Introduktion: Patientens upplevelser från intensivvårdsavdelningen kan ge upphov till stress som orsakas av flera faktorer. Detta kan påverka patienten lång tid efter utskrivningen. Det är därför viktigt att veta vilka omvårdnadsåtgärder på intensivvårdsavdelningen som stödjer patientens återhämtning. Syfte: Studiens syfte var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors uppfattningar av preventiva omvårdnadsåtgärder på intensivvårdsavdelningen som kan vara stödjande för patientens återhämtning. Metod: En kvalitativ metod valdes och datainsamling skedde i form av nio intervjuer med intensivvårdssjuksköterskor, med erfarenhet av uppföljningsarbete, på tre olika sjukhus. Analys av insamlat material, skedde med hjälp av kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman. Huvudresultat: I resultatet framkom fyra huvudkategorier som beskriver områden för preventiva omvårdnadsåtgärder: Skapa meningsfullhet, Förklara omvärlden, Skapa trygghet och Förbered framtiden. Konklusion: Studiens resultat visar att kunskap om patientens historia kan användas som grund för att knyta an till patientens vardagsliv. Struktur, förklaringar och råd från personalen har uppfattats stödja patientens omvärldsuppfattning på IVA. Trygghet och närhet från personal och anhöriga anses viktigt för patienten. Framförallt har stöd till patientens inre resurser och anpassande av miljön genom nedtrappad övervakning, uppfattats kunna bidra till att patienten återfår sin självständighet och bättre kan hantera framtiden. / Introduction: A patient´s experiences during intensive care can lead to stress that is caused by several factors. This can affect the patient long after discharge. Therefore, it is essential to know which nursing interventions in the intensive care unit, that best support the patient's recovery. Aim: The aim of this study was to describe the intensive care nurses' perceptions of preventive care measures in the intensive care that can be supporting for the patient's recovery. Method: A qualitative method was chosen and the data collection was done by interviewing nine intensive care nurses with experience in monitoring work at three different hospitals. The collected material was analyzed in accordance with Graneheim and Lundman´s qualitative content analysis. Main Results: The results revealed four main categories in which preventive care measures are especially useful: Creating meaning, Explaining the environment, Creating safety and Preparing for the Future. Conclusion: By gaining knowledge about what is relevant to each particular patient it is possible to adapt care measures based on this. It seems that structure, detailed explanations and advice provided by the staff will help the patient to better assess his/her situation. Being close to staff and family is comforting for the patient. It is a great importance to help the patient regain independence in order to manage the future. It was perceived that this can be done by gradually decreasing the use of technology and supporting the patient´s inner strengths.

Bakgrund: På intensivvårdsavdelningen är patienterna ofta så sjuka att kommunikationen med vårdpersonalen kan vara svår. Närstående på intensivvårdsavdelningen har en viktig roll i omvårdnaden. I studierna framkommer att närstående har ett stort behov av information samt att kommunikation, skydd av patient, deltagande och stöd är viktigt men ingen av studierna har utgått från mötet med vårdpersonalen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva upplevelser av närståendes möten med vårdpersonal på intensivvårdsavdelningen. Metod: Deskriptiv design med kvalitativ ansats och semistrukturerade intervjuer med nio närstående. Kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Huvudresultat: Det framkom fyra kategorier: Att känna trygghet som handlade om att få ett förtroende för vårdpersonalen, att vårdpersonalen visade omtanke, var tillmötesgående och professionella. Att känna otrygghet som handlade om att de upplevde otillräckligt förtroende för vårdpersonalen, att de kände ovisshet i mötet med dem och var oprofessionella. Att ha behov av information som syftar till att närstående önskade få information som var tydlig, förståelig, kontinuerlig, aktuell och ärlig. Att uppleva brist på information framkom då det förekom osäkerhet i informationen och en ovilja hos vårdpersonalen att ge information. Slutsatser: Vårdpersonalen bör få en ökad insikt om hur närståendes behov ska tillgodoses och att de får en ökad medvetenhet om att det framkommer både osäkerhet och brist på information. Det är viktigt att de gör något åt det för att öka tryggheten för de närstående. / Background: In the intensive care unit, patients are often so ill that communication with nursing staff can be difficult. Relatives in the intensive care unit have an important role in nursing care. The studies show that relatives have a large need for information and that communication, patient protection, participation and support are important, but none of the studies have been based on the meeting with nursing staff. Aim: The purpose of the study was to describe experiences of relatives' meetings with nursing staff at the intensive care unit. Method: A descriptive design with qualitative approaches and semi-structured interviews with nine relatives were conducted. Qualitative content analysis with inductive approaches was used. Main results: Four categories emerged: To feel secure was about gaining confidence in the nursing staff, that the nursing staff showed care, were courteous and professional. To feel insecure was about experiencing insufficient confidence in the nursing staff, feeling uncertainty when meeting and being unprofessional. Needing information aims to that relatives wished for information that was clear, understandable, continuous, current and honest. To experience lack of information emerged as uncertainty in the information and an unwillingness of the nursing staff to provide information existed. Conclusion: Nursing staff should gain insight into how to meet relatives' needs and to gain increased awareness that both uncertainty and lack of information exists. It is important that they do something about it to increase the safety of the relatives.

Sjuksköterskor på allmän vårdavdelning tar regelbundet emot patienter som har varit inlagda på en intensivvårdsavdelning. För att sjuksköterskor ska kunna bedriva en trygg vård är det betydelsefullt att ha kunskap om patientens upplevelse av att vårdas på allmän vårdavdelning efter förflyttning från intensivvårdsavdelning. Syftet med studien var att undersöka hur patientens upplevelse av trygghet påverkas på en allmän vårdavdelning efter förflyttning från en intensivvårdsavdelning. För att uppnå syftet genomfördes en allmän litteraturstudie med vetenskapliga artiklar. I resultatet framkom fyra teman: miljöns betydelse, trygghetens påverkan på tillfrisknandet, omvårdnadens betydelse och ett tillgodosett informationsbehov. Resultatet visade att patientens känsla av trygghet var subjektiv och påverkades i olika situationer. Sjuksköterskan har en värdefull roll i att tillgodose patientens behov av trygghet. Detta kan åstadkommas genom att skapa en lugn miljö, upprätthålla en god relation till patienten, ge en trygg omvårdnad och tillfredsställa patientens behov av information. Ytterligare forskning ur patientens perspektiv är väsentlig för att skapa en fördjupad förståelse kring patientens upplevelse av trygghet. / Nurses in the general ward regularly receive patients who have been admitted to an intensive care unit. In order to provide safe care, it is important for nurses to have knowledge of the patient’s experience of being cared for in the general ward after being transferred from an intensive care unit. The purpose of the study was to explore how the patient’s experience of feeling safe is influenced in general ward after being transferred from an intensive care unit. To achieve the aim, a general literature study was conducted with scientific articles. The result emerged in four themes: the importance of the environment, the impact of feeling safe on the recovery, the importance of nursing and a satisfied need of information. The findings showed that the patient’s feeling of safety was subjective and influenced by different situations. The nurse has a valuable role in meeting the patient’s need of feeling safe. This can be achieved by creating a calm environment, maintaining a good relationship with the patient, providing safe care and satisfying the patient’s need of information. Further studies from the patient’s perspective is essential to gain in-depth understanding of the patient’s experience of feeling safe.

Miljön på en intensivvårdsavdelning är utformad för att vårda kritiskt sjuka patienter med livshotande skador. Rummet är fyllt med högteknologisk apparatur, höga ljud, ofta flera patienter på samma sal och personal som ständigt närvarar i rummet. Närstående har en stor betydelse för patienten och de har behov av att få vara nära, få information och känna delaktighet när deras anhörige är svårt kritiskt sjuk. Intensivvårdsmiljöns påverkan på den närståendes besök är viktigt att lyfta fram för att kunna möta närståendes önskan att vara nära samt skapa en vårdande miljö där både patientens och närståendes behov beaktas. Syftet med studien var att undersöka närståendes upplevelser av att besöka en anhörig i intensivvårdsmiljön. En kvalitativ metod tillämpades med intervjuer av sju närstående till patienter på en intensivvårdsavdelning. Som analysmetod användes en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade bland annat att närstående upplevde det var vårdpersonalens förhållningssätt som till stor del skapade miljön på IVA. Även den fysiska miljön påverkade upplevelsen där önskan om enkelrum för patienten var stark. Miljön på flerbäddsrum uppfattades i regel som stökigare, högre ljudvolym orsakat av mer människor på salen och fler larm. Närstående har ett stort behov av att vara nära sin anhörige då denne är svårt sjuk. De närstående hänvisas antingen till väntrum, speciella anhörigrum eller till att sitta bredvid patienten på rummet när de kommer till IVA. Utformningen av dessa utrymmen skulle kunna utvecklas för att på ett bättre sätt möta de närståendes behov och underlätta deras besök i intensivvårdsmiljön. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot intensivvård

Introduktion: Patienter har rätt till en trygg och säker vård. Forskning visar att överrapportering är ett riskområde relaterat till patientsäkerhet inom hälso- och sjukvård. Intensivvårdspersonal vidareförmedlar patientinformation till andra personer i teamet. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva forskning med fokus på överrapportering mellan personal som arbetar på intensivvårdsavdelningar. Metod: Studien är en integrativ litteraturstudie som baseras på 10 vetenskapliga artiklar med kvalitativ, kvantitativ eller mixad ansats Resultat: Litteraturstudiens resultat presenteras utifrån tre olika teman: överrapporterings tillfällen, metoder/ verktyg som används vid överrapportering och hinder och avbrott vid överrapportering. Överrapportering sker på olika sätt. Överrapportering kan vara temporär eller permanent och den kan ske på olika platser på intensivvårdsavdelningen. Intensivvårdspersonal använder metoder för strukturerad överrapportering men överrapportering utan struktur förekommer också. Hinder och avbrott vid överrapportering orsakas av kommunikationsbrister, personal, apparatur eller är patientrelaterade. Konklusion: Överrapporteringssituationer sker på olika sätt på intensivvårdsavdelningen. Strukturerade kommunikationsmetoder/ verktyg används vid överrapportering, och är ett stöd för personalen i deras arbete. Ostrukturerad överrapportering förekommer också med bristfällig kommunikation. Under överrapportering så ställer mottagaren till informationen sällan frågor, samtidigt kan viktig information saknas efter överrapportering. Kommunikationsstörningar och hinder vid överrapportering finns, vårdpersonalen är en orsak till avbrott / Introduction: Patients has the right to have a safe and secure health care. At the same time, handover is a risk area related to patient safety. The intensive care unit (ICU) staffs ensure that other staff members in the team are conveyed patient information. Aim: The aim of the literature study was to describe research that focus on handoff between personal who works in the intensive care units. Method: The study is an integrative literature review based on 10 articles with qualitative, quantitive or mixed approach. Result: The result of the literature review is presented by three different themes: handoff occasion, methods/ tools used during handoff and interfering’s and interruptions during handoff. Handover happens in different ways. The handoff can either be temporary or permanent and the place for handoff can be different at the ICU. Structured methods for giving handoff are used by the ICU staff but handoff that lack structure also exists. Interrupted and interfered handoff communication is caused by communication inadequacy, staff, equipment or the patient. Conclusion: Handoff in the ICU happens in different ways. The staff use structured communication methods/ tools during handoff, it works as a help for the staff. Handoff that lack structure is also seen, with deficient communication. The receiver of information rarely asks questions during handoff, even though important information can lack after handoff. Interrupted and interfered communication exists during handover and the ICU staffs are a cause for disruptions.

<p>Syftet med denna studie var att beskriva i vilka situationer IVA-sjuksköterskor upplever stress och hur de hanterar stressen i det vardagliga arbetet. Studien hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. I studien deltog 10 intensivvårdssjuksköterskor. Inklusionskriterierna var att sjuksköterskorna skulle ha en specialistutbildning, och de skulle ha arbetat mer än ett år som intensivvårdsjuksköterska. Data samlades in med en semistrukturerad intervju som varade mellan 7 till 25 minuter. De teman som växte fram under bearbetning av data var ´Låg påverkansmöjlighet, höga arbetskrav och avsaknad av bekräftelse leder till rädsla för att tappa kontrollen´, Obalans mellan krav och bemanning´ samt ´Stödjande faktorer och eget ansvar kan minska stressupplevelsen´. Slutresultatet visade på att IVA-sjuksköterskor upplevde stress i situationer när arbetskraven var för många och ledde till oro för att tappa kontrollen. De höga kraven och otillräcklig bemanning ledde till en obalans där IVA-sjuksköterskorna upplevde otillräcklighet i sitt arbete. Stöd från arbetskollegorna samt individuella sätt att hantera den egna stressen, ansågs vara ett sätt att hantera stress på arbetsplatsen bland intensivvårdssjuksköterskorna. Sammanfattningsvis kan sägas att IVA-sjuksköterskorna upplevde stress på sin arbetsplats av olika orsaker samt att hanteringen av stressen skedde främst via ventilering med arbetskollegor.</p> / <p>The aim of the study was to describe in what situations Intensive Care Unit (ICU) nurses experiences stress and how they cope with the stress in the ordinary work. The study had a descriptive design with a qualitative approach. Ten intensive care nurses took part in the study. The inclusions criteria were that the nurses had an education in intensive care and had worked more than a year as an intensive care nurse. The data were collected with a semi- structured interview that lasted between 7 to 25 minutes. The themes developed from the data were ‘Low influence possibility, high work demands and lack of confirmation leads to fear of loosing the control’, ‘Imbalance between demands and number of staff’, and ‘Supportive factors and own responsibility can reduce the stress experience’ The final result showed that nurses experience stress in situations when the work demands were to high which led to anxiety of loosing control. High demands and insufficient number of staff led to an imbalance and the nurses felt inadequacy in their work. Support from the colleagues and own individual ways to handle the stress, were considered to be ways to cope with it among the nurses. To sum up, the intensive care nurses experienced stress their workplace from various causes and they coped with their stress principally through ventilation with their colleagues.</p>

Syftet med denna studie var att beskriva i vilka situationer IVA-sjuksköterskor upplever stress och hur de hanterar stressen i det vardagliga arbetet. Studien hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. I studien deltog 10 intensivvårdssjuksköterskor. Inklusionskriterierna var att sjuksköterskorna skulle ha en specialistutbildning, och de skulle ha arbetat mer än ett år som intensivvårdsjuksköterska. Data samlades in med en semistrukturerad intervju som varade mellan 7 till 25 minuter. De teman som växte fram under bearbetning av data var ´Låg påverkansmöjlighet, höga arbetskrav och avsaknad av bekräftelse leder till rädsla för att tappa kontrollen´, Obalans mellan krav och bemanning´ samt ´Stödjande faktorer och eget ansvar kan minska stressupplevelsen´. Slutresultatet visade på att IVA-sjuksköterskor upplevde stress i situationer när arbetskraven var för många och ledde till oro för att tappa kontrollen. De höga kraven och otillräcklig bemanning ledde till en obalans där IVA-sjuksköterskorna upplevde otillräcklighet i sitt arbete. Stöd från arbetskollegorna samt individuella sätt att hantera den egna stressen, ansågs vara ett sätt att hantera stress på arbetsplatsen bland intensivvårdssjuksköterskorna. Sammanfattningsvis kan sägas att IVA-sjuksköterskorna upplevde stress på sin arbetsplats av olika orsaker samt att hanteringen av stressen skedde främst via ventilering med arbetskollegor. / The aim of the study was to describe in what situations Intensive Care Unit (ICU) nurses experiences stress and how they cope with the stress in the ordinary work. The study had a descriptive design with a qualitative approach. Ten intensive care nurses took part in the study. The inclusions criteria were that the nurses had an education in intensive care and had worked more than a year as an intensive care nurse. The data were collected with a semi- structured interview that lasted between 7 to 25 minutes. The themes developed from the data were ‘Low influence possibility, high work demands and lack of confirmation leads to fear of loosing the control’, ‘Imbalance between demands and number of staff’, and ‘Supportive factors and own responsibility can reduce the stress experience’ The final result showed that nurses experience stress in situations when the work demands were to high which led to anxiety of loosing control. High demands and insufficient number of staff led to an imbalance and the nurses felt inadequacy in their work. Support from the colleagues and own individual ways to handle the stress, were considered to be ways to cope with it among the nurses. To sum up, the intensive care nurses experienced stress their workplace from various causes and they coped with their stress principally through ventilation with their colleagues.

Inledning Intrahospitala transporter av intensivvårdpatient är ett ansvarsfullt arbetsmoment och en stor del av intensivvårdssjuksköterskans och undersköterskans arbete. Det är riskfyllt eftersom tillbud med patient och utrustning kan ske. Syfte: Syftet var att beskriva förekomsten av tillbud och typ av tillbud under intrahospitala transporter av intensivvårdspatienter, samt jämföra om det finns skillnader i förekomst av antalet tillbud under olika tidpunkter på dygnet och skillnad mellan akut respektive planerad transport. Syftet var också att undersöka sjuksköterskors och undersköterskors upplevda grad av stress och trötthet under transporten samt om det finns skillnad i förekomst av trötthet och/eller stress vid transporter där det sker tillbud respektive inte sker tillbud. Metod: Studien är kvantitativ, deskriptiv och jämförande. Förekomst av tillbud samt upplevelse av stress/trötthet besvarades på ett svarsformulär av sjuksköterska och undersköterska under eller direkt efter intrahospital transport. Totalt ingår 42 transporter. Resultat: Tillbud förekom vid 19 transporter. Inga skillnader i förekomst av tillbud mellan dagtransporter och nattransporter eller mellan akuta och planerade transporter kunde ses. Sjuksköterskor och undersköterskor rapporterade mer stress vid de transporter där det förekommit tillbud än vid de där tillbud inte förekommit. Slutsats: Tillbud förekommer i knappt hälften av intrahospitala transporter och sjuksköterskor och undersköterskor rapporterar mer stress i samband med transporter med tillbud än transporter utan tillbud. / Introduction: Intrahospital transport of critical care patient is a responsible working operation and much of the critical care nurse and the assistant nurses´ work. It is risky, because incidents of patient and equipment can happen. Purpose: The objective was to describe the occurrence of incidents and types of incidents during intrahospital transport of ICU patients, and compare if there are differences in the occurrence of incidents during different times of day and the difference between emergency and planed transportation. The aim was to investigate nurses and assistans nurses´ perceived level of stress and fatigue during transport and if there are differences in the incidence of fatigue and/or stress during transport where  incidents occurs or not occurs. Method: The study is quantitative, descriptive and comparative. The presence of the incident and the experience of stress/fatigue were answered on a response form of nurses and assistant nurse during or immediately after intrahospital transport. A total of 42 transports are included. Results: Adverse events occurred at 19 transports. No differences in the occurrence of incidents between day transports and night transport or between acute and planned transports could be seen. Nurses and assistant nurses reported more stress during the transports, where there have been adverse events than in those were adverse events had not occurred. Conclusion: Adverse events occurs in almost half of intrahospital transport and nurses and assistant nurses reported more stress associated with transports with adverse events other than the transports without adverse events.

En intensivvårdssjuksköterska kommer i sin yrkesutövning ofta att möta närstående till svårt sjuka patienter. Tidigare studier har påvisat närståendes betydelse inom intensivvården och hur komplicerat samspelet med närstående kan vara, under de speciella omständigheter som råder på en intensivvårdsavdelning. Syftet med denna studie var att belysa intensivvårdssjuksköterskans erfarenheter av aspekter som bidrar till att främja ett gott samspel med patientens närstående. En kvalitativ ansats har använts i studien. Datainsamling utfördes via halvstrukturerade intervjuer, styrda av en intervjuguide. Tio intervjuer genomfördes med intensivvårdssjuksköterskor som arbetade på två olika intensivvårdsavdelningar i mellansverige. Inklusionskriterier var sjuksköterskor med specialistutbildning inom intensivvård med minst tre års erfarenhet av arbete inom specialiteten. Innehållsanalys av data genomfördes och tre huvudkategorier framträdde: Aspekter i intensivvårdsmiljön, Aspekter i den egna kompetensen samt Aspekter hos närstående. Resultatet visar att det finns åtskilliga aspekter, såväl i intensivvårdsmiljön som hos sjuksköterskorna själva samt hos de närstående, som kan bidra till att främja ett gott samspel. Intensivvårdsjuksköterskorna framhåller vikten av att vara förberedd samt att etablera en relation till de närstående. Hur väl detta lyckas påverkas av såväl yttre förutsättningar i intensivvårdsmiljön som den egna kompetensen. Resultatet indikerar även att färdigheter i att möta närstående erhålls genom yrkeserfarenhet, vilket väcker frågor om hur en oerfaren intensivvårdssjuksköterska hanterar samspelet med närstående. / A critical care nurse will in the course of her work often meet relatives of severely ill patients. Previous studies have confirmed the importance of relatives in intensive care and how complex the interaction with these may be, due to the special conditions existing in an intensive care unit. The purpose of this study was to highlight the critical care nurse's experiences of aspects that help improve a sound relationship with the patient's relatives. A qualitative approach was used in the study. Data collection was conducted through semi-structured interviews, guided by an interview guide. Ten interviews were conducted with ICU nurses who worked in two different intensive care units in central Sweden. Inclusion criteria were nurses with specialist training in intensive care, with at least three years experience of working in the ICU. Content analysis was conducted and three main categories emerged: Aspects of the intensive care environment, Aspects of their own competence and Aspects of significant others. The results show that there are several aspects. Both the intensive care environment, the nurses themselves as well as the patients relatives can help promote a sound relationship. Intensive care nurses stressed the importance of being prepared and to establish a relationship with the relatives. How well this succeeds is affected by both external conditions in the intensive care environment and the nurses own competence. The results also indicate that skills in meeting relatives is obtained by work experience, which raises questions about how an inexperienced ICU nurse does interact with relatives of patients.

Bakgrund: Sjuksköterskor bär ansvaret för omvårdnadsarbetet med patienterna och förväntas agera adekvat i såväl vardagliga som komplexa situationer. För att klara av dessa situationer har de olika verktyg att använda sig av för att exempelvis kontrollera vitalparametrar samt underlätta kommunikationen. Studier visar att sjuksköterskor upplever att det är viktigt med god kommunikation och bra samarbete när patienter ska flyttas över från intensivvårdsavdelningar till vårdavdelningar. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av övertagandet och omvårdnaden av patienter från intensivvårdsavdelningar samt att undersöka om sjuksköterskorna upplever att något skulle kunna förbättras. Metod: Studien genomfördes via en kvalitativ intervjustudie med deskriptiv design. Intervjuerna bestod av semi-strukturerade frågor och insamlad data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Deltagarnas upplevelser kring övertagandet och omvårdnaden av patienterna skiljde sig och påverkades bland annat av erfarenhet. En känsla av osäkerhet, främst hos de mindre erfarna, förekom ofta inför övertagandet. Deltagarna upplevde inte omvårdnaden av dessa patienter som särskilt problematisk men det kunde ibland uppstå ovana eller komplicerade moment. Detta gjorde att de blev mer skärpta och tittade till patienten oftare. Tydligare riktlinjer för vården, korrekta ordinationer och ytterligare utbildning lyftes fram som förslag på förbättring. Slutsats: Deltagarna i studien hade varierande upplevelser kring övertagandet och omvårdnaden av patienter från olika intensivvårdsavdelningar. Patienterna från intensivvårdsavdelningarna upplevdes ofta som mera komplicerade och omvårdnadskrävande vilket ställde högre krav på deltagarnas kompetens samt att de var mer fokuserade i sitt yrkesutövande. Övertagandet och omvårdnaden gick ofta bra men hade kunnat förbättras ytterligare med avdelningsanpassade ordinationer och riktlinjer. / Background: Nurses are responsible for the nursing care of patients and are expected to act adequately in both everyday and complex situations. To cope with these situations, the nurses have different tools that they can use when checking patients’ vital signs and when communicating with other nurses. Studies show that nurses feel that it is important with good communication and cooperation when patients are being transferred from intensive care to hospital wards. Aim: The aim was to describe nurses' experiences of the takeover and care of patients from an intensive care unit and also to investigate if the nurses felt that something could be improved. Method: The study was conducted as a qualitative interview study with a descriptive design. The interviews consisted of semi-structured questions and the data was analyzed using qualitative content analysis. Results: The participants experienced differences in the takeover and care of the patients and these differences were affected by the participants’ experience. A sense of insecurity, particularly among the less experienced participants, often occurred before the takeover. The participants did not experience that the care of these patients was particularly problematic but unfamiliar or difficult moments sometimes appeared. In these moments the participants were more alert and they also observed these patients more frequently. More explicit guidelines for the care, accurate prescriptions and further training were highlighted as suggestions for improvement. Conclusion: The participants of the study had varying experiences of taking over and caring for the patients from ICU. The former ICU patients were often experienced as more complex. They also demanded more care, which required more knowledge and focus from the nurses in their daily work. The takeover and the care was often good but could have been further improved with more accurate prescriptions and guidelines.