solved. Theories of didactic skills have developed throughout the last centuries, but to achieve sustainable learning methods teacher need to improve their creativity and enthusiasm by leaving the comfort zone. Implementation of scientific knowledge has to undergo many steps before students accept the facts and can use the information in another scenario. Though, lots of attempt to establish good and healthy atmosphere in the classroom has occurred by optimize student learning process. Therefore, it is of great importance that all courses regarding science topics work together by integrate the issues, theories, discussions and skills. The different disciplines such as biology, chemistry and environmental courses are all dependent on laboratory experience to anchor long lasting memory bank. By anchor the experiments in the reality students motivation increased by their eagerness to discover the unknown. Mathematics has the privilege of being the overall discipline that can quantify and examine the laws of science in an experiential manner. The advantage of measuring different situation and calculate the significance helps student to understand environmental phenomena occurring on our planet. The purpose of making a Study Guide was to improve laboratory exercise by stimulating inventiveness, increasing adjustments toward the reality and expanding participation of all different scientific disciplines such as biology, chemistry and mathematics. The Study Guide was design to consist of defined protocols to self-exploring experiments. Problem-Based Learning (PBL) has the advantage of putting the solving process in the center. Thereby, it can generate a platform of self-regulated education making the student taking charge of its own progress. The eagerness of improved wisdom can be transform into a cascade of reactions and outcomes that will lead into new inventions. Since the students often pay more attention to what the teacher does than what the teacher says, the teacher’s leadership has to have the same philosophy as the mathematic prospective of solving a problem. If all our senses were activated during an event profound understanding of the circumstance will occur. The athletic coaching skills normally have a philosophy involving PBL strategy. Taking into account how different sports adjust their training sessions to suit each individual capacity and to strengthen their weakness, is something many teachers can learn from. Coaching has entered the education corridor, but still many teacher lack the knowledge how coaching should be performed. Synchronizing suitable chemistry and biology theories and experiments in time established long lasting awareness. By using tools the student are well familiar with, such as www.youtube.se, increased their ability to search for reliable scientific information elsewhere. The guarantee can never be ensured, since there are so many factors that influence the outcome of the lesson. To prepare for the unknown is what scientific research is all about, which a teacher has to embrace and use as a self-reflecting process to ensure quality of learning than quantity of studying. The group dynamic varies enormously, but those who know the usefulness of education have the motivation to continue the path of science.