Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer som påverkar elevers motivation till att lära sig ett andra språk. Därmed vill vi veta hur lärare stimulerar tvåspråkiga elever till att lära sig det svenska språket, samt hur faktorer som socioekonomiska förhållanden påverkar elevernas motivation till att lära sig ett främmande språk som de inte behärskar. Litteraturstudiens resultat är baserad på 14  studier och uppdelat i två delar, där den första delen besvarar vår första  frågeställning och den andra delen besvarar den andra frågeställningen. Den första delen av resultatet består av följande rubriker: modersmålsundervisning för andraspråksinlärning, motivation för språkinlärning, undervisningen i klassrummet och samspelet med andra samt arbetssätt. Den andra delen av resultatet består av rubriken socioekonomisk bakgrund och hemmiljöns betydelse. Vår avslutande reflektion av litteraturstudien framhäver att det finns flera metoder för att stimulera och motivera elever för andraspråksinlärningen. Resultatet visade ocksåatt det finns flera faktorer förutom socioekonomisk bakgrund som påverkar elevers motivation och lust att lära.

Syftet med denna studie var att undersöka och kartlägga ordens betydelse och begreppsförståelse i matematik hos barn i förskoleklass till skolår 2. Jag ville undersöka vilka de svåra begreppen i matematik var, jämföra resultatet hos svenska barn och barn till invandrade föräldrar, likaså skillnaden mellan flickor och pojkar. Intressant var även att se om pedagogerna kunde tänka sig att förändra sitt arbetssätt och arbeta mer multisensoriskt.Barn och pedagoger som ingick i min studie kom alla från min skola. Barnen gjorde en screening som innehöll fyra områden i matematik. Därefter intervjuades sju barn från de olika klasserna som deltog i studien. En pedagog från varje klass intervjuades. Resultatet visar att det finns både numeriska och signifikanta skillnader mellan förståelsen för de begrepp som fanns med, när jag jämför svenska barn med barn till invandrade föräldrar. När det gäller flickor och pojkar är skillnaden också markant. Svåra begrepp fanns i alla områden, men främst i områdena tid/lägesord och taluppfattning.Genom intervjuerna har jag till min stora glädje förstått att begreppsförståelsen får en allt större plats i undervisningen idag, än vad som visat sig i mina tidigare undersökningar. Nyckelord: Begreppsförståelse, matematik, svenska som andra språk (SvA)

I denna litteraturstudie ville jag fördjupa mig i metoden Läsning på talets grund (LTG) och genrepedagogik. Fanns det något inom forskningsområdet som gav stöd åt min hypotes att dessa båda metoder var lämpliga vid andraspråksinlärning. Syftet med denna litteraturstudie var att, genom granskning av tidigare forskning, få kunskap om hur LTG-metoden och genrepedagogik har använts vid språkinlärning. Syftet preciseras därför i följande frågeställningar: Hur har LTG-metoden använts vid inlärning av svenska som andraspråk? och Hur kan genrepedagogik användas i andraspråksinlärning? Litteraturstudien visar på LTG-metodens samt genrepedagogikens lämplighet vid andraspråksinlärning. Jag anser att både LTG-metoden och genrepedagogiken, genom cirkelmodellen och modellen ett språkutvecklande arbetssätt, är bra metoder att använda vid andraspråksinlärning då de bygger på samma grundtanke: "Läsning på talets grund" och "tal är en bro till skrift" (Leimar 1974, s. 64, Gibbons 2010, s. 69). Metoderna går ut på att läraren planerar sin undervisning utifrån denna ståndpunkt samt fångar upp var eleverna befinner sig i sin språkliga utveckling och genom detta arbetssätt utvecklas både språket och ämneskunskaperna.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i svenska som andraspråk (SVA) och specialpedagoger ser på sitt uppdrag när det gäller elever med utländsk bakgrund, i behov av särskilt stöd. Studien baseras på sex intervjuer med tre SVA-lärare och tre specialpedagoger, från tre olika skolor i en kommun. Intervjuerna transkriberades och analysen, som är gjord utifrån det kategoriska och relationella perspektivet att förhålla sig till specialpedagogik, utgår från studiens tre frågeställningar vilka handlar om uppdrag, kompetens samt om möjligheter och hinder. Resultatet visar att samtliga intervjupersoner, både SVA-lärare och specialpedagoger, känner att deras uppdrag är otydligt när det gäller arbetet med elever med utländsk bakgrund, i behov av särskilt stöd. Trots en formell behörighet och ett stort engagemang anser de sig inte heller ha den kunskap som krävs för att kunna bedöma elevernas behov eller vilka insatser som bör göras. Resultatet visar också att SVA-lärarna och specialpedagogerna är medvetna om att elever med utländsk bakgrund, på grund av att ledningen och personalen generellt saknar kunskap, är underrepresenterade i den specialpedagogiska verksamheten. Intervjupersonerna ser här adekvat kartläggningsmaterial, samarbete och fortbildning i olika kulturer, som möjligheter för att kunna upptäcka och sätta in rätt sorts stöd i tid. Samtliga intervjupersoner är dessutom ense om, att eftersom skolan fortfarande inte är redo att inkludera alla elever, är ämnet SVA och den lilla stödgruppen några av förutsättningarna för att elever med utländsk bakgrund, i behov av särskilt stöd, så småningom ska kunna känna sig inkluderade i den ordinarie klassrumsundervisningen.

No description available.

Syftet med studien var att undersöka hur ett läromedel som är anpassat för elever med svenska som andraspråk är utformat. Materialet som ligger till grund för studien är: Läsloket Station 1b Skolstart, Läsloket Station 2b Skogen, Läsloket Station 3b Året, Läsloket Station 4b Skolan, Läsloket Station 5b Samhället. Läroböckerna är inriktade på sakprosatexter. Läroböckerna har analyserats med stöd av Björkvalls (2009, s. 9–11) tolkning av Michael Hallidays systemisk funktionell lingvistik samt genom att ställa frågor till läroböckerna. En kvalitativ studie utfördes för att ta reda på om det sker en progression i läroböckerna, om det finns tydliga kopplingar till kursplanen för svenska som andraspråk samt hur illustration och text kommunicerar med läsaren. I undersökningen framkom att det sker en progression mellan läroböckerna och att illustrationerna och texten kommunicerar med läsaren med hjälp av olika informationsvärden. Kopplingar till kursplanen för svenska som andraspråk går att urskilja.

Transspråkande är ett arbetsätt som flerspråkiga elever kan använda i undervisningen och betyder att man använder mer än ett språk i syfte att lära sig något. Syftet med denna uppsats är att undersöka gymnasieelevers erfarenheter och upplevelser om att använda transspråkande i svenska som andraspråk. För att besvara studiens frågeställningar användes en kvalitativ metod och fyra ungdomar intervjuades. I intervjun fick eleverna redogöra för sin inställning till begreppet flerspråkighet och sin användning av transspråkande. Resultaten visar att deltagarna är positiva till begreppet flerspråkighet och sällan använder sina språk i sva klassrum. Ett annat resultat visar att möjligheterna att använda sina språk i undervisningen är större än utmaningarna. Deltagarna upplever bättre bemötande från sina sva-lärare och mindre av andra lärare i andra ämnen som uppvisar negativa bemötande. Slutligen är transspråkande ett känt begrepp av deltagarna och eleverna har olika upplevelser av att använda eller inte använda sina språk i undervisningen.

Syftet med den här studien är att skapa kunskap om lärares arbete med digitala verktyg i SFI-undervisningen. Dels att kartlägga vilka digitala verktyg som används i SFI-undervisningen och hur dessa används. Dels att studera lärarnas upplevelser av hur detta påverkar deras arbete och elevernas undervisning. Resultatet av min studie diskuteras också ur ett sociokulturellt- och ett kognitivt perspektiv. Studien baseras på intervjuer med fem lärare på två SFI-skolor och visar att de har en del gemensamma undervisningsmetoder. De använder digitala verktyg som visuella hjälpmedel i klassrummet och de utnyttjar olika modaliteter för elevernas inlärning. På andra punkter skiljer sig lärarnas undervisning åt, så som i användningen av mobila applikationer. Likaså hur lärarna återkopplar på t.ex. skriftliga uppgifter. Vidare visar studien att eleverna på många sätt kan gynnas av digitala verktyg i undervisningen då det både kan fungera som stöttning och sätter eleven i centrum av undervisningen. Lärarna upplever att fördelarna på många sätt överväger i undervisningen med digitala verktyg. De menar dock att elevernas ibland bristande digitala kompetens kan vara en utmaning. Likaså påpekar de att det krävs tid och inspiration för att förnya undervisningen och fortsätta utvecklas i takt med tekniken.

Denna studie ämnade undersöka skillnaden mellan personer med svenska som L1, förstaspråk, och L2, andraspråk, i förmågan att identifiera korrekt och inkorrekt placering av negation i huvudsats och bisats i talat språk. Vidare ämnade studien att undersöka huruvida det fanns en korrelation mellan variablerna inlärningsålder och exponeringstid. Trots att inlärning av negationsplacering är ett väl utforskat ämne är inlärningen av receptiv språkförmåga mindre utforskat. Därav ämnade studien att jämföra dessa resultat med tidigare förståelse om negationsplaceringens utveckling i produktion inom L2, däribland processbarhetsteorin. Deltagarna i studien bestod av vuxna talare av svenska, både som L1 och L2. Först användes enkäter för att samla in data om deltagarnas bakgrund. Därefter fick deltagarna lyssna på talade meningar som inkluderade negationer i både huvudsats och bisats. Dessa meningar spelades upp en gång med korrekt negationsplacering och en gång med inkorrekt negationsplacering. Efter varje mening bedömde deltagarna om de ansåg att meningen var korrekt eller inkorrekt. Detta resultat analyserades sedan tillsammans med bakgrundsfakta för att finna korrelationer. Resultatet visade att L1-gruppen var bättre på negationsplaceringar i både huvudsatser och bisatser än L2-gruppen, men att skillnaden i bisatser var större än i huvudsatser. Vidare visade resultatet ingen signifikant korrelation mellan inlärningsålder och receptionsförmåga av negationer i varken huvudsats eller bisats. Dock fanns en korrelation mellan receptionsförmåga av negationer och exponeringstid, men endast i bisats. Dessa resultat skiljer sig från tidigare forskning då inlärningsålder inte verkar ha en korrelation med receptionsförmåga samt att inga bevis för psuedokorrekt negationsplacering i tidig negationsplacering kunde finnas. Studien diskuterar hur dessa resultat kan bero på ett begränsat urval. Dock slutleder studien att om dessa resultat kan replikeras kan denna studies resultat bidra till en ny syn på hur inlärningsålder påverkar postpubertal inlärning samt hur inlärning av negationer sker inom reception.

Tidigare undersökningar påvisade i sina resultat att immigranter upplever någon form av social inkludering i introduktionsklass, och social exkludering i ordinarieklass. Mot bakgrund i tidigare forskning visades det pågå en samhällsdiskussion om detta ämne, vilket är inspirationen till denna studies forskningsområde. Studiens frågeställningar är formulerade mot bakgrund i att undersöka hur unga immigranter upplever inkludering och exkludering i svensk gymnasieskola i relation till klasskamrater och lärare. En kvalitativ ansats är tillämpad, som använder sig av 10 semistrukturerade intervjuer med tio respondenter, där samtliga respondenter har varit bosatta i Sverige mellan 5-10 år. De teorier och begrepp som stödjer denna studie använder sig av bland annat social identitetsteori av Tajfel och ackulturationsprocess av Berry. De huvudsakliga uppgifterna från respondenterna indikerade att ett positivt bemötande från klasskamraterna, med hjälpsamma och accepterande lärare, bidrog till upplevd inkludering i både SVA-klassen och i ordinarieklassen. De främsta orsakerna till att respondenterna upplevde exkludering i skolan i relation till klasskamrater och lärare grundade sig i otrevligt bemötande med spår av mobbning, samt fördomar som grundade sig i diskriminerande attityder. Vad som framgick av resultatet visade sig att maximal inkludering kunde upplevas i både SVA- och ordinarieklass, men det var ett mindre antal respondenter som upplevde det. / Previous surveys showed in their results that immigrants experience some form of social inclusion in introductory class, and social exclusion in ordinary class. Against the background of previous research, it was shown that there was an ongoing societal discussion on this topic,which is the inspiration for this study's research area.The study's questions are formulated against the background of investigating how young immigrants experience inclusion and exclusion in Swedish high school in relation to classmates and teachers. A qualitative approach is applied, which uses 10 semi-structured interviews with ten respondents, where all respondents have lived in Sweden between 5-10 years. The theories and concepts that support this study use, among others, social identity theory by Tajfel and acculturation process by Berry. The main data from the respondents indicated that a positive attitude from classmates, with helpful and accepting teachers, contributed to perceived inclusion in both the SVA class and in the regular class. The main reasons why the respondents experienced exclusion at school in relation to classmates and teachers were based on unpleasant treatment with traces of bullying, as well as prejudices based on discriminatory attitudes. What emerged from the results was that maximum inclusion could be experienced in both SVA and ordinary classes, but it was a smaller number of respondents who experienced it.