Syftet med uppsatsen är att förklara vilka kulturella skillnader som finns mellan teammedlemmarna i ett av Saabs interkulturella arbetsteam med utgångspunkt från Hofstedes och Trompenaars kulturella dimensioner. Vi vill även analysera och förklara de problem som kan uppstå på grund av dessa kulturella skillnader i gruppen. Vi vill dessutom försöka hjälpa Saab och om möjligt ge råd till Saab om hur de kan skapa bättre samarbete i ett interkulturellt team. För att lyckas uppnå syftet med studien har följande forskningsfråga formulerats: Vilka kulturella skillnader finns det i en interkulturell arbetsgrupp med svenskar och schweizare, samt vilka problem innebär dessa skillnader för arbetsgruppen? Den teori som har använts innefattar kultur och dess innebörd, kulturella skillnader och dimensioner samt kulturens påverkan i team. Studiens metod har varit kvalitativ med en deduktiv ansats tillsammans med ett samarbete med företaget Saab och deras interkulturella arbetsteam. I empirikapitlet presenteras enkätfrågorna med svar samt citat från samtliga intervjuer. I analyskapitlet följer sedan en tolkning av empirin med utgångspunkt i den valda teorin. Studiens slutsats påvisar att det finns både små och stora kulturella skillnader i Saabs interkulturella arbetsteam som har inneburit problem och missförstånd i gruppen. Avslutningsvis ger vi förslag på ytterligare forskning och ger praktiska rekommendationer till Saab.

<p>Interkulturella affärsrelationer har stor betydelse för företagen när de vill expandera utanför nationsgränserna. Vi har i denna uppsats studerat betydelsen av kulturella värderingar och språkliga barriärer i svensk-franska affärsrelationer. Vitt skilda kulturella värderingar och normer skapar i många fall problem i transnationella affärsrelationer. Företag som opererar i utlandet bör eftersträva att överbrygga problem som orsakas av skilda kulturella värderingar.</p><p>Syftet med våran uppsats är att undersöka problem som kan uppstå och de möjligheter som skapas i svensk-franska affärsrelationer. Våra huvudfrågor i denna studie har varit: Hur stor betydelse har då kulturella värderingar vid interkulturella affärsmöten? Och hur mycket kan språkliga och kulturella kunskaper förhindra uppkomsten av missförstånd? Då vi studerar på ett tvärvetenskapligt program; ekonomi, språk, etnologi är det utmanande och passande för oss att i denna undersökning koppla samman våra teoretiska kunskaper i ett mer praktiskt perspektiv.</p><p>Studien kan betraktas som kvalitativ där vi vill beskriva det verkliga affärslivet i jämförelse med de teorier vi har valt. Vi har samlat in empiri genom direktintervju, telefonintervju och intervju via e-post. Vår teori har vi insamlat från litteratur samt Internet.</p><p>I vår slutsats har vi kommit fram till att val av språk har en stor betydelse i svensk-franska affärsrelationer. De kulturella värderingarna är mycket betydande för de båda länderna och i vissa fall skapar de problem i affärsrelationer. Det är tydligt att kunskap om den andra kulturen och en större öppenhet för densamma skulle kunna skapa möjligheter för fler lyckade svensk-franska affärssamarbeten.</p>

Interkulturella affärsrelationer har stor betydelse för företagen när de vill expandera utanför nationsgränserna. Vi har i denna uppsats studerat betydelsen av kulturella värderingar och språkliga barriärer i svensk-franska affärsrelationer. Vitt skilda kulturella värderingar och normer skapar i många fall problem i transnationella affärsrelationer. Företag som opererar i utlandet bör eftersträva att överbrygga problem som orsakas av skilda kulturella värderingar. Syftet med våran uppsats är att undersöka problem som kan uppstå och de möjligheter som skapas i svensk-franska affärsrelationer. Våra huvudfrågor i denna studie har varit: Hur stor betydelse har då kulturella värderingar vid interkulturella affärsmöten? Och hur mycket kan språkliga och kulturella kunskaper förhindra uppkomsten av missförstånd? Då vi studerar på ett tvärvetenskapligt program; ekonomi, språk, etnologi är det utmanande och passande för oss att i denna undersökning koppla samman våra teoretiska kunskaper i ett mer praktiskt perspektiv. Studien kan betraktas som kvalitativ där vi vill beskriva det verkliga affärslivet i jämförelse med de teorier vi har valt. Vi har samlat in empiri genom direktintervju, telefonintervju och intervju via e-post. Vår teori har vi insamlat från litteratur samt Internet. I vår slutsats har vi kommit fram till att val av språk har en stor betydelse i svensk-franska affärsrelationer. De kulturella värderingarna är mycket betydande för de båda länderna och i vissa fall skapar de problem i affärsrelationer. Det är tydligt att kunskap om den andra kulturen och en större öppenhet för densamma skulle kunna skapa möjligheter för fler lyckade svensk-franska affärssamarbeten.

<p>På senare år har allt fler kineser kommit till Sverige för att arbeta eller studera samtidigt som allt fler svenskar sökt sig till Kina. I mötet mellan kineser och svenskar kan ibland kulturella skillnader göra det svårt för oss att förstå hur motparten menar. Syftet med den här examensuppsatsen är att ta reda på hur kineser tänker om att vara kineser, hur de tror att andra folk ser på Kina och hur vistelsen i Sverige har påverkat hur de betraktar sin kinesiska identitet. Studien bygger på en kvalitativ intervjuundersökning med tio kineser som i vuxen ålder utvandrat till Sverige från Kina. Av resultaten framkommer deltagarnas ofta motsägelsefulla syn på att vara kineser, hur de pendlar mellan nationell stolthet och jämförelser med omvärlden till det egna landets nackdel, alternativt tillskriver omvärlden en nedsättande syn på Kina. De redogör för sin upplevelse av svensk kultur och mötet med svenskar som i viss mån präglas av brist på tillit hos båda parter. Skillnader i synsätt märks hos deltagarna beroende av tid i Sverige och till vilken grad de tillåter sig att kritiskt granska inhemska attityder och värderingar.</p>

På senare år har allt fler kineser kommit till Sverige för att arbeta eller studera samtidigt som allt fler svenskar sökt sig till Kina. I mötet mellan kineser och svenskar kan ibland kulturella skillnader göra det svårt för oss att förstå hur motparten menar. Syftet med den här examensuppsatsen är att ta reda på hur kineser tänker om att vara kineser, hur de tror att andra folk ser på Kina och hur vistelsen i Sverige har påverkat hur de betraktar sin kinesiska identitet. Studien bygger på en kvalitativ intervjuundersökning med tio kineser som i vuxen ålder utvandrat till Sverige från Kina. Av resultaten framkommer deltagarnas ofta motsägelsefulla syn på att vara kineser, hur de pendlar mellan nationell stolthet och jämförelser med omvärlden till det egna landets nackdel, alternativt tillskriver omvärlden en nedsättande syn på Kina. De redogör för sin upplevelse av svensk kultur och mötet med svenskar som i viss mån präglas av brist på tillit hos båda parter. Skillnader i synsätt märks hos deltagarna beroende av tid i Sverige och till vilken grad de tillåter sig att kritiskt granska inhemska attityder och värderingar.

Syftet med studien är att uppmärksamma förskollärare verksamma i socioekonomiskt utsatta områden samtalar om sitt arbete kring att inkludera alla barn i en mångkulturell förskoleverksamhet. Studien utgår från en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna verkställdes med stöd av en intervjuguide och diskussionsfrågor där intervjupersonerna kunde svara fritt. Resultatet visade att det centrala i arbetet med inkludering för mångkulturella barn kategoriseras utifrån sex teman: samtal och aktiviteter som uppmärksammar kulturella olikheter, inkludering genom att arbeta i olika grupper och teman, inkludering genom att uppmärksamma olika språk, besök utanför förskolans arena, interkulturella kompetenser kräver utbildad personal, utmaningar som kan uppkomma i en mångkulturell barngrupp. Det som uppmärksammades och som var avgörande i arbetet med mångkulturella barn var vilka olika strategier förskollärare använde för att inkludera alla barn i socioekonomiskt utsatta områden.

Sverige räknas idag som ett mångkulturellt land då var femte svensk invånare räknas som invandrare. Detta resulterar i att många kulturer ska mötas och samspela tillsammans. Studien utgår från ett interkulturellt perspektiv då syftet var att skapa kunskap om hur fritidslärare beskrev att de arbetade för att skapa interkulturella möten i fritidshemmets praktik. Detta ville vi ta reda på genom forskningsfrågorna: Hur talar fritidslärare om interkulturalitet i fritidshemmets praktik? Vilka förutsättningar, beskriver lärarna, krävs för att kunna arbeta med interkulturalitet i fritidshemmets praktik? Vilka framgångsfaktorer och utvecklingsmöjligheter finns i arbetet med mångkultur? Studien utgick ifrån en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer användes som metod. Resultatet visade att interkulturalitet är ett okänt begrepp för fritidslärarna och kunskapen kring tillvaratagandet av olika kulturer är varierande. Vidare lyftes förutsättningarna för ett lyckat arbete med interkulturalitet där tid för diskussionsgrupper sågs som en avgörande faktor. Studien fokuserade även på framgångsfaktorer och utvecklingsmöjligheter för ett lyckat arbete med interkulturalitet.

Detta är en kvantitativ empirisk studie som syftar till att undersöka elevers synsätt och uppfattning kring ämnesområdet sexualitet i religionskunskapsundervisningen på gymnasiet. Den syftar även till att undersöka i vilken utsträckning området sexualitet ges plats i religionsundervisningen. Den teori som ligger till grund för undersökningen är ett interkulturellt pedagogiskt perspektiv. Teorin framhåller vikten av att elever ges möjlighet att ges en inblick och förståelse för andra människors synsätt genom att samarbeta och agera tillsammans. Genom att lära sig se de delar som knyter människor samman kan även eleverna lära sig acceptera det som skiljer människor åt. Undersökningens material utgörs av enkätsvar från femtiosex gymnasielever från fem olika skolor i Sverige. Elevernas svar analyseras och tolkas för att besvara undersökningens fyra frågeställningar. I analysen fram kommer att området sexualitet lyfts fram i en ytterst begränsad utsträckning i religionsämnet. Det framkommer även att eleverna generellt sett har en positiv inställning till området sexualitet och anser detta vara av stor vikt. Slutligen sker en diskussion i förhållande till resultatet och tidigare forskning som finns i ämnet. Här framkommer att området sexualitet bör ges en större plats inom religionsämnet samt att sexualitet är ett känsligt område att undervisa kring, särskilt i förhållande till elever med en religiös positionering. Ämnet och området medför en stor utmaning för den undervisande läraren.

This study is based on a qualitative method where a survey based on dialogues with five teachers was conducted. These teachers teach students who came to Sweden during their teens. The teaching teachers were spoken to regarding their experiences of working with identity development. This was going to be a qualitative study whose starting point was to investigate the views of the respondents on the identity-developing work of late arrivals based on the perspectives and experiences through the dialogues. The purpose of the study is to investigate some teachers' views on identity-developing work with late arrivals and the study’s aim is based on four questions:  How do the teachers view the students' identity development in relation to their attitudes and expectations?  How do the teachers view pupils' identity development in relation to the cooperation between home and school?  How do the teachers view pupils' identity development in relation to previous experiences and languages?  How do the teachers view student identity development in relation to value and interculturality? The study will be based on Erik H Erikson's sociological perspective in the view of identity, which is based on the fact that we have an identity when we know who we are, are aware of how others view us and that this should be in line with how we look at ourselves.

Syftet med denna studie är att undersöka tillvägagångssättet som två grundskollärare har när de undervisar nyanlända elever för att främja deras svenska språkutveckling. Fokus ligger på att öka förståelsen kring de material och metoder som lärarna använder sig av för att undervisa flerspråkiga elever samt betydelsen av samspelet mellan elev och lärare och resterande resurs för att öka elevens motivation för att lära sig ett nytt språk.