Integreringsprocessen för utländska barn i den svenska skolan är huvudpunkten i denna systematiska litteraturstudie. Syftet är att undersöka vilka problem som vanligtvis uppkommer i skolan för nyanlända barn med utländsk bakgrund men även deras och föräldrarnas egna önskningar om förbättring eller tillvägagångssätt i integrationsprocessen. Utöver detta analyseras hur skolan arbetar för att integrera eleverna i skolan och in i den ordinarie undervisningen. Resultaten visar att det är många problem som uppstår men de mest återkommande är språket, utanförskap samt ständiga omflyttningar. Vidare visar resultaten att det optimala tillvägagångssättet för en sund integrering i skolan är när eleverna kan knyta an till något och känna samhörighet genom att skolan värnar om deras språk, kultur och familj. Lärarens betydelse för integreringen av de utländska eleverna är även en viktig faktor. Det teoretiska perspektivet som studien grundar sig på är det interkulturella perspektivet.

Enligt Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, reviderad 2016, ska undervisningen utgå från elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper (Skolverket, 2016b). Denna studies syfte är att undersöka hur lärare i årskurs 1-3 arbetar för att ta vara på elevers språkliga och kulturella erfarenheter i ett klassrum där flera språk och kulturer finns representerade. För att uppfylla detta syfte ställdes följande frågor:Hur beskriver lärare att de arbetar för att ge elevernas språkliga och kulturella erfarenheter utrymme i undervisningen och i den fysiska klassrumsmiljön? Vilka förhållningssätt kommer till uttryck gällande hur stort utrymme elevernas språkliga och kulturella erfarenheter ska få i undervisningen? Studien är en kvalitativ studie där fyra lärare har intervjuats, klassrumsmiljöer har fotograferats och pedagogiska planeringar har granskats. Materialet har analyserats utifrån ett interkulturellt och ett poststrukturellt perspektiv. Resultatet visar att för att få kunskap om elevernas tidigare erfarenheter måste lärare bygga relationer till eleverna vilket ofta sker utanför klassrumsmiljön. När det gäller att ta vara på elevernas olika språk i undervisningen har digitala hjälpmedel men också studiehandledaren en viktig roll. Lärarna i studien ser flerspråkighet och mångkulturalitet som en resurs och de menar att många olika kulturer och språk i en klass berikar undervisningen. Slutligen visar också resultatet att lärarna upplever svårigheter med att ta vara på elevernas tidigare erfarenheter i matematiken. / According to the Swedish curriculum the teaching in school must proceed from the pupils’ earlier experiences, language and knowledge (Skolverket, 2016b). The aim with this study is to examine how teachers in grade 1-3 work to make use of multilingual pupils’ linguistic and cultural experiences in a classroom where several languages and cultures are represented. In fulfilling the aim of this study, following questions where given: How do teachers describe that they are working to give the pupils’ linguistic and cultural experiences space in their teaching and in the physical classroom environment?  Which approach is expressed about how much space the pupils’ linguistic and cultural experiences should be offered in the teaching? This study is a qualitative study where four teachers have been interviewed, classroom environments have been photographed and educational planning has been reviewed. The material has been analysed by an intercultural and post-structural perspective. The result shows that to gain knowledge about the pupils’ earlier experiences teachers must build relationships with the pupils, which often happens outside the classroom environment. Digital tools and mother tongue tutors are important in the work in making use of the pupils´ different languages in the classroom. The teachers in the study see multilingual and multiculturalism as a resource and they mean that several cultures and languages in a class enrich the teaching. Lastly the result shows that the teachers experience difficulties when it comes to making use of pupils’ earlier experiences in mathematics

En ständigt ökande mångkulturalitet i det svenska samhället leder till en ökad mängd mångkulturella klassrum som i sin tur bidrar till utmaningar för lärare i idrott och hälsa att bemöta. Språkbarriärer, kulturskillnader och familjepåverkan hos nyanlända elever är i flertalet länder exempel på utmaningar som forskning identifierar som hindrande för ett aktivt deltagande i idrott och hälsa och för att nå en hög måluppfyllelse. Tidigare forskning efterlyser idrottslärare med en högre interkulturell kompetens för att hantera de utmaningar som framkommer. Denna studie syftar till att undersöka vilka utmaningar nyexaminerade lärare i idrott och hälsa identifierar bland nyanlända elever i mångkulturella klassrum och hur lärarna hanterar dessa utmaningar. För en djupare förståelse av lärarnas hanteringar tillämpas utvärderingsmodellen för interkulturell kompetens vid namn Ruben´s Behavioral Approach to Intercultural Communicative Competence (BASIC). Med anledning av bristfälliga förberedelser inför arbete i mångkulturella klassrum syftar studien även till att undersöka nyexaminerade idrottslärares upplevda förberedelser inför mötet med det mångkulturella klassrummet samt deras förslag till förbättringar som kan göras inom lärarutbildningen. Datainsamling genomfördes i form av kvalitativt semistrukturerade online-intervjuer med nyexaminerade idrottslärare. En kvalitativ innehållsanalys har använts i analysen av det empiriska materialet. Resultaten visar att lärarna identifierar kulturskillnader och könsmönster som bakomliggande faktorer för andra utmaningar som uttrycks i språkbarriärer och specifika moment i undervisningen för nyanlända elever. Dessa moment innefattar simning, dans och orientering. Hanteringen av dessa utmaningar samt möjligheterna som synliggörs består i tydlighet och konkretisering av innehåll, kamratstöd och relationsskapande, extrainsatta tillfällen (för simundervisning) samt införandet av FBK (förberedelseklass). Resultaten påvisar att lärarna överlag inte upplever att utbildningen har förberett dem i mötet med det mångkulturella klassrummet. Den generella uppfattningen är att mer praktik i mångkulturella sammanhang behövs i utbildningen. Resultaten visar även att interkulturell kompetens har behandlats i för liten utsträckning genom utbildningens gång, enligt lärarna.

Under de senaste decennierna har det vetenskapliga ämnet historia förändras och så också skolämnet historia. Skolämnet historia har idag mer fokus på att förstå historiska skeenden och händelser till skillnad från förr när fokuset låg på stoffkunskaper. Men skolämnet historia har också fått ett annat syfte och det är forma elevernas identitetsbyggande och värderingar. Detta hör ihop med läroplanens förändringar som rör de grundläggande värdena om tolerans för andra kulturer och andra världsbilder. Denna förändring kräver att utbildningsmetodiken i historieämnet behöver utvecklas. Rollspel som en historiedidaktisk metod främjar elevens utveckling för att tillgodose sig dessa färdigheter, vilket denna undersökning påvisar genom att analysera 33 rollspel som är framtagna av lärare med syfte att användas i klassrummet. Slutsatsen är att rollspel med ett upplägg där läraren fungerar mer som moderator än historieberättare och där det är eleverna som driver berättelsen och händelserna framåt är den mest lämpliga för att lära sig att ta andra människors perspektiv och träna eleverna i interkulturell kompetens och mångkulturella färdigheter. Rollspelets läromål måste ligga till grund för vilken förmåga man övar. Rollspel i sig är inte ett didaktiskt mål utan det krävs narrativ kompetens för att förstå en berättelse därför blir för och efterarbetet till det didaktiska rollspelet oerhört viktigt för att metoden ska uppfylla sitt syfte. Detta innebär att historiska rollspel är en bra didaktisk metod för att främja läroplanens grundläggande värden.

The aim of this study is to contribute with knowledge about preschool teachers'view of their collaboration task, with a particular focus on collaboration withguardians with a different linguistic or cultural background than Swedish. Toachieve the aim, semi-structured interviews were chosen as the method. Thestudy is based on interviews with four certified preschool teachers from twodifferent preschools in one and the same municipality. The collected data hasbeen analysed based on the intercultural perspective and the concepts ofintercultural competence, emerging interculture and interculturalcommunication.The results show that schooling is seen as the most important formal form ofcollaboration because it is where you can create the foundation for a securerelationship. The responsibility for creating safe relationships lies with thepreschool teachers. According to the preschool teachers, the first informationthat guardians encounter in preschool must be simple and short, and that aninterpreter is used when there is authority for it, so that all guardians haveaccess to the same information and that no misunderstandings arise. Thepreschool teachers use body language and staff with knowledge of the relevantlanguage to facilitate communications that take place on a daily basis. Theresult also shows that the creation of new informal forms of collaborationcreates opportunities for multicultural meetings where new insights andknowledge about fellow human beings are gained. Linguistic and culturaldiversity creates both challenges and opportunities. The challenge lies in a lackof language skills, which can cause both insecurity and exclusion in guardians.Possibilities are primarily seen in the fact that the preschool teacher candevelop into an intercultural mediator by being open to the cultural knowledgethat caregivers possess. To then use this cultural knowledge with the aim ofcreating a common language together with children, staff and carers in thepreschool's operations. This, in turn, can generate cultural knowledgespreading further and overcoming cultural prejudices in our society. / Syftet med den här studien är att bidra med kunskap om förskollärares syn påsamverkansuppdraget, med särskilt fokus på samverkan med vårdnadshavaremed annan språklig eller kulturell bakgrund än svenska. För att uppnå syftetvaldes semistrukturerade intervjuer som metod. Studien utgår från intervjuermed fyra legitimerade förskollärare från två olika förskolor i en och sammakommun. Det insamlade datamaterialet har analyserats med utgångspunkt i detinterkulturella perspektivet samt begreppen interkulturell kompetens,nydanande interkultur samt interkulturell kommunikation.Resultatet visar att inskolningen ses som den viktigaste formellasamverkansformen eftersom det är där man skapar grunden i en trygg relation.Ansvaret för att trygga relationer skapas ligger hos förskollärarna. Den förstainformationen vårdnadshavare möter i förskolan ska enligt förskollärarna varaenkel och kort. Dessutom lyfts användandet av tolk när det finns befogenhetför det så att samtliga vårdnadshavare får tillgång till samma information ochatt inga missförstånd uppstår. Förskollärarna använder kroppsspråket samtpersonal med kunskaper i det aktuella språket för att underlättakommunikationer som sker dagligen. Resultatet visar även att bredare utbudav samverkansformer ökar möjligheter till att inkludera fler antalvårdnadshavare som i sin tur kan öka insikter och kunskaper ommedmänniskor och dess kultur. Språklig och kulturell mångfald skapar bådeutmaningar och möjligheter. Utmaning finns i bristande språkkunskaper somkan orsaka både otrygghet och exkludering hos vårdnadshavare. Möjligheterses främst i att förskolläraren kan utvecklas till en interkulturell förmedlaregenom att vara öppen inför den kulturella kunskap som vårdnadshavarebesitter. För att sedan använda denna kulturella kunskap i syfte att skapa ettgemensamt språk tillsammans med barn, personal och vårdnadshavare iförskolans verksamhet. Det kan i sin tur generera i att kulturell kunskap spridsvidare och övervinner kulturella fördomar i vårt samhälle.

Sweden has developed into a country of ethnic and cultural diversity. Research highlight the importance of reciprocal integration and intercultural venues. Minority and majority population must participate in the process of integration, by mutually accepted conditions. The civil society offers social venues but these venues are culturally segregated which prevent intercultural relationships to develop. Språkvän is a civic organization that takes on this challenge. By examining how reciprocity is created within these intercultural relations, knowledge of how reciprocal integration can develop in practice will be created. Reciprocity is developed through social relationships, and the relationship in its entirety must therefore be studied. Theories of social capital enable the study of social relations, based on three features: a structural, a cognitive and a relational dimension. The aim of this study has been to examine how social capital is created within the intercultural relationships, and participants of Språkvän has been interviewed. Volunteers and newcomers were interviewed in focus groups, based on a qualitative and hermeneutic approach. The study showed that there is a discrepancy regarding expectations of the relationship. In line with previous research the terms of the relationships are not reciprocal which endangers the cohesion and perseverance of the relationships.

<p>Resumen:</p><p>La Agencia Nacional de Educación sueca y la didáctica de lenguas plantean que el estudio de idiomas extranjeros, no sólo implica el aprendizaje de una lengua sino también la comprensión de la/s cultura/s donde se habla la lengua estudiada. Con esto, se busca romper con el estilo tradicional de enseñanza de lenguas extranjeras que se limita a entregar datos sobre el o los países cuya lengua oficial es el idioma estudiado. Por esto, la visión del profesor sobre el término <em>cultura</em> es clave para promover el desarrollo de <em>competencias interculturales</em> en los alumnos. El presente estudio describe la significación de<em> cultura </em>e<em> interculturalidad </em>que tienen seis profesores de E/LE, en relación a lo establecido por la Agencia Nacional de Educación y el campo de la didáctica de lenguas al respecto<em>. </em></p><p>Se concluye, entre otras cosas, que las significaciones de <em>cultura </em>e<em> interculturalidad</em> no siempre conllevan a la comprensión de otras <em>culturas</em> y al desarrollo de <em>competencias interculturales</em> y que no hay un total conocimiento de los objetivos sobre cultura planteados en los Planes de estudio nacionales y Planes de curso de la asignatura Lenguas Modernas.</p> / <p>Sammanfattning:</p><p>Skolverkets och språkdidaktikens syn på att läsa ett främmande språk innebär inte bara inlärningen av ett språk, utan också att lära sig att förstå kulturen/kulturerna där språket används. Detta strider mot den traditionella undervisningsstilen i främmande språk som bara ger fakta om landet eller länderna vars officiella språk är det språket eleverna har valt att läsa. Därför är lärarens synsätt på begreppet <em>kultur</em> viktigt för att främja elevernas utveckling av <em>interkulturella kompetenser.</em> Denna uppsats beskriver sex spansklärares uppfattningar av <em>kultur </em>och<em> interkulturalitet</em>, i förhållande till Skolverkets och språkdidaktikens syn på det.</p><p>Slutsatserna är, bland annat, att lärarnas uppfattningar av<em> kultur </em>och<em> interkulturalitet </em>inte alltid främjar förståelsen av andra kulturer och utvecklingen av <em>interkulturella kompetenser</em> och att lärarna inte har fullständig kännedom om kulturrelaterade mål som uttrycks i den Nationella läroplanen och Kursplanen i Moderna språk<em>.</em></p>

Studiens övergripande syfte är att öka kunskapen om lärare med utländsk bakgrund och deras möte med den svenska skolan genom deras berättelser. Studien har sin grund i ett socialkonstruktionistiskt perspektiv med förståelsen att mening skapas i interaktion med andra. Berättandet ses här som en handling och en dominerande uttrycksform för identitetsskapande. I avhandlingen lyfts sju lärare fram genom deras yrkeslivsberättelser om den svenska mångkulturella skolan. Studien är en longitudinell undersökning och empirin består av fjorton livsberättelseintervjuer som gjorts i två omgångar med ett till fyra års mellanrum. Med hjälp av livsberättelseansatsen som teoretisk och metodologisk utgångspunkt analyseras följande frågeställningar: Vilka yrkesethos framträder i lärarnas berättelser om möten och relationer i den svenska skolan? Vilka positioner intar och tillskrivs lärarna i sina berättelser? Hur gestaltas legitimitet i lärarnas berättelser? Resultatet diskuteras i relation till teorier och diskurser om skola, lärarprofession, mångkulturella/interkulturella intentioner samt sociala strukturer. Studien visar att lärarna gör identitetsframträdanden i sina berättelser gällande legitimitet. Detta sker genom konstruktion, dekonstruktion och rekonstruktion av yrkesethos. I avhandlingen framkommer indikationer på att det i skolan förutsätts att det är de utländska lärarna som ska anpassa sig efter rådande normer och att toleransen för alternativa förhållningssätt är begränsade. Lärarna positionerar sig i berättelserna genom att både acceptera och göra motstånd mot kraven på konformitet. / The aim of the dissertation is to contribute to an understanding of how immigrantteachers define and construct their identities in a new school context. The study isbased on a social constructional theory with the understanding that purpose iscreated through interaction with others. I see narratives as action and adominating form of expression for identity. In this thesis, seven immigrantteachers and their life stories about professional practices in the Swedishmulticultural education system are focused. The life story approach of studyingteachers´ practices has inspired analysis of the following issues: What kind ofprofessional identities do the teachers perform in their narratives about encountersand relationships in school? How do they position themselves in the stories andhow do others position them? How is legitimacy constructed in their stories?Conclusions from their professional life experiences are situated in Swedishschool contexts and are discussed together with theories and discourses aboutteaching as a profession, multicultural intentions, schools and social structures.The study shows diverse identity performances concerning legitimacy where theteachers perform different constructions, deconstructions, and reconstructions oftheir professional ethos. In the life stories, various positions of acceptance andresistance appear as answers to the demands of conformity.

Resumen: La Agencia Nacional de Educación sueca y la didáctica de lenguas plantean que el estudio de idiomas extranjeros, no sólo implica el aprendizaje de una lengua sino también la comprensión de la/s cultura/s donde se habla la lengua estudiada. Con esto, se busca romper con el estilo tradicional de enseñanza de lenguas extranjeras que se limita a entregar datos sobre el o los países cuya lengua oficial es el idioma estudiado. Por esto, la visión del profesor sobre el término cultura es clave para promover el desarrollo de competencias interculturales en los alumnos. El presente estudio describe la significación de cultura e interculturalidad que tienen seis profesores de E/LE, en relación a lo establecido por la Agencia Nacional de Educación y el campo de la didáctica de lenguas al respecto. Se concluye, entre otras cosas, que las significaciones de cultura e interculturalidad no siempre conllevan a la comprensión de otras culturas y al desarrollo de competencias interculturales y que no hay un total conocimiento de los objetivos sobre cultura planteados en los Planes de estudio nacionales y Planes de curso de la asignatura Lenguas Modernas. / Sammanfattning: Skolverkets och språkdidaktikens syn på att läsa ett främmande språk innebär inte bara inlärningen av ett språk, utan också att lära sig att förstå kulturen/kulturerna där språket används. Detta strider mot den traditionella undervisningsstilen i främmande språk som bara ger fakta om landet eller länderna vars officiella språk är det språket eleverna har valt att läsa. Därför är lärarens synsätt på begreppet kultur viktigt för att främja elevernas utveckling av interkulturella kompetenser. Denna uppsats beskriver sex spansklärares uppfattningar av kultur och interkulturalitet, i förhållande till Skolverkets och språkdidaktikens syn på det. Slutsatserna är, bland annat, att lärarnas uppfattningar av kultur och interkulturalitet inte alltid främjar förståelsen av andra kulturer och utvecklingen av interkulturella kompetenser och att lärarna inte har fullständig kännedom om kulturrelaterade mål som uttrycks i den Nationella läroplanen och Kursplanen i Moderna språk.

This essay aims to investigate what discourses and what forms of exercise of power that can appear in the description of intercultural work in the book Interkulturellt arbete i förskolan med läroplanen som grund (2019) by Jonas Stier &amp; Bim Riddersporre. The entrance to the essay is a wonder about which discourses are actualized and whether they can be seen to contribute to the categorization of individuals being constructed and to norms being anchored on the basis of these categorizations. We also wonder how power relations emerge in relation to these discourses. Our research questions: 1. What discourses appear in the descriptions of intercultural work in the book Interkulturellt arbete i förskolan by Stier &amp; Riddersporre? 2. What forms of power can be seen in these discourses that appear in the intercultural work in the book by Stier &amp; Riddersporre?  The theoretical starting point for our analysis is discourse theory as it focuses on how the creation of discourses contributes to the design of different types of categorizations, power, and norms. This starting point becomes, when we analyze parts of Stier &amp; Riddersporre's book, relevant to how and what positions individuals are attributed through the language used by the authors and educators. In the analysis, we also use Foucault's forms of power to highlight how the text's description of intercultural work through various forms of power imputes other individuals to an identity through the construction of discourses on ethnicity, gender and religion. Our results show inequalities in positions of power through categorizations, norms and values and that it’s difficult to know what really characterizes intercultural work.