Studiens syfte var att studera interkulturellt ledarskap i förskolan och att få en djupare förståelse för pedagogernas upplevelser och kunskap om interkulturalitet och ledarskap. I studien deltog sex barnskötare och sex förskollärare från två förskolor med olika kontexter. Studien har utgått från en fenomenologisk ansats, kvalitativ metod och semistrukturerad intervjuform. Att sätta prefixet ”inter” framför kulturellt ledarskap ger utrymme för tolkningar hos de flesta pedagoger och att det blandas samman med förskolans värdegrundsuppdrag. Pedagogernas upplevelse och beskrivning av det interkulturella ledarskapet i förskolan handlar om organisatoriska och kontextuella frågor/utmaningar som segregation, normer, regler, könsroller, tid och samverkan med föräldrar. Studiens resultat visar skillnader av pedagogernas erfarenhet och kompetens i att möta barn i ett mångkulturellt samhälle. Pedagogernas kompetens har erhållits via reguljär utbildning till barnskötare/förskollärare och via kurser/föreläsningar hos arbetsgivaren. Resultatet visar att ledarskapet i förskollärarrollen innebär ett tydligare ansvar för förskolans pedagogiska innehåll och verksamhetsutveckling. I slutsatsen framkom att studiens pedagoger som grupp inte erhållit förberedelse och kunskap i sin utbildning för att möta barn i ett mångkulturellt samhälle. / The purpose of the study was to investigate intercultural leadership in the preschool and to gain a deeper understanding of the preschool teachers’ experiences and knowledge regarding interculturality and leadership. Six child minders and six preschool teachers from two contextually diverse preschools participated in the study. The study is fenomenological to its attempt, with a qualitative method and the interviews have been conducted using a semi-structured interview technique. To add the prefix ”inter” in front of cultural leadership gives most pedagogues the space to on their own interpret the conception, but, in most cases it is clear that the intercultural often blends with the everyday work regarding values and norms. The pedagogues’ experiences and descriptions concerning the intercultural leadership in the preschool is about organizational and contextual questions/difficulties like segregation, norms, rules, gender roles, time and co-operation with parents. The result of the study indicates differences regarding the pedagogues experiences in meeting children in a multicultural society. Their competence has been achieved via their regular teacher’s education and courses/lectures given, or, organized by their employer. The result shows that leadership regarding the role as a preschool teacher is implying a more distinct responsibility concerning the preschool’s pedagogical content and the development of the activity than the role of the child minder. As shown in the conclusion the pedagogues who have been participating in this study haven’t been given the preparation or tools in their own education in order to meet children in a multicultural society.

Människor är indelade i grupper efter kön, etnicitet och klass genom segregation och sociala strukturer. Då skolan är en av samhällets viktigaste institutioner bör den kunna eliminera begränsningarna i sociala och etniska bakgrunder. Syftet med studien är att undersöka dom sociala strukturerna på en gymnasieskola i den svenska multikulturella staden - Södertälje. Den metod som använts har varit observationer och intervjuer. Resultatet visar utifrån det att det finns tydliga sociala strukturer i skolan och att de är baserade med ursprung ifrån språk, etnicitet och klass. Slutsatsen har visat att etniskt svenska elever är en minoritet i skolan och det finns ingen interaktion mellan grupperna. / People are divided into groups by gender, ethnicity and class through segregation and social structures. School is one of society's most important institutions and should therefor be able to eliminate the limitations of social and ethnic backgrounds. This study has the purpose to examine the social structures at a secondary school in the Swedish multicultural city Sodertalje. The method used was observation and interviews. From the study, the results shows that there are clear social structures in the school and that they are based to language, ethnicity and class. Therefore from the study shows that students with Swedish origin are a minority in the school and there is no intercultural interaction between the groups.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i svenska som andraspråk (SVA) och specialpedagoger ser på sitt uppdrag när det gäller elever med utländsk bakgrund, i behov av särskilt stöd. Studien baseras på sex intervjuer med tre SVA-lärare och tre specialpedagoger, från tre olika skolor i en kommun. Intervjuerna transkriberades och analysen, som är gjord utifrån det kategoriska och relationella perspektivet att förhålla sig till specialpedagogik, utgår från studiens tre frågeställningar vilka handlar om uppdrag, kompetens samt om möjligheter och hinder. Resultatet visar att samtliga intervjupersoner, både SVA-lärare och specialpedagoger, känner att deras uppdrag är otydligt när det gäller arbetet med elever med utländsk bakgrund, i behov av särskilt stöd. Trots en formell behörighet och ett stort engagemang anser de sig inte heller ha den kunskap som krävs för att kunna bedöma elevernas behov eller vilka insatser som bör göras. Resultatet visar också att SVA-lärarna och specialpedagogerna är medvetna om att elever med utländsk bakgrund, på grund av att ledningen och personalen generellt saknar kunskap, är underrepresenterade i den specialpedagogiska verksamheten. Intervjupersonerna ser här adekvat kartläggningsmaterial, samarbete och fortbildning i olika kulturer, som möjligheter för att kunna upptäcka och sätta in rätt sorts stöd i tid. Samtliga intervjupersoner är dessutom ense om, att eftersom skolan fortfarande inte är redo att inkludera alla elever, är ämnet SVA och den lilla stödgruppen några av förutsättningarna för att elever med utländsk bakgrund, i behov av särskilt stöd, så småningom ska kunna känna sig inkluderade i den ordinarie klassrumsundervisningen.

I framtiden kommer västerländska sjuksköterskor i större omfattning att möta människor som flytt från krig och förtryck. Många faktorer kan försvåra dessa möten. Det är därför viktigt att sjuksköterskor besitter relevant kompetens för att kunna ge god omvårdnad till dessa människor. Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskans attityder till att vårda människor som flytt till västerländska länder. En litteraturstudie genomfördes med sökord relaterade till studiens syfte. Under databearbetningen identifierades tre olika teman: Transkulturella möten, Förtroendefulla relationer och Förståelse av andra kulturer. Resultatet belyste sjuksköterskors uppfattningar av språkliga och kulturella barriärer i vården av människor som flytt till västerländska länder. Sjuksköterskor menade att dessa barriärer ökade komplexiteten i mötet med dessa människor. Uppbyggnaden av förtroendefulla relationer ansågs, av sjuksköterskorna, som avgörande för att kunna övervinna dessa barriärer. Kulturell kompetens bland sjuksköterskor sågs som en central faktor för att åstadkomma en framgångsrik vårdinteraktion och sjuksköterskor efterlyser bredare utbildning inom ämnet. Mer forskning kring sjuksköterskors attityder till att vårda människor som flytt till västerländska länder skulle kunna ge en större överblick av de begränsningar och resurser som sjuksköterskor upplever i sitt arbete med dessa människor. / In the future, western nurses will encounter people who have fled from war and oppression to a greater extent. Many factors can aggravate these encounters. Therefore, it is of great importance that nurses possess relevant competency in order to provide these people with good care. The aim of this study was to explore nurses’ attitudes towards caring for people who have fled to western countries. A review of the literature was conducted with key words related to the aim of the study. During the data analysis, three themes were identified; Transcultural encounters, Trustful relationships, and Understanding of other cultures. The results highlighted nurses’ perceptions of linguistic and cultural barriers in caring for people who have fled to western countries. Nurses meant that these barriers increased the complexity in encounters with these people. The building of trustful relationships was considered by the nurses to be crucial in order to overcome these barriers. Cultural competence among nurses was seen as a central factor for achieving a successful care encounter and nurses call for broader education in this subject. More research concerning nurses’ attitudes towards caring for people who have fled to western countries could provide a greater overview of limitations and resources that nurses perceive in their work with these people.

Studiens syfte ligger på medverkande arbetslags arbetssätt med interkulturalitet samt hur de planerar och arbetar utifrån ett interkulturellt perspektiv. Studien genomsyras av ett tänk kring vi och de andra. Det svenska samhället präglas av många olika hemkulturer och med detta i åtanke anser vi att människor behöver få en förståelse och visa solidaritet för varandra, detta för att kunna skapa ett hållbart samhälle. Tidigare forskning beskriver även att ett tänk kring vi och de andra måste försvinna för att alla människor i samhället ska kunna se varandra som likvärdiga. Pedagoger i förskolan har som uppdrag att bland annat föra det svenska kulturarvet såsom traditioner och högtider vidare till barnen i verksamheten. I studien samlades data in genom ett kvalitativt frågeformulär där sex arbetslag från två olika förskolor deltog. Resultatet visar att arbetslagen arbetar interkulturellt genom att intressera sig för barnens olika hemkulturer och hemspråk. Studien visar även hur jul, påsk, midsommar och barnens födelsedagar är de högtider och traditioner som är centrala i de förskolor som studien utgår från. I arbetslagen utgår pedagogerna från svenska normer och deras egen hemkultur när de väljer vilka högtider och traditioner de ska uppmärksamma tillsammans med barnen. Analysen av resultatet fokuserar på hur pedagogerna i studien anser att ett tänk kring vi och de andra inte får förekomma men trots detta är ändå en teori kring vi och de andra det som genomsyrar hela resultatet.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare och förskolechefer möjliggör stöttning kring flerspråkiga barns modersmålsundervisning i förskolans verksamhet. Som metod användes kvalitativa intervjuer som utfördes med två förskollärare samt två förskolechefer på tre olika förskolor. Studien utgår från ett interkulturellt perspektiv som påvisar hur människor från olika kulturer interagerar. Resultatet visade att både förskollärare och förskolechefer var medvetna om hur det interkulturella perspektivet kunde tillämpas i förskolans verksamhet för att delvis synliggöra olikheter och likheter i barngruppen. Det fanns däremot en okunskap om hur förskollärare skulle arbeta för att stötta flerspråkiga barns modersmålsundervisning på bästa sätt. Förskolecheferna är däremot medvetna vid hur det flerspråkiga arbetet ska genomföras, men inte hur de ska fullfölja det i praktiken. Detta berodde exempelvis på utmaningar gällande brist på språkliga resurser i verksamheten, så som tolk. Social kompetens, kommunikativ kompetens och medborgerlig kompetens är viktiga begrepp som studien har utgått ifrån för att reflektera kring anpassningen av ett interkulturellt förhållningssätt. Resultatet visar att ett positivt samt socialt samspel i arbetslaget, barngruppen och med vårdnadshavare delvis gynnar miljön på förskolan, men också hur barn väljer att bemöta varandra och ta del av ny kunskap. Respondenterna är även medvetna om att deras förhållningssätt speglar de flerspråkiga barnens modersmålsundervisning, och därför försöker de vara goda förebilder samt anpassa modersmålsundervisningen till varje enskilt barn. Vi fann att förskolecheferna erbjöd förskollärarna utbildning inom flerspråkighet. Förskollärare fann ett gemensamt kommunikativt plan med vårdnadshavarna och förskollärarna valde att kommunicera med barnen med hjälp av multimodala verktyg. Hinder i arbetet kunde vara samarbetet med vårdnadshavarna och okunskap inom området samt kommunikationssvårigheter. Kollegialt samarbete där flerspråkig personal samverkar med enspråkig personal var också en lösning för det flerspråkiga arbetet om det inte fanns tillgång till tolk eller modersmålspedagog.

Mitt syfte med studien var att ta reda på lärares uppfattningar gällande ämnet svenska som andraspråk på utvalda lärosäten. l litteraturdelen bearbetas det flerspråkiga perspektivet genom nationell och internationell forskning och styrdokumenten. Jag valde en kvalitativ ansats och telefonintervju som metod. Fem lärare med en gedigen kompetens i mångfaldsfrågor deltar i studien. Resultatet visar att ämnet svenska som andraspråk fortfarande behövs som ett eget ämne. Svenska som andraspråk är alla lärares ansvar enligt informanterna och det krävs att utbildningen förändras mot att möta samhällets ökade språkliga och kulturella mångfald. I diskussionen vävs litteraturen samman med lärarnas uppfattningar om ämnet svenska som andraspråk. Litteraturen visar och lärarna i studien anser att det krävs en förändrad syn gällande det interkulturella perspektivet på landets lärosäten. En överensstämmelse finns även i synen på att ämnets status behöver höjas och att kompetensutveckling krävs för skolledare och lärare i grundskolan.

Sverige har idag utvecklats till ett mångkulturellt samhälle och dagens skolor genomsyras nu av en språklig och kulturell mångfald, vilket vi ser som viktigt och en del i vårt integrerade samhälle. Genom att elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter tas tillvara på i undervisningen, kan det få en betydande roll för att elevers lärande ska utvecklas och förbli hållbart.   Syfte med studien var att undersöka ett hållbart lärande med fokus på hur pedagoger ser på sin kunskap kring nyanlända elever, hur pedagogerna arbetar, samt det sociala samspelets betydelse för dessa elevers inlärning. Studien grundar sig på skollagen där det framkommer att alla barn och elever har rätt till likvärdig utbildning.   I utförandet av den föreliggande studien användes en kvantitativ metod med en deskriptiv design. Metoden var en icke experimentell undersökning av survey typ och insamlingsmetoden var en kvalitativ webbaserad enkätundersökning. I resultatet framkommer det att pedagoger ser det sociala samspelet som en viktig faktor för nyanlända elevers lärande och att det är viktigt att pedagogen tar tillvara på elevernas tidigare erfarenheter för deras fortsatta lärande. Dock visar resultatet att det inte förekommer tillräckligt mycket samarbete kring nyanlända elevers lärande trots att det är önskvärt.

Utbildning skapar de grundläggande förutsättningarna för invandrare att integreras ekonomiskt och socialt i ett samhälle. Denna uppsats undersöker vilken roll integrationspolitisk inriktning  har i integrationsprocessen inom utbildning genom att jämföra två länder där frågan om integration ständigt är aktuell, Sverige och Australien. Studien följer en mest-lika design som bygger på att Sverige och Australien antas vara mycket lika vad gäller integrationspolitiken inom utbildning men trots detta påvisar olika integrationsutfall. Syftet med uppsatsen är att undersöka eventuella skillnader i ländernas integrationspolitiska inriktning som kan tänkas förklara de olika integrationsutfallen. Som metod för att fullgöra syftet används både kvalitativ textanalys och intervjuer. Uppsatsen når slutsatsen att Australien i en högre grad en Sverige tycks fokusera på integrationspolitik avseende interkulturellt lärande och att detta i sin tur utgör en möjlig förklaring till att Australien påvisar bättre integrationsutfall än Sverige.

Detta arbete är ett resultat av en deskriptiv undersökning om lärares arbete i mångkulturell skola. Med utgångspunkt från arbetets syften och problemformulering formulerades enkätfrågor som besvarades av 29 lärare på tre skolor. Frågorna handlar främst om på vilka/vilket sätt lärare använder ett interkulturellt arbetssätt i undervisning och bedömning samt vilka problem och möjligheter verksamheten kan innebära. Resultatet visar att lärarna är väl medvetna om vad ett interkulturellt arbetssätt innebär. Samtliga lärare uppger att de i sin undervisning och bedömning av elever med annan bakgrund i något avseende anpassar verksamheten efter behoven även om metoderna varierar från person till person. Lärarna är överens om att arbetssättet innebär såväl problem som möjligheter. / This is the product of a descriptive study about teaching in multicultural schools. With regards to my purpose and leading question, aquestionnaire was distributed and answered by 29 teachers in three schools. The questions focused teachers' opinion on an intercultural teaching and its possibilities and problems. The results show that teachers are well aware of the meaning of an intercultural teaching. They claim that they in their teaching and assessment of students with different cultural backgrounds adjust their activities regarding the students needs, in different ways. The teachers all agrees that an intercultural teaching imply problems as well as possibilities.