Bakgrund: I en rapport från socialstyrelsen framgår det att akutmottagningarna runt omi landet har ca 2,5 miljoner patientfall, därtill kommer ännu fler anhöriga ochnärstående. Patientnämnden, som är det organ som hanterar klagomål från patienter ochanhöriga, uppger att det varje år kommer ungefär 4000 anmälningar där patienter ochanhöriga har känt sig kränkta och dåligt bemötta i sjukvården. Syfte: Syftet var attbeskriva hur vuxna anhöriga upplever bemötandet av sjuksköterskan vid akutasjukdomstillstånd inom somatisk vård. Metod: Arbetet skrevs som en allmänlitteraturstudie, enligt metod för kvalitativ manifestinnehållsanalys. Resultat:Anhörigas upplevelser i bemötandet från sjuksköterskorna kunde delas in i tre olikakategorier: trygghet-otrygghet, att bli sedd och bekräftad och sjuksköterskansmaktutövande. I det trygga och bekräftande bemötandet upplevde anhöriga känslor avtrygghet och betydelsefullhet, detta gav dem förutsättningar att skapa en handlingsplanför framtiden. När sjuksköterskan istället utövade sin maktställning upplevde anhörigakänslor av maktlöshet och att befinna sig i en beroendeställning. Detta gjorde attanhöriga fastnade i känslor av skuld och kunde inte ta sig vidare. / Background: A report from the National Board shows that emergency departmentsaround the country has about 2.5 million patient cases, which must be added even morefamily and friends. Patients Board, which is the body that handles complaints frompatients and relatives, said that each year, approximately 4000 notifications in whichpatients and families have felt insulted or badly treated in health care. Objective: Theaim was to describe how adult relatives are experiencing the hospitality of the nurse inacute illness in somatic care. Methods: This work was written as a general literaturestudy, by method of qualitative manifest content analysis. Results: Relatives'experiences of nurses' attitudes could be divided into three different categories:security-insecurity, to be seen and confirmed and nurses exercise of power. In the safeand confirmatory hospitality experienced relatives feelings of security and greatness,this gave them the ability to create an action plan for the future. When the nurse insteadexercised their position of power experienced relatives feelings of powerlessness andbeing in a position of dependence. This meant that families got stuck in feelings of guiltand could not get on.

Bakgrund: Intensivvårdspatienter lider ofta av dålig sömnkvalitet och sömnen är karaktäriserad av korta sömnperioder på natten och ökad sömn på dagen. En sammanhängande nattsömn är livsviktig för en gynnsam återhämtning hos den kritiskt sjuka patienten. Intensivvårdspatienter rankar sömnbrist som en av de vanligaste orsakerna till stress och oro under vårdtiden. Därför är det som intensivvårdssjuksköterska angeläget att ta reda på vilka olika faktorer som inverkar negativt på patienters sömn. Syfte: Syftet med studien är att belysa faktorer som kan störa sömnen hos den vuxne intensivvårdspatienten. Metod: En integrativ litteraturstudie. Resultat: Ljuden från alarm och personalens röster utmärkte sig som mest sömnstörande på intensivvårdsavdelningen. Kontroller av vitalparametrar och blodprovstagning var de omvårdnadsåtgärder som nämndes som mest sömnstörande. Stress, ångest och smärta var andra vanligt förekommande sömnstörande faktorer. Resultatet presenteras med två teman som i sin tur är indelade i fem kategorier. Slutsats: Intensivvårdsmiljön är en högteknologisk miljö där de sömnstörande faktorerna är multifaktoriella. Det finns ett behov av en ökad kunskap hos intensivvårdssjuksköterskan kring sömnens betydelse för intensivvårdspatienten och vidare forskning behövs inom området som rör intensivvårdssjuksköterskans kunskap och attityder till intensivvårdspatienters sömn. / Background: Intensive care patients often suffer from interrupted sleep and disturbed daily rhythm. Intensive care patients often have poor sleep quality and the sleep is characterized by short sleep periods at night and increased sleep during the day. A coherent night's sleep is vital for the critically ill patient, for a favorable recovery. Intensive care patients rank sleep disorder as one of the most common causes of stress and worry during time in hospital. Therefore, as an intensive care nurse, it is important to find out different factors that affect patients sleep. Purpose: The purpose of the study is to highlight factors that may interfere with the sleep of the adult intensive care patient. Method: An integrative literature study. Result: The sounds of alarm and staffs’ voices were characterized as most sleep disturbing in the intensive care unit. Verification of vital parameters and blood sampling were those nursing actions referred to as most sleep disturbing. Stress, anxiety and pain were other common sleep disturbing factors. The result is presented with two themes which in turn are divided into five categories. Conclusion: The intensive care environment is a high-tech environment where the sleep disturbing factors are multifactorial. There is a need for increased knowledge of the intensive care nurse regarding the importance of sleep for the intensive care patient, and further research is needed in the field of the intensive care nurse knowledge and attitudes towards the intensive care patient's sleep.

Bakgrund: Att vårda potentiella donatorer är en svår uppgift för sjuksköterskan och på grund av den komplexitet och stress som situationen medför är det utmanande för sjuksköterskan på intensivvårdsavdelningen. Syfte: Syftet var att belysa intensivvårdssjuksköterskans uppfattningar och erfarenheter av att vårda patienter med konstaterad hjärndöd och som är potentiella organdonatorer. Metod: Denna litteraturstudie baserades på 14 kvalitativa vetenskapliga artiklar. Systematisk dataanalys användes där data analyserades genom en manifest innehållsanalys. Resultat: Den systematiska dataanalysen resulterade i åtta subkategorier och tre kategorier. Dessa kategorier var: Sjuksköterskans perspektiv påverkar vårdandet, Den utmanande vården och En vård som väcker starka känslor. Resultatet visade att begreppet hjärndöd var svårt att förstå då patienten såg levande ut. Sjuksköterskans kunskap och syn på organdonation påverkade vården och det var en utmanande uppgift att balansera vården mellan den potentiella donatorn och de närstående. I vården av den potentiella donatorn och mötet med de närstående väcktes starka känslor. Slutsats: Situationen kring den potentiella donatorn och kommunikationen med de närstående är mycket utmanande för sjuksköterskan. En god arbetsmiljö och utbildning i kommunikation är av största vikt för att stärka sjuksköterskans professionella roll. / Background: To care for potential donors is a difficult task for nurses and due to the complexities and stressors the situation creates, it is a big challenge for nurses in the intensive care units. Aim: The aim was to clarify the intensive care nurse´s perceptions and experiences caring for patients with the diagnosis of brain death and that are potential organ donors. Method: This literature review was conducted by composing 14 qualitative scientific articles. A systematic data analysis was used where data was analysed through a manifest content analysis. Results: The systematic data analysis resulted in eight subcategories and three categories. The three categories described as: The nurse´s perspectives influence the care, The challenging care and A care that evokes strong emotions. The result showed that the concept of brain death was hard to understand when the patient actually looks alive. The knowledge of the nurse and the perception of organ donation influenced the care and it was a challenging duty to balance the care of the potential donor and the relatives. When caring for the potential donor and meeting with the relatives, strong emotions were created. Conclusion: The situation around the potential donor and the communication with the relatives is very challenging for the nurse. A healthy work environment and education in communication are crucial to improve the professional role of the nurse.

Bakgrund: Varje år vårdas en mängd barn på allmänna intensivvårdsavdelningar i Sverige, där den allra största delen av patienterna är vuxna. Intensivvårdssjuksköterskan ska kunna vårda alla patienter med svikt i ett eller flera organ oavsett ålder och diagnos, samt vara beredd på snabba förändringar i patientens tillstånd. Det kan vara en ovan situation för intensivvårdssjuksköterskan att vårda barn. Vården av barn och vuxna skiljer sig åt på många sätt, vilket kan orsaka känslor av osäkerhet och stress hos intensivvårdssjuksköterskan. Barn som intensivvårdas har alltid familjen i sin närhet. Samspelet med barn och familj är en förutsättning för att vården ska fungera på bästa sätt.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av att vårda barn och deras familjer på allmän intensivvårdsavdelning. Metod: En kvalitativ intervjustudie. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med 12 intensivvårdssjuksköterskor. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera data.  Resultat: Analysen resulterade i fyra generiska kategorier: Att vårda barn är en ovan situation för intensivvårdssjuksköterskor, Familjen ses som en resurs, Att arbeta tillsammans med familjen mot samma mål samt Kunskap och erfarenhet har betydelse för intensivvårdssjuksköterskors upplevelse av att vårda barn. Tillsammans bildade de en huvudkategori: Kunskap och erfarenhet hos intensivvårdssjuksköterskan kan bidra till ökat fokus på familjen Slutsats: Resultatet visar en osäkerhet och rädsla hos intensivvårdssjuksköterskor som vårdar barn och deras familjer på allmän intensivvårdsavdelning. Osäkerheten grundar sig i en känsla av brist på kunskap och erfarenhet. Resultatet visar också att intensivvårdssjuksköterskor ser barnets familj som en viktig resurs i vården av barnet. Intensivvårdssjuksköterskans osäkerhet brist på kunskap kan ta den tid i anspråk som kunde ha lagts på samspelet med barnet och dess familj. Utbildning och praktisk träning efterfrågas. / Background: In Sweden, a lot of children every year are cared for in general intensive care units where the most part of the patients are adults. The intensive care nurses are supposed to be able to care for every patient with failure of one or several organs regardless of age or diagnosis, as well as be prepared for rapid change in the patient’s condition. It can be an anusual situation for the intensive care nurse to care for children. Caring for children and adults differs in many different ways, which can lead to the intensive care nurse feeling insecure and stressed. A child in need of intensive care has always got their family nearby. The interplay with the child and its family is important to achieve the best possible care.  Aim: The aim of the study was to describe intensive care nurses' experiences of caring for children and their families in the general intensive care unit. Method: A qualitative interview study. Semi-structured interviews with 12 intensive care nurses were conducted. Qualitative content analysis was used to analyse data.  Results: The analysis resulted in four generic categories: Caring for children is an unusual situation for intensive care nurses, Family is seen as a resource, To work with the family towards the same goal and Knowledge and experience are important for intensive care nurses´ experience of caring for children. Together they formed a main category: Knowledge and experience can contribute to increased family focus.  Conclusions: The result shows insecurity and fear among intensive care nurses who care for children and their families in a general intensive care unit. The insecurity is based on a feeling of lack of knowledge and experience. The result also shows that intensive care nurses sees the family of the child as an important resource in the child's care. The insecurity of the intensive care nurse and the lack of knowledge can take time that could have been spent on interaction with the child and their family. Education and practical training are requested.

Bakgrund: En intensivvårdsavdelning vårdar de allra sjukaste patienterna, som på grund av sjukdomens svårighetsgrad inte kan vårdas på en vårdavdelning. Den avancerade och högteknologiska miljön är för många människor främmande och skrämmande och kan i kombination med att behöva bekanta sig med tanken på att patienten kan avlida kan upplevas påfrestande för närstående. Med närstående menas de personer som patienten uppger som sina närmaste. I Sverige tillämpas nationellt vårdprogram utvecklat av Socialstyrelsen, där närståendestöd utgör en viktig del.  I och med covid19-pandemin har ett behov uppstått att vårda i livets slut, särskilt inom intensivvård där många svårt sjuka i Covid-19 vårdas. Intensivvårdssjuksköterskan ska kunna bemöta sorg, ge stöd samt delge närstående information om vård i livets slut. Syfte: Att beskriva närståendes upplevelser av vård i livets slut på en intensivvårdsavdelning. Metod: Systematisk litteraturstudie med induktiv ansats. Den insamlade datan har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studiens resultat genererade fyra kategorier: Kommunikation, Viljan att få vara delaktig, Att få rätt stöd i en svår situation samt En vårdmiljö som påverkar. Slutsats: Närståendes upplevelser av vård i livets slut handlar om den högteknologiska miljön som deras närstående vårdas i, men också om kommunikation och stöd från vårdpersonal samt sin egen delaktighet. Närstående önskar tydlig och ärlig kommunikation, erbjudas att vara delaktiga i beslut och omvårdnad, förstå den högteknologiska miljön samt erbjudas stöttning både andligt och emotionellt. / Background: An intensive care unit cares for the most ill patients, who due to the severity of the disease cannot be cared for in a regular hospital ward. The advanced and high-tech environment is foreign and sometimes frightening to many people and in combination with getting aware of the fact that the patient may die can be experienced as stressful for the next of kin. By next of kin means the persons whom the patient states as their nearest and dearest. In Sweden, a national care program developed by the National Board of Health and Welfare is applied, where support for the next of kin is an important part. Due to the Covid-19 pandemic, a need to provide care at the end-of-life has increased, especially in intensive care units where many seriously ill people in Covid-19 are cared for. The intensive care nurse must be able to respond to grief, provide support and provide next of kin with information about care at the end of life. Aim: To describe next of kin’s experiences of end-of-life care in an intensive care unit.  Method: Systematic literature review with an inductive approach. The collected data of this study has been analyzed using qualitative content analysis. Results: This study generated four categories: Communication, willingly to participate, To get support in a demanding situation and A caring environment that effects. Conclusion: Relatives' experiences of end-of-life care are about the high-tech environment in which their relatives are cared for, but also about communication, support from caring staff and family members own participation. Relatives want clear and honest communication. Family members wants to be offered to be involved in decisions and care, understand the high-tech environment and are offered support both spiritually and emotionally.

Bakgrund Medicinska gaser är kalla och torra, därav behövs de befuktas och värmas för att inte åsamka skador på lungorna hos patienter som behandlas i respirator. De vanligaste metoderna är aktiv och passiv befuktning, så kallad heated humidification (HH) och heat and moisture exchanger (HME filter). Syfte Att sammanfatta befintlig forskning om för- och nackdelar samt skillnader som framkommit med aktiv respektive passiv befuktning i respirationsvård på intensivvårdsavdelning. Metod En systematiskt genomförd litteraturstudie med narrativ summering. Sökningar gjordes i databaserna CINAHL, PubMed samt Cochrane. Nio vetenskapliga artiklar med kvantitativ ansats mellan tidsintervallet 2012–2022 inkluderades utifrån PICO. Kvalitetsgranskning utfördes med validerade granskningsmallar från Joanna Briggs Institute. Huvudresultat HH tillförde mindre mekaniskt dead space för intuberade som gav bättre PaCO2 värden, vilket är specifikt fördelaktigt för patienter med acidos. Den metoden är dock mer kostsam och fungerar ej lika effektivt vid stigande rumstemperatur och direkt solljus på apparaturen. Den kräver därav mer kontroller samt tillsyn vid dessa förhållanden. Vid non-invasiv behandling och tracheostomi i respirator ger HME filter inte sämre PaCO2 värden eftersom det större mekaniska dead space den tillför inte har samma negativa effekt vid dessa behandlingar och tillstånd. Den inkrementella kostnaden är bättre för HME filter, men huruvida den ger upphov till fler incidenser av tubocklusion är ej klarlagt. Slutsats Båda befuktningsmetoderna har klara fördelar och nackdelar, därav är det fördelaktigt att ha tillgång till båda metoderna på intensivvårdsavdelningar tillsammans med en tydlig rutin om när metoderna skall användas till patienten. / Background Medical gases are cold and dry, therefore the need for adding humid and heat is highly important, otherwise they can cause damage at the lungs in patients undergoing mechanical ventilation. The most common methods are active and passive humidification so called heated humidification (HH) and heat and moisture exchanger (HME). Aim Summarize existing research on advantages, drawbacks and differences that have emerged with active and passive humidification in respiratory care in the intensive care unit. Method A systematic conducted literature review with a narrative summary to compile the results. Searches were made on the databases CINAHL, PubMed and Cochrane. Nine scientific articles with a quantitative approach between 2012-2022 were included based on PICO. Quality review was performed with validated review templates from Joanna Briggs Institute. Results HH provided less mechanical dead space for intubated patients which provided better PaCO2 values, specifically beneficial for patients with acidosis. However, this method is more expensive and does not work as effectively with increasing room temperature and direct sunlight on the equipment. It therefore requires more controls and supervision in presence of these conditions. In patients undergoing non-invasive mechanical ventilation and in patients with tracheostomy who are mechanically ventilated, HME filters do not give higher PaCO2 values. ​​The increased mechanical dead space it adds does not have the same negative effect in these treatments and conditions. The incremental cost is better for HME filters, but whether it gives rise to more incidences of tube occlusion is not clear. Conclusion Both humidification methods have clear advantages and drawbacks, hence it is advantageous to have access to both methods at intensive care units together with a clear routine about when the methods should be used.

Bakgrund: Ventilatorassocierad pneumoni, VAP, är en vårdrelaterad infektion inom intensivvården som ökar mortaliteten och vårdkostnaden. För att förebygga VAP finns olika åtgärder som beskrivs i kliniska riktlinjer. Dessa finns som stöd för hälso- och sjukvårdspersonal för att öka patientsäkerheten. I dagsläget finns inga nationella eller internationella VAP-förebyggande riktlinjer. Syfte: Syftet är att kvalitetsgranska och jämföra svenska intensivvårdsavdelningars lokala kliniska riktlinjer gällande VAP-förebyggande åtgärder för vuxna. Metod: Kvantitativ deskriptiv studie. De lokala kliniska riktlinjerna kvalitetsgranskades med hjälp av kvalitétbedömningsinstrumentet AGREE II.  Resultat: Totalt kvalitetsgranskades och jämfördes 34% (n=27) av Sveriges intensivvårdsavdelningars lokala kliniska riktlinjer gällande VAP-förebyggande åtgärder. Alla granskade lokala kliniska riktlinjerna var av låg kvalité. Den låga kvalitén var bland annat orsakad av låg noggrannhet vid framställningen av riktlinjen [md=5] och lågt redaktionellt oberoendet [md=0]. I jämförelsen av VAP-förebyggande åtgärderna beskrev 93–100% (n=25–27) av riktlinjerna möjlighet till subglottisaspiration, kufftryck mellan 25–30 cmH2O, höjd huvudända eller tippning till 30–45 grader och skriftliga rutiner.  Slutsats: Sveriges intensivvårdsavdelningars granskade lokala kliniska riktlinjer gällande förebyggande av ventilatorassocierad pneumoni, VAP, var av låg kvalité. De innehåller en stor variation av VAP-förebyggande åtgärder, som i vissa fall var motsägande.  Det finns behov av en uppdaterad och evidensbaserade nationell eller internationell klinisk riktlinje gällande förebyggande av VAP. Detta för att säkra patientsäkerheten på Sveriges intensivvårdsavdelningar. / Background: Ventilator associated-pneumonia, VAP is a hospital acquired-infection that increases the mortality and the healthcare cost in the intensive care. There are different methods to prevent VAP. These methods are described in clinical guidelines. These guidelines are there to support healthcare professionals and to increase patient safety. There exist no national or international clinical guidelines for VAP-preventions. Aim: The aim is to quality appraise and compare Swedish intensive care units´ local clinical guidelines of VAP-prevention for adults.  Method: A quantitative descriptive study. The local clinical guidelines were appraised with the qualitative appraisal instrument AGREE-II.  Main result: In total 34% (n=27) of the Swedish intensive care units clinical guidelines for VAP-preventions were quality appraised and compared. All reviewed local clinical guidelines were of low quality. The low quality was caused by low accuracy in the preparation of the guideline [md=5] and low editorial independence [md=0]. In the comparison of VAP-preventions 93–100% (n=25–27) of the clinical guidelines described the possibility of subglottic aspiration, cuff-pressure between 25–35 cmH20, elevated head of the bed to 30–45 degrees and written guidelines.  Conclusion: The local Swedish intensive care units reviewed clinical guidelines for prevention of ventilator associated pneumonia, VAP had low quality.  They included a large variation of different VAP-preventions, and some of the preventions were contradictory. There is a need for an updated and evidence based national or international clinical guideline to prevent VAP. There is a need to ensure the patient safety in Sweden's intensive care units.

Bakgrund: Covid-19 pandemin åskådliggjorde att intensivvårdssjuksköterskor hade en avgörande roll i vårdarbetet under pandemin. Sjukdomens karaktär, det vill säga att covid-19 är en smittsam sjukdom, samt att många patienter blev kritiskt sjuka och inlagda på IVA samtidigt, överbelastade intensivvården. Dessa påverkade intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med covid-19. Syftet: Att sammanställa intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med covid-19. Metod: En systematisk litteraturöversikt med kvalitativ ansats. Dataanalysen inspirerades av Bettany-Saltikovs och McSherrys (2016) analysbeskrivning. Resultat: Fyra teman identifierades: Upplevelser relaterade till sjukdomens karaktär, Upplevelser relaterade till ett förändrat arbetssätt, Upplevelser relaterade till förändrad tillgång av resurser samt Upplevelser kring förändrade relationer. Slutsats: Intensivvårdssjuksköterskor upplevde att det var utmanande, utmattande och stressigt både fysiskt och psykiskt att vårda allvarligt sjuka patienter med covid-19. Eftersom väldigt många människor insjuknade av sjukdomen, blev intensivvården överbelastad. Etisk stress och känsla av vårdens avhumanisering kännetecknade intensivvårdssjuksköterskornas vårdarbete. Rädslan av att bli smittad eller exponera familjen för covid-19 påverkade deras liv både yrkesmässigt och privat. Intensivvårdssjuksköterskorna upplevde både stigmatisering och uppskattning från samhällets alla nivåer. / Bakgrund: Covid-19-pandemin tydliggjorde att intensivvårdssjuksköterskor spelat en viktig roll i vårdarbetet under pandemin. Sjukdomens natur, det vill säga att covid-19 är en smittsam sjukdom, och att många patienter blev kritiskt sjuka och samtidigt lades in på intensivvårdsavdelningar, överbelastade intensivvårdsavdelningarna. Detta påverkade intensivvårdssjuksköterskornas erfarenheter av vården av patienter med covid-19. Syfte: Att sammanfatta intensivvårdssjuksköterskornas erfarenheter av vården av patienter med covid-19. Metod: En systematisk litteraturöversikt med kvalitativ ansats. Dataanalysen inspirerades av Bettany-Saltikovs och McSherrys (2016) analysbeskrivning. Resultat: Fyra teman identifierades: Erfarenheter relaterade till sjukdomens natur, Erfarenheter relaterade till ett modifierat arbetssätt, Erfarenheter relaterade till förändrad tillgång till resurser och Erfarenheter om förändrade relationer. Slutsats: Intensivvårdssjuksköterskor upplevde att det var utmanande, ansträngande och stressande både fysiskt och psykiskt att ta hand om svårt sjuka patienter med covid-19. Eftersom ett stort antal människor insjuknade i sjukdomen blev intensivvårdsavdelningarna överbelastade. Moralisk nöd och en känsla av avhumanisering av vården präglade vårdarbetet hos intensivvårdssjuksköterskorna. Rädslan för att bli smittad eller utsätta sin familj för covid-19 påverkade deras liv både yrkesmässigt och i privatlivet. Intensivvårdssjuksköterskorna upplevde både stigma och uppskattning från alla nivåer i samhället.

Introduktion: Under Covid-19-pandemin var det besöksförbud på de flesta intensivvårdsavdelningar (IVA) och ett stort flöde av smittade patienter. Närståendes fysiska besök ersattes med videosamtal och andra digitala kommunikationslösningar. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva IVA-sjuksköterskors erfarenheter av digital kommunikation med närstående och patienter under Covid-19 pandemin i samband med besöksförbud. Metod: En induktiv kvalitativ intervjustudie med åtta IVA-sjuksköterskor genomfördes och materialet transkriberades ordagrant. Det transkriberade materialet analyserades med en konventionell innehållsanalys. Resultat: När pandemin uppkom såg IVA-sjuksköterskor att det fanns ett behov av kommunikationsvägar med närstående vid införande av besöksförbud, vilket gjorde att videosamtal ersatte närståendes tidigare fysiska avdelningsbesök. Närståendes virtuella kontakt med patienten och IVA-sjuksköterskor ökade delaktigheten och förståelsen för patientens vård och situation på IVA. IVA-sjuksköterskors erfarenheter påvisade att digital kommunikation fungerade tillfredsställande med närstående och patienter under pandemin. Slutsats: Närståendes delaktighet, förtroende och förståelse till patientens IVA-vistelse förbättrades ju mer de tilläts att deltaga i patientens vård genom digital kommunikation då det var besöksförbud. / Introduction: During the Covid-19-pandemic, most intensive care units (ICU) were prohibited from visiting and there was a large flow of infected patients. Relatives’ physical visits were replaced by digital communication solutions, for example video calls. Aim: This study aimed to describe ICU nurses' digital communication experiences with relatives and patients during the Covid-19 pandemic during prohibited from visiting. Method: An inductive qualitative interview study of eight ICU-Nurses' was conducted, and the material was transcribed verbatim. The content analysis performed on the transcribed material had a conventional approach. Results: When the pandemic arose the ICU-Nurses' saw that there was a need for communication channels with relatives' when the prohibitions from visiting was introduced, which meant that video calls replaced relatives' previous physical ward visits. Relatives' virtual contact with the patient and ICU-nurses increased their participation and understanding of the patient's care and situation in the ICU. The experiences from ICU-Nurses' showed that digital communication worked satisfactorily with relatives and patients during the pandemic. Conclusion: Relatives' participation, trust and understanding of the patient's ICU stay improved the more they were allowed to participate in the patient's care through digital communication when there is a restraining order.

Titel:  Pandemins betydelse för budget arbetet i regional verksamhet En kvalitativ studie om budgetarbetet på intensivvårdsavdelningen i Region Kronoberg och Blekinge. Bakgrund och Problemdiskussion: Covid19 pandemin medförde en hög belastning för intensivvården i Sverige och behovet av resurser ökade snabbt. Redan före pandemin fanns det brist på resurser inom intensivvården och pandemin kom tidigt att försätta den svenska intensivvården i en krissituation. Det finns argument för att pandemin bör påverka hur sjukhus arbetar med och förhåller sig till budget och budgetering. Tidigare forskning o m hur organisationer hanterar budgetarbetet i krissituationer har främst studerat kriser som är unika för ett visst företag eller bransch. Där finns det bevis för att vissa av budgetens funktioner blir mer betydelsefulla i en kris samtidigt som andra av bu dgetens funktioner blir mindre betydelsefulla. Den forskning som har gjorts om budgetarbete och kriser som påverkar hela samhället berör Finanskrisen 2008 och här finner forskningen en ökad betydelse av planering och resursfördelning. Mycket av forskningen om budgetering och krissituationer ifrågasätter den traditionella budgetens relevans, med betoning på den traditionella budgetens begränsade förmåga att möta oförutsägbara förutsättningar. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur två intensiv budgetarbetet under Covidvårdsavdelningar har hanterat 19 pandemin. Det som undersöks är hur budgetarbetet har sett ut samt om förhållningssättet skiljer sig från före pandemin. Studien behandlar även, om specifika aspekter av budgetarbetet fått en ny bet ydelse/funktion, samt vilka lärdomar som pandemin har medfört för det framtida budgetarbetet. Metod: Studien är en fallstudie av två verksamheter och utgår från en kvalitativ forskningsstrategi. Det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturer intervjuer och en genomgång av dokument. Slutsats: Trots att pandemin inte har medfört några förändringar till hur intensivvårdsavdelningarna utformar budgeten och hur budgetprocessen ser ut har funktioner såsom kostnadskontroll och budgetens kommuni kationsfunktion fått en annan betydelse. Det är framförallt de statsbidrag som hälsooch sjukvården erhöll under pandemin som kom att påverka hur intenssivvårdsavdelningarna behövde förhålla sig budgeten under pandemin då statsbidragen ställde krav på att förklara och analysera budgetavvikelser som uppstod till följd av Covid19.