Syftet med denna studie var att undersöka internationellt adopterade individers erfarenheter av adoption i Sverige och lyfta fram deras identitetsprocess. Studien bidrar till ökad förståelse för hur det är att vara internationellt adopterad i Sverige, vilket är avgörande för att utveckla och förbättra adopterades möjligheter att få adekvat stöd. Tidigare forskning har visat att adopterade i många fall befinner sig i speciellt utsatta positioner med ökad risk för psykisk ohälsa, utanförskap och en alltmer komplex identitetsprocess än icke-adopterade. För detta ändamål togs tre frågeställningar fram, vilka riktar ljuset mot den adopterades känslor, identitet och omgivningens påverkan på identitetsprocessen. Studien har sin botten i den sociala interaktionismen och med hjälp av den kvalitativa innehållsanalysen analyserades 10 podcast-avsnitt från svenska och internationella podcasts. Totalt analyserades erfarenheter från 12 internationellt adopterade svenskar. Resultaten visade att de negativa känslorna associerade med adoptionen är överrepresenterade jämfört med de positiva, och att utseendet i många fall har en grundläggande inverkan på individens mående. Vidare styrker resultaten idén om att adoptionen har en betydande påverkan på identiteten, vilket tidigare påståtts av forskare inom adoptionsforskningsfältet. Även omgivningen och oegentligheter i adoptionen visade sig ha en tydlig inverkan på känslorna och identiteten, där förlusten av sitt ursprung och rasism väcker en identitetskonflikt hos den adopterade.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur raggare ser på sig själva och sin identitet, på vilket sätt identiteten förmedlas både inom och utanför gruppen och hur interaktioner bidrar till att skapa en viss gemenskap. Genom intervjuer med fem personer som identifierar sig som raggare och två observationstillfällen och med Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv undersöker jag följande frågor: Hur ser raggare på sig själva och sin identitet? Hur upplever de att omvärlden ser på dem? Hur ser interaktionerna ut inom gruppen och vilken form av gemenskap träder fram genom dessa interaktioner?

<p>Syftet med uppsatsen är att fördjupa kunskapen om och förståelsen för processen från delaktighet i en dysfunktionell familjesituation, präglad av en familjemedlems missbruk, till separation, frigörelse och integritet. Utifrån detta syfte ställdes frågorna: Hur upplevs processen från den påverkan som det innebär att leva tillsammans med en alkoholist till att frigöra sig och hitta sitt eget sätt att leva och hur kan man utifrån symbolisk interaktionism och teorin om spegeljaget fördjupa förståelsen av denna process?</p><p>Som metod har används kvalitativ intervju med en kvinna som har levt med en alkoholiserad man. Uppsatsen belyser frågorna ur en social synvinkel och utgår från det teoretiska perspektivet symbolisk interaktionism som sätter fokus på interaktionernas betydelse. Teorin om spegeljaget visar på betydelsen av andras spegling för människans självbild.</p><p>Uppsatsen kommer fram till att kvinnans liv på ett genomgripande sätt har påverkats av att leva i en relation med en man som missbrukar alkohol. Kvinnans självkänsla bröts ned och hon upplevde ett starkt självförakt. Kvinnan har separerat från mannen sedan flera år men hennes liv påverkas fortfarande och hennes frigörelseprocess fortgår. Kvinnan berättade inte för någon om problemen i familjen innan separationen. Genom att hemlighålla förhållandena kunde hon heller inte få stöd i sin situation.</p>

The aim of this study is to examine how the role of the school counselor is negotiated and can be understood through the interaction with other professions at the school. This was done through observations of collaborative meetings concerning pupils with high problematic school absence and qualitative interviews with four school counselors. The theoretical framework of the study consists of a number of concepts associated with symbolic interactionism. Previous studies show that the profession as a school counselor is associated with weak state governance and vague descriptions of the assignment's practical meaning. This in combination with numerical disadvantage makes the school counselor's role sensitive to ambient expectations within the school organization. Accordingly, the present study shows that the role of school counselor takes different forms depending on the organization in question, as well as the school counselor's own perception of his- or herself in the role. The studie also show that the school counselors seem to put a great responsibility on themselves when it comes to conveying and standing up for the boundaries and meaning of their experienced assignment. As fundamental for the assignment, the school counselors see a preference for the pupil, which sometimes puts them in a position where they need to be critical of the educational organization, which can mean a vulnerability for them selfs in the role. At the same time, the school counselors describe this as an important function for the role and mean that it is part of their psychosocial competence to be able to respond to both educational personell and pupils from the individual's perspective and needs. They also see the openness of the assignment as enabling since they are allowed to adapt their work forms based on these needs as well as what they themselves attach importance to in the assignment.

Denna studie har haft som syfte att undersöka och beskriva vilka föreställningar om svenskhet och svensk identitet som existerar hos lärare och deltagare på en utbildning i svenska för invandrare (SFI). Utifrån ett kvalitativt angreppssätt så har fyra lärare och fyra deltagare kopplade till SFI intervjuats. Resultatet har analyserats inom en symbolisk interaktionistisk ram, och med hjälp av teori kring och begrepp som kategorisering, ”social order”, normer, socialisationsprocessen, sociala ritualer samt identitet. Teori kring språk och kommunikation har också använts. Studiens resultat visar på ett antal gemensamma föreställningar om svenskhet bland lärare och deltagare. I dessa föreställningar länkas svenskhet i stor utsträckning till en specifik uppsättning värderingar, ett antal egenskaper kopplat till beteende, firandet av några speciella högtider samt en särskild inställning till tid. Ett par uttalanden synliggör också att det finns ett specifikt utseende kopplat till svenskhet, men utan att detta utseende blir närmare beskrivet. I relation till hur intervjupersonerna identitetsmässigt förhåller sig till den svenskhet de beskriver så distanserar sig SFI-deltagarna från denna och uppvisar starka band till sin tidigare nationella och etniska härkomst. De lever i Sverige men ser sig inte som svenskar och i de flesta fall ses detta heller inte som något som kommer ändras med tiden. Ur lärarnas perspektiv på vem de betraktar som svensk så framstår en bra behärskning av det svenska språket som den viktigaste aspekten för en identifiering av någon som svensk, men även vissa normerande praktiker som kopplas till svenskhet verkar nödvändiga att anpassa sig till för att bli betraktad som svensk.

No description available.

Denna studie undersöker hur föräldrar upplever och förstår sin egen roll i förhållande till sina barns sociala utveckling. En intressant aspekt som verkar saknas inom forskning om detta är föräldrars subjektiva upplevelser och förståelser. En stor del av den information som finns exempelvis på nätet fokuserar på föräldrars utveckling av föräldraskapet samt på hur föräldrar kan hantera problematik relaterat till barn. Studiens syfte är att belysa den subjektiva upplevelsen av att vara förälder och hur föräldrar förhåller sig i relation till sina barns sociala utveckling. Denna studie tar avstamp i ett teoretiskt och begreppsligt ramverk med särskilt fokus på hur individer tillskriver världen mening och utvecklas i social interaktion. Metodologiskt tar studien avstamp i en hermeneutisk metodansats med tio genuina samtal med fem heteronormativa föräldrapar som empiriskt material. Resultatet nyanserar föräldrars förståelse av sin egen tillblivelse som föräldrar, vilket även lyfter fram att föräldrars förståelse av sig själva som sociala varelser alltid sker i relation till sina barn. Detta, i sin tur, grundas i att föräldrarna har “vuxit” in i en roll där de främst upplever och förstår sig själva som just föräldrar.

Det finns många faktorer som påverkar det vegetariska matvalet och syftet med uppsatsen är att synliggöra dessa faktorer. Varför väljer individen att äta en vegetarisk kost? För att identifiera orsakerna valdes en kvalitativ metod där sex semi-strukturerade intervjuer genomfördes. Analysmetoden som användes för att ta fram uppsatsens tre teman var tematisk analys. Uppsatsen bygger även på tidigare forskning inom området där en redogörelse för vad en vegetarisk kost är och vad som kan påverka individen i hennes matval. Vidare redogörs det för hur respondenternas definition av en vegetarisk kost ser ut. Studiens resultat visar på att både yttre och inre faktorer påverkade respondenterna i deras val av en vegetarisk kost. Resultatet diskuterades med teorin symbolisk interaktionism.

<p>Studien tar sin utgångspunkt i den ökande förekomsten av coacher och arbetsförmedlingens upphandling av jobbcoacher. Tidigare var arbetsförmedlingen den självklara aktören för arbetssökande i jakt på ett jobb, idag finns möjligheten att få en jobbcoach, Sveriges snabbast växande yrkesgrupp. Hur skiljer sig en jobbcoach mot en arbetsförmedlare? Hur ser jobbcoacherna på sin yrkesroll? Syftet med studien är att undersöka vad jobbcoach innebär som yrkesroll utifrån jobbcoachernas eget perspektiv, ett område som inte tidigare har studerats. Genom symbolisk interaktionsim, funktionalism, professionsforskning samt aktuell forskning inom coaching beskriver studien hur jobbcoacherna ser på sin yrkesroll. Då synen på en yrkesroll är av subjektiv karaktär har ett kvalitativt förhållningssätt samt intervjuer med jobbcoacher använts som metod. Totalt intervjuades åtta jobbcoacher, tre av dessa är verksamma internt inom arbetsförmedlingen och fem är externt upphandlade aktörer. Resultatet visar att jobbcoachernas syn på yrkesrollen inte kan tolkas endast utifrån funktionalism eller symbolisk interaktionism eftersom jobbcoacherna upplever att deras yrkesroll formas såväl av förväntningar från arbetsförmedlingen som av klienterna. Arbetsförmedlingen påverkar arbetssättet och vilka man coachar medan klienterna påverkar relationen samt vilka frågor som ställs. Studien har funnit att jobbcoacherna och deras intressenter förknippar yrket som jobbcoach med låg status. En certifiering av yrket ses därför som positivt ibland jobbcoacherna då det skulle minska antalet oseriösa aktörer. Jobbcoacherna anser att det är viktigt att tydliggöra för klienterna i ett tidigt skede vad en jobbcoach gör och att de inte kommer att bli tilldelade något jobb. Trots detta arbetar jobbcoacherna med matchning där de kontaktar potentiella arbetsgivare. Även om jobbcoacherna talar om vikten att lägga ansvaret på klienten i jobbcoachingen kan det ändå vara jobbcoachen som i slutändan finner jobbet.</p>

<p>Syftet med denna uppsats var att undersöka vilka möjligheter har invandrarungdomar till att påverka och forma sitt eget liv. De två olika kulturella bakgrunder vilka dessa ungdomar har i sitt bagage kan nämligen många gånger leda till att det ställs oftast olika och motstridiga krav och förväntningar på dessa ungdomar. Krav och förväntningar till vilka invandrarungdomar försöker förtvivlad att anpassa sig för att få omgivningens bekräftelse och acceptans, även om detta skulle innebära att avsäga sig rätten till självbestämmande och självständighet. Undersökningen som redovisas i denna uppsats tyder på att bristen på acceptans begränsar invandrarungdomars frivalsmöjligheter. Eftersom deras sätt att vara har sitt ursprung i två olika kulturella bakgrunder där den ena vägrar att acceptera den andra fullt ut och det omvända, kan inte invandrarungdomar vara sig själva i varje sammanhang utan deras tanke- och agerande sätt är beroende av det med vem de interagerar.</p>