Syftet med studien är att ta reda på hur en grupp förskollärare beskriver sitt arbete med fokus på kulturell mångfald i förskolan. I studien undersöks dels hur förskollärarna förhåller sig till begreppet kulturell mångfald i verksamheten med barnen, dels vad de lyfter fram som viktigt i kontakten med föräldrarna sett ur detta perspektiv. Vidare studeras vad förskollärarna anser om den egna kompetensen beträffande kulturell mångfald i förskolan. Undersökningen baseras på sju kvalitativa intervjuer. Förskolorna som ingick i studien bestod både av homogena och av heterogena barngrupper utifrån den kulturella aspekten. Tydlighet i mötet både med barnen och deras föräldrar, samt öppenhet, nygikenhet och förmåga att se till hela individen är enligt förskollärarna det essentiella i arbetet med kulturell mångfald. Resultatet visar att respondenterna huvudsakligen knyter begreppet kulturell mångfald till skillnader mellan länder, även om kultur också innebär olikhete ri synsätt, livsstil, uppväxtvillkor etc. Förskollärarna anser sig i stort sett förberedda för att möta och arbeta med barn från olika kulturer samtidigt som de gärna vill skaffa sig ytterligare kunskaper om andras kultur.

I studien har pedagogers arbetssätt med tvåspråkiga barn studerats. Mitt syfte med undersökningen var att fördjupa mig i hur pedagoger i förskolan arbetar språkutvecklande med dessa barn, och därtill även få en inblick i om de har de kunskaper som behövs för att arbeta med barn som har andra behov än de som har svenska som modersmål. För att få svar på mina frågeställningar har jag observerat fem olika pedagoger i förskolans verksamhet och därtill även använt mig av kvalitativa intervjuer. Resultatet visade att pedagogerna till stor del har kunskaper om hur tvåspråkig utveckling går till, men att majoriteten av dem inte använde dessa kunskaper i verksamheten.

<p>Syftet med studien är att ta reda på hur en grupp förskollärare beskriver sitt arbete med fokus på kulturell mångfald i förskolan. I studien undersöks dels hur förskollärarna förhåller sig till begreppet kulturell mångfald i verksamheten med barnen, dels vad de lyfter fram som viktigt i kontakten med föräldrarna sett ur detta perspektiv. Vidare studeras vad förskollärarna anser om den egna kompetensen beträffande kulturell mångfald i förskolan. Undersökningen baseras på sju kvalitativa intervjuer. Förskolorna som ingick i studien bestod både av homogena och av heterogena barngrupper utifrån den kulturella aspekten.</p><p>Tydlighet i mötet både med barnen och deras föräldrar, samt öppenhet, nygikenhet och förmåga att se till hela individen är enligt förskollärarna det essentiella i arbetet med kulturell mångfald. Resultatet visar att respondenterna huvudsakligen knyter begreppet kulturell mångfald till skillnader mellan länder, även om kultur också innebär olikhete ri synsätt, livsstil, uppväxtvillkor etc. Förskollärarna anser sig i stort sett förberedda för att möta och arbeta med barn från olika kulturer samtidigt som de gärna vill skaffa sig ytterligare kunskaper om andras kultur.</p>

Studiens syfte är att se på ledarskap i relation till interkulturalitet. Den kvalitativa karaktären på studien var relevant för att besvara frågeställningarna. Ledare från två olika organisationer valdes för att ge en ökad bredd i svaren. Efter intervjuerna transkriberades och analyserades det insamlade materialet utifrån teorier om interkulturalitet. Genom intervjuerna gavs en förståelse av hur ledarna ser på åsiktsmångfald samt en bild av hur ledare hanterar medarbetarnas idéer och åsiktsmångfald. Genom analysen framgår det att trots att ingen av ledarna uttalat eftersträvar ett interkulturellt förhållningssätt så fnns det interkulturella tendenser i ledarnas hanterande av medarbetarnas idéer och åsiktsmångfald. Inom båda organisationerna eftersträvar ledarna ett öppet klimat för att utveckla organisationen men vi tror att organisationerna skulle utvecklas ytterligare om interkulturalitetsteorins kritiska aspekt tillämpades, genom att ledare och medarbetare inom organisationen vågar kritiskt granska sig själva, varandra och den egna organisationen i större utsträckning.

Syftet med vår studie är att ta reda på lärares synsätt på hur skolan bemöter flerspråkigaelever. Vår övergripande frågeställning är vad lärarna och skolan gör för att skapa godaförutsättningar för flerspråkiga elever. Vi har valt att utföra en fallstudie där vi har utförtkvalitativa intervjuer med fem lärare på tre olika skolor för att uppnå vårt syfte. Denintervjumetod vi valt att använda oss av är en semistrukturerad intervjumetod där vi utformat en intervjuguide med öppna frågor. I vårt resultat lyfter vi fram de intervjuade lärarnas syn på deras och skolans bemötande av flerspråkiga elever. Resultatet pekar på att lärare idag kan känna en viss otillräcklighet när det kommer till att skapa goda förutsättningar för flerspråkiga elever. Vi har sett att det finns en önskan hos pedagogerna att få kompetensutveckling i arbete med flerspråkiga elever. Vi har tittat närmare på de stödfunktioner som erbjuds för flerspråkiga elever och hur lärarna upplever att dessa stödfunktioner fungerar. Det framkommer då vissa brister, bland annat i samarbetet mellan modersmålslärare, studiehandledare och ämneslärare. I vår studie har vi fokuserat på att ta reda på huruvida det interkulturella förhållningssättet genomsyrar skolverksamheten på de skolor vi besökt. Utifrån vårt resultat kan vi utläsa att pedagoger till viss del anammat det interkulturella synsättet men att det inte genomsyrar hela verksamheten.

Som pedagog är det viktigt att välja läromedel som uppfyller det åtagande som gäller enligt Skolverkets styrdokument. Detta för att det förstås inte bara är pedagogerna som påverkar elevernas värderingar utan även innehållet i de läromedel som används påverkar eleverna i stor utsträckning. Det kanske t.o.m. är så att det är den enda litteratur som eleverna kommer i kontakt med. Därför är det viktigt att innehållet uppfyller kraven som ställs på goda läroböcker. Är det då så att det finns ett interkulturellt perspektiv i alla läroböcker? Detta är angeläget att ta reda på eftersom de flesta pedagoger med stor sannolikhet antar att även läromedlen utgår ifrån ett interkulturellt perspektiv. / The purpose of this study is to show in which way the intercultural conception is presented in schoolbooks for the Swedish senior high school used in the teaching of Swedish. My definition of the intercultural conception includes ethnicity, sexuality, class and gender. This is important to find out as the Swedish school has an important democratic commission to fulfill. The method I used for this is a qualitative text analysis. The study covers two basic schoolbooks used in the teaching of Swedish. The result of the study shows that the writers have good intention, for example to include people with other sexuality than heterosexuality and people with other ethnicity than Swedish. But even with the good intention there are still stereotype patterns present. The study also finds that the examined schoolbooks for the Swedish senior high school completely exclude some people from the books.

No description available.

In this study, we have investigated preschool teachers' understanding of interculturality for the possibility of answering the purpose of the study, if the preschool teachers have an intercultural approach and how the preschool teachers work interculturally in the preschool. Intercultural pedagogical work has existed witihin the preschool and elementary school operations for over two decades, despite this, intercultural pedagogy has been described as a shortage in terms of how it can be shaped in teching situations and in the organization. The study´s results were analyzed and discussed based on sociocultural theory. A qualitative research method was used with av sample of preschool teachers for the collection of datamaterial. The results showed that the preschool teachers had a varied understanding of the concept. The preschool teachers described various useful tools in intercultural work. Language barriers were expressed as one of the major challenges. Opportunitites in intercultural work were described as increased knowledge, new perspectives and understanding of other people´s ways of life. The conclusions in this study were that the preschool teachers expressed and uncertainty about what interculturality means, while it emerged that the preschool teachers had an intercultural approach.

No description available.

Vi som gjort denna rapport kommer från olika härkomster och har båda mött och interagerat med mångfald under våra VFU-perioder. Vi vet att samhället idag präglas av kulturell och språklig mångfald på grund av den ökade migrationen. Därför anser vi att det är viktigt att förskollärare har kunskap om att arbeta med mångkulturalitet på ett integrerande sätt i förskolan. Utifrån detta kom vi fram till att vi vill undersöka hur förskollärare uppfattar begreppet interkulturalitet i förskolan och hur deras arbetssätt kopplat till interkulturalitet ser ut. Vi är även nyfikna på om förskollärarna känner att det finns möjlighet för utveckling inom ämnet interkulturalitet i deras yrkesroll. Som datainsamlingsmetod har vi använt oss av datorstödda intervjuer som vi analyserat utifrån en tematisk analys. Resultaten visar att förskollärarna är medvetna om att det är deras förhållningssätt och utgångspunkt som spelar en viktig roll för att möjliggöra interkulturellt lärande. Förskollärarna anser att alla kulturer och språk som finns inom förskolan bör lyftas och integreras i förskolans verksamhet och att förskollärarna själva ska ha en öppen, nyfiken och intresserad attityd i arbetet med interkulturalitet. Förskollärarna upplever även att det finns plats och möjlighet för utveckling inom kunskapsområdet i verksamheten och yrkesrollen. Resultatet av denna studie fann också att några förhållanden som påverkar förskollärares utveckling av interkulturell kompetens var fortbildning och kollektivt lärande. Dessutom ansåg somliga förskollärare att förskolerektorer sågs som aktiva interkulturella ledare och att detta kan skapa fler möjligheter för interkulturellt lärande. Med studien hoppas vi kunna bidra med kunskap om ämnet interkulturalitet till forskningen utifrån förskollärares perspektiv. / <p>Betyg i Ladok 240108.</p>