BakgrundSkolinspektionen konstaterar att Malmö inte vidtagit tillräckliga åtgärder för att säkerställa att förskolan medverkar till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål. Därför beslutade förskoleförvaltningen att modersmålstödet till Malmös förskolebarn skulle förändras i grunden. Modersmålsstödet ska bli en naturlig del i det vardagliga arbetet och alla medarbetare ska arbeta i vardagen med att stödja och skapa möjligheter för barn att utveckla alla sina språk. I den mångkulturella förskola pedagogerna möter idag ställs krav och ges utmaningar i arbetet med flerspråkigheten. Förskolan har som uppdrag att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål. Syfte och preciserade frågeställningar Syftet med studien är att synliggöra variationer i det pedagogiska arbetet med flerspråkighet, genom att belysa pedagogers tankar och erfarenheter ur ett interkulturellt perspektiv. Preciserade frågeställningar är: •Vilka olika uppfattningar om flerspråkighet har förskolepersonal (förskolechefer, specialpedagoger, språkutvecklare och pedagoger)? •Hur utvecklar pedagogerna barns modersmål i vardagen? •Vilken syn har pedagogerna på samverkan med föräldrar med en annan kulturell bakgrund?TeoriStudien grundar sig på ett interkulturellt och sociokulturellt perspektiv där lärandet sker i interaktion med andra människor. Studien lyfter upp olika aspekter kring språk och kommunikation, språk och kultur, likheter och olikheter, interaktion och delaktighet, relationer, lärande och utveckling samt föräldrasamverkan. Det empiriska materialet har analyserats med hjälp av tidigare forskning och litteratur utifrån ett interkulturellt perspektiv.MetodStudien bygger på kvalitativ ansats med hermeneutik som metodansats. Det empiriska materialet har vi samlat in genom intervjuer med pedagoger, förskolechefer, specialpedagoger och språkutvecklare samt via observationer av förskoleverksamheten. ResultatStudiens resultat belyser att förskolepersonal har en positiv inställning till olika kulturer och till olika språk och att de uppfattar dessa som en tillgång. Förhållningssätt, arbetssätt, lärandemiljö och föräldrasamverkan utgör viktiga komponenter i det interkulturella och flerspråkiga arbetet. Med ett förhållningssätt som bygger på respekt, förståelse, intresse och nyfikenhet skapar förskolepersonalen förutsättningar för goda och varierande lärandemiljöer och ett nära och förtroendefullt samarbete med föräldrarna. Med hjälp av de olika tekniska hjälpmedlen som PENpal, Ipad, den interaktiva tavlan och internet och olika artefakter stödjer pedagogerna barnet i att utveckla sitt modersmål även om de inte pratar barnets modersmål. De flerspråkiga pedagogerna som matchar barnens modersmål kan utmana barnen i att använda sitt modersmål i olika kontexter och därmed skapar de möjligheter till att språk och innehåll integreras i olika aktiviteter i vardagen. Studiens bidrag är att synliggöra variationer i pedagogernas arbetssätt och deras tankar om flerspråkighet. Bidraget är också att betona betydelsen av de fyra teman förhållningssätt, arbetssätt, lärandemiljö och föräldrasamverkan samt användning av olika tekniska hjälpmedel och olika artefakter i aktiviteter med syfte att utveckla barns modersmål och det svenska språket i vardagen. Specialpedagogiska implikationernaGenom utbildningar, reflektioner, diskussioner och praktiska erfarenheter, där olika teorier prövas, kan detta ge ny kunskap till pedagoger. Därmed skapas en förutsättning och möjlighet till utveckling av en interkulturell kompetens som underlätter samverkan med föräldrar. Att betrakta omvärlden utifrån ett interkulturellt perspektiv innebär att man ser olikheter som en tillgång i samhället och har en positiv inställning till olika kulturer och språk.

I denna studie framhåller vi barns inflytande inom populärkulturen och om ett interkulturellt arbetssätt används. Frågeställningarna som vi ställt oss är: Är förskolebarns intresse för populärkultur etablerat i förskolans verksamhet? Används ett interkulturellt arbetssätt i förskolan kommer vi också ha en frågeställning om.Metoden som vi använt oss av är barnobservationer och intervjuer av förskollärare. Dessa metoder valde vi för att få en mer övergripande blick hur populärkulturen kan utspelas och hur man arbetar ur ett interkulturellt perspektiv.Vårt insamlade material analyseras utifrån Säljö och Vygotskij tankar angående det sociokulturella perspektivet samt Deweys tankar om den progressiva pedagogiken. Vårt insamlade material ställer vi i relation till tidigare forskning, vilket vi belyser i vårt arbete.Våra frågeställningar besvarar vi med hjälp av vårt insamlade material och belyser våra slutsatser och vi för en diskussion angående vår studie. En slutsats som vi kommit fram till är att vi kan se att i de förskolor vi valt att observera och förskollärarna som vi intervjuat, är det endast en förskollärare och en avdelnings observation som belyser det interkulturella perspektivet. Ett förslag till fortsatt läsning inom populärkultur och interkulturellt perspektiv synliggörs. / In this study, we emphasize children's influence in popular culture and an intercultural approach is used. The questions that we asked ourselves is: Is the preschool children's interest in popular culture established in preschool? Used an intercultural approach in kindergarten, we also have a question about.The method we used is child observations and interviews of preschool teachers. These methods we chose to get a more comprehensive look how popular culture can be played out and how to work from an intercultural perspective.Our collected materials are analyzed from Säljö and Vygotsky's ideas on the socio-cultural perspective and Dewey's thoughts on the progressive pedagogy. Our collected materials we make in relation to previous research, which we highlight in our work.Our questions we answer with the help of our collected materials and illustrates our conclusions and we for a discussion regarding our study. One conclusion we come to is that we can see that in the nursery we have chosen to observe and preschool teachers we interviewed, only one preschool teacher and a departmental observation that highlights the intercultural perspective. A proposal for further reading in the popular culture and intercultural perspective visible.

Utgångspunkten för den här uppsatsen är att pedagoger idag står inför nya utmaningar på grund av ett allt mer mångkulturellt Sverige. Flera av skolans styrdokument har tagit det mångkulturella i beaktande genom att införliva ett interkulturellt perspektiv som ska genomsyra hela skolans verksamhet. Syftet med uppsatsen är att undersöka och analysera hur pedagoger reflekterar kring att arbeta i dagens mångkulturella samhälle och hur medvetna de är om de riktlinjer som finns. Vårt syfte är även att se hur pedagoger förhåller sig till elevernas religiösa tillhörighet samt om tillhörigheten integreras i undervisningen. Som underlag för undersökningen ligger en teoretisk litteraturorientering. I denna fördjupar vi oss i de faktorer som vi anser relevanta för att förstå de processer som ligger till grund för människors kulturella identitetsskapande. För att besvara våra frågeställningar har vi genomfört kvalitativa intervjuer med åtta pedagoger som alla är verksamma i grundskolans tidigare år. Våra resultat vittnar om tydliga brister i det interkulturella arbetet då elevernas kulturella identiteter inte tas till vara på i den utsträckning styrdokumenten kräver, utan det är den svenska kulturella normalitetsuppfattningen som dominerar. Det framgår dock tydligt att de flesta av pedagogerna har en vilja att arbeta mer interkulturellt men att det sällan genomförs i praktiken. Vi anser att genom att lyfta fram och arbeta mer med elevernas olika mångfacetterade kulturella identiteter, borde pedagoger kunna skapa mer dynamiska möten. Möten där alla inte bara får ett större utrymme att växa i sin kulturella tillhörighet och i sin identitet, utan även att även att deras lärande kan stimuleras på ett positivt sätt. / Pedagogues of today face new challenges as Sweden get influences from many cultures. Through applying an intercultural perspective to the curricula, schools have taken multicultural changes into consideration. Our aims with this essay have been to look into and analyze the way pedagogues reflect around these issues and how aware they are of the general guidelines. We also aimed to illustrate their view of the intercultural perspective as well as examine to what extent pupils’ religious backgrounds are taken into consideration in issues relating to education. As a basis for our essay lays a literature review focused on the issues we found most relevant for the understanding of the process behind human cultural identification. Through qualitative interviews with eight pedagogues, working at primary school level, we aimed to find answers to the questions at hand. As a result, we found obvious lacks in the intercultural work where pupils’ multicultural backgrounds were not taken into consideration as required by the guidelines and the Swedish understanding of culture was in reality dominating the education. However it was significant that the majority of the interviewed pedagogues had a strong will to be working more with intercultural issues although that is not the reality today. As a conclusion of this essay we think that through considering different cultural backgrounds of the students and integrating those into everyday school work, more dynamic meetings would be created where all students would get greater opportunity to grow both in their culture and their identity and thereby stimulating learning in a positive manner.

AbstractEkdahl, Annica (2015) Pedagogers arbetsmetoder med flerspråkiga barn i förskolan. En kvalitativ studie utifrån pedagogers tankar.(Pree- School teacher ́s working models with multilingual children. A qualitative study based on teachers thoughts)Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola.BakgrundMin bakgrund som förskollärare i förskolor med flerspråkiga barn har legat till grund för ämnesvalet till examensarbetet. Dilemmat för mig har varit frågan om vilka språkstimulerande metoder som används. Ett gott språk har betydelse för framtida skolprestationer och förskolan är en viktig arena för språkinlärning. I läroplanen för förskolan (Lpfö 98/10) står det att förskolan ska stimulera flerspråkiga barns språkutveckling på det svenska språket och modersmålet.Syfte och preciserade frågeställningarSyftet med studien är att undersöka pedagogers tankar om arbetet med flerspråkighet i förskolan. Ett underliggande syfte är att få mer kunskap om arbetsmetoder med flerspråkiga barn. Frågeställningarna är:• Hur upplever pedagoger arbetet med flerspråkiga barn?• Hur ser pedagogerna på modersmålsundervisningen?• Hur upplever pedagogerna att samarbetet med hemmet fungerar?• Vilka förväntningar har förskollärare och modersmålsstödjare på detspecialpedagogiska stödet?TeoriStudien utgår från det sociokulturella perspektivet där lärande och utveckling sker i ett socialt sammanhang. Det empiriska materialet analyseras utifrån det sociokulturella perspektivet samt Vygotskijs teori om den proximala utvecklingszonen. Andra teoretiska perspektiv som används för att analysera det empiriska materialet är det relationella respektive kategoriska perspektivet.MetodStudien är av kvalitativ ansats med semistrukturerade enskilda intervjuer som genomfördes med totalt åtta pedagoger. Fyra förskollärare, två modersmålsstödjare och två specialpedagoger intervjuades på två förskolor med liknande upptagningsområde.3ResultatPedagogernas förhållningssätt till språkutvecklande arbetsmetoder tolkas utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Då pedagogerna ger barnen språkliga utmaningar på högre språklig nivå än vad barnen befinner sig i sin språkliga utveckling överensstämmer detta med Vygotskijs tanke om den proximala utvecklingszonen Undersökningen visar ett förhållningssätt där pedagogerna anser att barn lär av varandra och där insatser sker på gruppnivå. Pedagogerna anser att i det språkutvecklande arbetet är det förmågan att vara närvarande och kunna sätta ord på händelser som är av större betydelse än vilken språkstimulerande aktivitet som används. Viktiga arbetsmetoder är flexibilitet, struktur och rutiner. Kommunikation är av stor vikt och förmågan att konkretisera på olika sätt värdesätts. Angående modersmålsstödet är pedagogerna enade om att modersmålet är av betydelse för framtida skolprestationer och behöver uppmärksammas. Pedagogerna uppmärksammar modersmålen och anser flerspråkighet som berikande. En viktig skillnad mellan förskolorna gäller omfattningen på modersmålsstödet gällande modersmålsstödjarna. Samtliga pedagoger på båda förskolor vill dock att stödet ska vara dagligen, mer integrerat och flerspråkiga pedagoger efterfrågas. Pedagogernas förhållningssätt kan tolkas ur det relationella perspektivet snarare än ur det kategoriska perspektivet. Undersökningen pekar på att föräldrasamverkan kan vara ett utvecklingsområde.KunskapsbidragMed detta arbete är min ambition att bidra med kunskap om hur man kan arbeta med flerspråkighet i förskolan. Jag hoppas att förhållningssättet på hur flerspråkighet faktiskt uppmärksammas i förskolan diskuteras mer.Specialpedagogiska implikationerSom blivande specialpedagog vill jag uppmärksamma hur viktigt det är med en god språkutveckling för kommande skolprestationer. I arbetet är det av vikt att belysa att ett väl utvecklat modersmål får betydelse för hur väl utvecklat det svenska språket blir. När det gäller flerspråkiga barn är det mycket viktigt att tidigt upptäcka eventuella svårigheter med språket för tidiga insatser. Som blivande specialpedagog är det viktigt att vara ett stöd åt pedagogerna i deras arbete både med handledning och att ta fram forskningsresultat och språkstimulerande material.

Forskning visar att barn i särskilt utsatta områden gynnas mest av att gå i en förskola med god kvalitet. Kvalitet i relation till förskollärares kompetens i ett särskilt utsatt område är något som det forskats mindre om. Vår studie kommer att undersöka vad förskollärare och rektorer anser vara särskilt viktiga kompetenser för arbete i förskolor i särskilt utsatta områden. I studien genomfördes intervjuer med en rektor, två förste förskollärare och två förskollärare från fyra kommunala förskolor i södra Sverige. En fenomenografisk ansats användes för att analysera empirin utifrån ett interkulturellt perspektiv. Hur man ser på förskolans placering i ett särskilt utsatt område framträder tillsammans med de rådande förutsättningarna som förskolan har. I studien identifieras tre huvudsakliga kompetenser som behövs mer i ett särskilt utsatt område och resultatet visar på olika synvinklar av begreppet kompetens kopplat till interkulturalitet, språk och samverkan.

This study focuses on exploring and understanding teachers' perceptions of inclusion within the context of School-Age Educare. The research aims to investigate how teachers describe, experience, and navigate the concept of inclusion, as well as identify the key challenges and opportunities they encounter in their work to promote an inclusive environment. The study is based on a qualitative method that includes interviews with several School-Age Educare teachers and analyzes their perspectives from an intercultural perspective, to contribute to an improved understanding of inclusion processes in this specific context. The concept of inclusion covers a wide spectrum of practices and viewpoints aimed at ensuring that all children, regardless of background or needs, can fully participate in the activities. In the environment of the School-Age Educare this is expressed in how activities are organized, how relationships are built and maintained, and how learning environments are adapted to support each child's unique conditions and needs. The purpose of the interviews is to highlight the teachers' voices and experiences, thereby creating a basis for reflection and the development of inclusive strategies tailored to the unique conditions of the School-Age Educare. The results from the interviewed School-Age Educare teachers emphasize the importance of creating a welcoming and accepting atmosphere, where all students feel valued and included. At the same time, the importance of individualization and flexibility in learning activities to meet different needs and abilities is stressed. Challenges identified include difficulties in meeting each child's unique needs within the framework of group dynamics, as well as finding the balance between offering support and promoting independence.

Syftet med studien var att bidra med kunskap om speciallärares arbete med flerspråkiga elevers kunskapsutveckling i matematik. Studien fokuserade på speciallärares samverkan med matematiklärare samt att synliggöra deras språkliga och interkulturella kompetens. Empiri samlades in genom kvalitativ metod. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex speciallärare med matematik som inriktning. Empirin analyserades genom en tematisk analys utifrån det sociokulturella perspektivet. Studien visade att speciallärare har olika syn på hur samverkan kan ske samt att majoriteten av speciallärarna inte får kännedom om flerspråkiga elevers behov av stöd. Den språkliga medvetenheten fanns hos samtliga speciallärare men enbart enstaka speciallärare uppvisade en förståelse för hur skillnader i kultur kan påverka förståelsen och kunskapsutvecklingen i matematik.

In this thesis, a study was made of four teachers’ perception and application of an intercultural perspective in their teaching practice. The purpose was to investigate how the teachers describe to use an intercultural approach in teaching situations and how they achieve it in social studies. The study aimed to answer the questions below: - How do the teachers perceive the concepts of multicultural, multicultural education and intercultural approach and what do they assume is the purpose of an intercultural approach? - How do the teachers adapt teaching from an intercultural perspective? * - Which advantages and difficulties/hindrance do the teachers consider occur in the enabling of an intercultural approach? - In which way do the teachers make an intercultural approach possible in their teaching practice in social studies? The methods used to answer these questions where qualitative one-on-one interviews and observations of the teachers during class in social studies. The theories used to analyse the material was based on theories on different intercultural approaches and strategies in teaching and the frame factor theory. As a conclusion, this study finds that the teachers in the study are aware of the possibilities and benefits of an intercultural approach. Furthermore, the results show that the way the intercultural approach is utilized in the teaching practice differs from teacher to teacher and that the teachers focus on similar and different aspect of the intercultural approach. However, this study also shows that they teachers feel various difficulties working with an intercultural approach such as the schools’ resources and teaching in different matters and contexts. Which is consistent with previous research?

Detta arbete behandlar huruvida läromedlen Utkik 7-9 Historia och SO direkt historia ämnesboken, som används för historiekunskap i årskurs 7-9, följer läroplanens värdegrundsuppdrag om att främja det mångkulturella samhället eller indirekt motarbetar det. Fokus i den kvalitativa undersökningen av läromedlen är att studera utifrån vilka perspektiv utomeuropeisk historia berättas och om dessa perspektiv öppnar upp eller förhindrar utvecklandet av historiemedvetande och historisk empati, som således bör främja nutida mångkultur. Undersökningen har därför gjorts utifrån de två perspektivbegreppen eurocentrism och interkulturellt lärande, två ytterligheter när det gäller historieframställning och där interkultur arbetar mer i främjandet av mångkultur. Vidare sker en komparativ analys för att se om något av läromedlen gör ett bättre jobb i uppfyllandet av värdegrunden. För att ge bakgrund till arbetet används utdrag från Skolverkets hemsida samt från grundskolans läroplan. Undersökningsfrågorna baseras i olika typer av tidigare forskning utförd av Niklas Ammert, Lars Nyström (med flera), Peter Gran samt Maria Johansson. Resultatet av undersökningen visar att läromedlen inte lever upp till läroplanens krav eftersom de båda till övervägande del präglas av eurocentriska perspektiv snarare än interkulturella. Detta förhindrar således för elever att utveckla ett historiemedvetande och historisk empati. / This essay examines whether or not the textbooks Utkik 7-9 Historia and SO direkt historia ämnesboken, which both are used as teaching materials in compulsory school history (grades 7-9), meet the values of the curriculum concerning the support of a multicultural society. The qualitative study therefore investigates from which perspectives non-European history is described, and if those perspectives enable or prevent the development of historical consciousness and historical empathy, two qualities that benefit multiculturalism. Therefore, the examination has its foundation in the two perspective concepts eurocentrism and intercultural learning, which are each others opposites when it comes to historical representation. In short, intercultural learning has a bigger focus on embracing multiculturalism. A comparative analysis is also carried out to examine if one of the two textbooks do a better job fulfilling the values of the Swedish curriculum. Extracts from the compulsory school curriculum and from Skolverket's website will be used as background for the investigation. The survey questions are based on different research done byNiklas Ammert, Lars Nyström (and others), Peter Gran, and Maria Johansson. The result from the study shows that both textbooks fail to meet the requirements of the curriculum since they are predominantly characterized by a eurocentric perspective rather than an intercultural one. Therefore they also prevent students from developing historical consciousness and historical empathy.

Syftet med denna studie är att få en djupare förståelse för hur flerspråkiga barn respektive familjer integreras och inkluderas i förskolans verksamhet. Studien är baserad på en kvalitativ undersökning, där sju pedagoger från två norrländska kommuner har medverkat. Vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer samt observationer av verksamheternas miljö som metod. Studien har utgått från ett sociokulturellt perspektiv med fokus på flerspråkiga barns delaktighet och integration. Enligt detta perspektiv är kommunikation och språk viktiga faktorer för integration. I tidigare forskning har det framkommit att språket är en viktig aspekt i interaktion med andra och att barnen måste kunna förmedla sina tankar till andra. I samband med bearbetningen och analysen har vi fått inspiration från det hermeneutiska synsättet vilket hjälpte oss att analysera materialets innehåll. Resultatet har visat att pedagogerna strävar efter att främja flerspråkiga barns integration och inkludering på olika sätt. Det som var gemensamt i alla medverkande förskolor är förskolornas miljö och materialets betydelse för barnens integration och delaktighet. Det framkom även i resultatet att samarbetet med föräldrarna sker på ett annorlunda sätt beroende på föräldrarnas förståelse för det svenska språket. Pedagogernas strävan är att vara så tydliga som möjligt för att undvika missförstånd hos föräldrarna.