<p>Denna uppsats fokuserar på den amerikanska utrikespolitiken och dess inverkan på omskapandet av den chilenska politiken under 1970-talet. Valet att studera omskapandet av politiska strukturer grundar sig i en förståelse av Förenta Staterna som en viktig och central aktör inom den internationella arenan. Det som diskuteras och teoretiseras kring i uppsatsen är bland annat internationella relationer, begreppen hegemoni och makt, för en vidare förståelse av den amerikanska interventionen i Chile.</p>

<p>This is a tale about energy and power. It describes the geographer Halford Mackinder’s geopolitical theories and compares them with current views outlined by Zbigniew Brzezinski and Michael T Klare, among others. With a critical approach it also provides a historical account of a Europe that stands in front of an energy struggle so severe that the current world order seems destined to fall. Oil and natural gas, has since the beginning of the 20th century, been used as a geopolitical tool in order to create dependence, control and even sometimes overthrow empires. USA has for example dominated the “protectorates” Europe and Japan by controlling the flow of oil in the Middle East. But this seems to change. It can’t be ruled out that the cities of Europe in the long run will be shrouded in darkness. The background is that Europe’s own deposits of fossil energy are decreasing at such vast speed that almost the entire demand will have to be imported by the year 2020. Awareness of this forecast, and the undertaking to reduce the carbon emissions in accordance with the Kyoto treaty, led to a grand proclamation in March 2007 to reduce the need for fossil fuels. This commitment seems however to be insufficient if independence towards other regions shall be maintained. Only a small part of the demand can be met by domestically produced fuels. Neither will the proposed energy reducing measures increase the energy security. The conclusion is that there is no time to develop new technology in order to save Europe from its difficult situation.</p><p>The dependence on Russia will instead grow stronger. The current geopolitical order, where the United States has acted as a military protector and guarantor of the energy security, looks like it is going to fall. The US is bogged down in the Afghanistan and Iraq wars at the same time as Europe’s dependence on energy from the East grows. The US also has economic troubles and their own energy security dilemma. Russia has on the other hand acted with greater self confidence and purposefully built alliances with China, the Middle East and its former republics in Central Asia. Russia may soon dictate the future of Europe with its energy trump card. If Europe keeps its alliance with US and tries to challenge or subjugate Russia into its “unipolar” order it will deepen the risk for conflict. In such a conflict, Moscow has the power to darken and cool down the European room. Since every country is dependent on the dwindling energy resources for their survival, it may escalate into a full blown war. But the new order may be short. Within two decades there will probably be no surplus of energy to export for Russia, or any other nation for that matter. Europe will by then be without it’s own energy resources and simultaneously lose the option to import.</p> / <p>Det här är en berättelse om energi och makt. Den beskriver geografen Halford Mackinders geopolitiska teorier från början av 1900-talet och jämför dem med moderna uppfattningar från bland annat Zbigniew Brzezinski och Michael T Klare. Med en kritisk utgångspunkt ges även en historia om ett Europa som står inför en så svår energiutmaning att den nuvarande ordningen ser ut att falla. Sedan oljan och senare naturgasen började nyttjas har energin använts som ett geopolitiskt verktyg för att skapa beroenden, kontroll och även för att störta imperier i sank. USA har exempelvis dominerat sina ”protektorat” Europa och Japan genom att kontrollera oljeflödet från Mellanöstern. Men detta ser ut att förändras. I förlängningen går det inte utesluta att mörkret permanent lägger sig över Europas städer. Bakgrunden är att de egna lagren av fossil energi minskar i en sådan takt att i stort sett hela behovet måste importeras inom 20 år. Medvetenheten om detta, samt åtagandet att minska koldioxidutsläppen i enlighet med Kyotoavtalet, gjorde att EU i mars 2007 proklamerade att en stor satsning skulle vidtas för att reducera behovet av fossila bränslen. Denna satsning visar sig dock vara otillräcklig för att upprätthålla ett oberoende från andra regioner. Endast en mindre del av behovet kan tillgodoses med inhemskt producerade bränslen. Inte heller de energisparande åtgärderna kan dramatiskt höja energisäkerheten. Tiden är alltför knapp för att ny fantastisk teknik ska kunna rädda Europa ur sin besvärliga situation.</p><p>Istället blir beroendet av Ryssland allt större. Detta leder till att den rådande geopolitiska ordningen, där USA både har agerat som Europas militära beskyddare och garant av energisäkerheten, riskerar att falla ihop. Samtidigt som Europa blir mer beroende av energin från öst går USA:s krig i Irak och Afghanistan allt sämre. USA har även ekonomiska bekymmer och ett eget energisäkerhetsproblem. Ryssland har i sin tur agerat med allt större självaktning och målmedvetet byggt allianser med Kina, Mellanöstern och sina forna delrepubliker i Centralasien. Med energin som trumfkort kan Ryssland komma att diktera EU:s framtid. Om EU bibehåller sin allians med USA och försöker utmana eller inlemma Ryssland i sin ”unipolära” ordning ökar risken för en allvarlig konflikt. Moskva har i ett sådant läge makt att både mörklägga och kyla ner det europeiska rummet. Eftersom alla behöver energin för sin överlevnad finns en risk att en marsch inleds mot ett fullskaligt krig. Den nya ordningen kan dock bli kort. Inom två decennier kan troligtvis inte längre Ryssland – eller någon annan region – exportera ett överskott. Europa kommer då att sakna både egna energiresurser samt importmöjligheter för att driva sina energisystem. Vad som då händer med det gamla Europa återstår att se.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka hur svenska och kinesiska miljöteknikföretag kan skapa ett hållbart samarbete som gagnar båda parter.</p>

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur svenska och kinesiska miljöteknikföretag kan skapa ett hållbart samarbete som gagnar båda parter.

Denna uppsats fokuserar på den amerikanska utrikespolitiken och dess inverkan på omskapandet av den chilenska politiken under 1970-talet. Valet att studera omskapandet av politiska strukturer grundar sig i en förståelse av Förenta Staterna som en viktig och central aktör inom den internationella arenan. Det som diskuteras och teoretiseras kring i uppsatsen är bland annat internationella relationer, begreppen hegemoni och makt, för en vidare förståelse av den amerikanska interventionen i Chile.

Under 2011 så utbröt det våldsamma oroligheter i Libyen och Syrien med många civila offer. FN:s säkerhetsråd utfärdade i mars 2011 en resolution om upprättandet av en No-Fly Zone i Libyen. Ryssland har sedan länge haft en uttalad inställning mot att stater lägger sig i andra länders inre angelägenheter. Ryssland avstod från att rösta i fallet Libyen vilket möjliggjorde en humanitär insats. Men avseende Syrien så har Ryssland använt sitt veto två gånger för att stoppa resolutioner som möjliggör en humanitär insats. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om Rysslands agerande kan förklaras utifrån realistisk teori inom internationella relationer. Forskningsfrågan som ska besvaras är: Hur påverkade Rysslands egenintressen dess agerande i FN:s säkerhetsråd i samband med konflikterna i Libyen och Syrien. Undersökningen genomförs som en kvalitativ textanalys.  Den utförs som en analys av meningsinnehåll i ett utvalt material med användning av indikatorer som är logiskt härledda från realistisk teori. Realistisk teori beskriver staters agerande och att de har intressen. Resultatet av undersökningen är att Ryssland värderade principen om interventioner beslutade av säkerhetsrådet och relationen till väst högre än sina ekonomiska intressen i Libyen och att den geopolitiska betydelse Syrien har för Ryssland innebär att Ryssland vill förhindra att de geopolitiska förutsättningarna i regionen ändras till fördel för USA och Europa, en sådan förändring skulle innebära en risk för att den makt som Ryssland kan utöva genom sina olje- och gastillgångar minskar. / In 2011 violence broke out in Libya and Syria with many civilian casualties. The UN Security Council made a decision in March 2011 authorizing a No-Fly Zone over Libya. Russia have maintained a clear standpoint regarding the non-interference in states internal affairs since long. Russia abstained in the Libya case which made it possible to authorize a humanitarian intervention. But regarding Syria, Russia has vetoed resolutions twice. Thus effectively blocking all efforts to make a humanitarian intervention possible. The purpose of this paper is to study if Russia’s actions can be explained from a realist theory perspective. The scientific question to be answered is: How did Russia’s interest affect their actions in the UN Security Council regarding the conflicts in Libya and Syria. The study is designed as a qualitative text analysis. It is performed by the use of indicators, logically deducted from the theory, to analyze meaningful contents in the texts of the empiric material. Realist theory in International Relations describes the actions of states and that they have interests. The result of the study is that Russia valued the principle of interventions authorized by the Security Council more than its economic interests in Libya and that the geopolitical importance of Syria means that Russia wants to prevent that the geopolitics in the region change advantageously for USA and Europe which would mean a risk that the power Russia can exercise through its oil and gas assets could diminish.

During the Cold War, as before it, local and regional conflicts were often encouraged and materially supported by rival powers.  Now by contrast, the absence of functioning powers is the cause of the international society’s inability to cope with all types of violent disorders.  There can be lots of reasons for this.  This report focus on the military sector of the broad agenda for security.  The reason for the Western world’s reluctance to use its tremendous military power in the cause of global stability and security may be found in the current military paradigm.  Maybe our military forces are not organised, trained, and equipped for the current strategic needs?The aim of this report is to discuss the validity of the thesis : We need to change our current Napoleonic military paradigm! Starting with theory on international relations, security and an explanation of the Napoleonic paradigm, the reason for keeping a military capacity is explained.  A formula for military capacity is introduced.  The formula Capacity = Means x Ways x Will, reinforced with four strategic dimensions, is the tool used to analyse the paradigm through two major international conflicts since 1990, the conflict in the Gulf, and the conflict in former Yugoslavia.  The discussion reveals that the thesis can be supported.  Our current military paradigm can not solve the security problems of today, and there is a need for readressing the flexible response doctrine, this time with the main focus on the lower part of the conflict scale. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 99-01

This is a tale about energy and power. It describes the geographer Halford Mackinder’s geopolitical theories and compares them with current views outlined by Zbigniew Brzezinski and Michael T Klare, among others. With a critical approach it also provides a historical account of a Europe that stands in front of an energy struggle so severe that the current world order seems destined to fall. Oil and natural gas, has since the beginning of the 20th century, been used as a geopolitical tool in order to create dependence, control and even sometimes overthrow empires. USA has for example dominated the “protectorates” Europe and Japan by controlling the flow of oil in the Middle East. But this seems to change. It can’t be ruled out that the cities of Europe in the long run will be shrouded in darkness. The background is that Europe’s own deposits of fossil energy are decreasing at such vast speed that almost the entire demand will have to be imported by the year 2020. Awareness of this forecast, and the undertaking to reduce the carbon emissions in accordance with the Kyoto treaty, led to a grand proclamation in March 2007 to reduce the need for fossil fuels. This commitment seems however to be insufficient if independence towards other regions shall be maintained. Only a small part of the demand can be met by domestically produced fuels. Neither will the proposed energy reducing measures increase the energy security. The conclusion is that there is no time to develop new technology in order to save Europe from its difficult situation. The dependence on Russia will instead grow stronger. The current geopolitical order, where the United States has acted as a military protector and guarantor of the energy security, looks like it is going to fall. The US is bogged down in the Afghanistan and Iraq wars at the same time as Europe’s dependence on energy from the East grows. The US also has economic troubles and their own energy security dilemma. Russia has on the other hand acted with greater self confidence and purposefully built alliances with China, the Middle East and its former republics in Central Asia. Russia may soon dictate the future of Europe with its energy trump card. If Europe keeps its alliance with US and tries to challenge or subjugate Russia into its “unipolar” order it will deepen the risk for conflict. In such a conflict, Moscow has the power to darken and cool down the European room. Since every country is dependent on the dwindling energy resources for their survival, it may escalate into a full blown war. But the new order may be short. Within two decades there will probably be no surplus of energy to export for Russia, or any other nation for that matter. Europe will by then be without it’s own energy resources and simultaneously lose the option to import. / Det här är en berättelse om energi och makt. Den beskriver geografen Halford Mackinders geopolitiska teorier från början av 1900-talet och jämför dem med moderna uppfattningar från bland annat Zbigniew Brzezinski och Michael T Klare. Med en kritisk utgångspunkt ges även en historia om ett Europa som står inför en så svår energiutmaning att den nuvarande ordningen ser ut att falla. Sedan oljan och senare naturgasen började nyttjas har energin använts som ett geopolitiskt verktyg för att skapa beroenden, kontroll och även för att störta imperier i sank. USA har exempelvis dominerat sina ”protektorat” Europa och Japan genom att kontrollera oljeflödet från Mellanöstern. Men detta ser ut att förändras. I förlängningen går det inte utesluta att mörkret permanent lägger sig över Europas städer. Bakgrunden är att de egna lagren av fossil energi minskar i en sådan takt att i stort sett hela behovet måste importeras inom 20 år. Medvetenheten om detta, samt åtagandet att minska koldioxidutsläppen i enlighet med Kyotoavtalet, gjorde att EU i mars 2007 proklamerade att en stor satsning skulle vidtas för att reducera behovet av fossila bränslen. Denna satsning visar sig dock vara otillräcklig för att upprätthålla ett oberoende från andra regioner. Endast en mindre del av behovet kan tillgodoses med inhemskt producerade bränslen. Inte heller de energisparande åtgärderna kan dramatiskt höja energisäkerheten. Tiden är alltför knapp för att ny fantastisk teknik ska kunna rädda Europa ur sin besvärliga situation. Istället blir beroendet av Ryssland allt större. Detta leder till att den rådande geopolitiska ordningen, där USA både har agerat som Europas militära beskyddare och garant av energisäkerheten, riskerar att falla ihop. Samtidigt som Europa blir mer beroende av energin från öst går USA:s krig i Irak och Afghanistan allt sämre. USA har även ekonomiska bekymmer och ett eget energisäkerhetsproblem. Ryssland har i sin tur agerat med allt större självaktning och målmedvetet byggt allianser med Kina, Mellanöstern och sina forna delrepubliker i Centralasien. Med energin som trumfkort kan Ryssland komma att diktera EU:s framtid. Om EU bibehåller sin allians med USA och försöker utmana eller inlemma Ryssland i sin ”unipolära” ordning ökar risken för en allvarlig konflikt. Moskva har i ett sådant läge makt att både mörklägga och kyla ner det europeiska rummet. Eftersom alla behöver energin för sin överlevnad finns en risk att en marsch inleds mot ett fullskaligt krig. Den nya ordningen kan dock bli kort. Inom två decennier kan troligtvis inte längre Ryssland – eller någon annan region – exportera ett överskott. Europa kommer då att sakna både egna energiresurser samt importmöjligheter för att driva sina energisystem. Vad som då händer med det gamla Europa återstår att se.

Diss. Umeå : Umeå universitet, 2007. / Pp. 203-213: Bibliography.

The aim of this thesis was to study Sweden’s relations with the Democratic People’s Republic of Korea (DPRK) from the Korean War to this day. To do so, the focus was put on Sweden’s different motives during that time resulting in the identification of two phases. The first, characterized by an economical interest and the second, by a diplomatic and humanitarian one. Moreover, a non-governmental perspective was presented with the Swedish NGO Institute for Security &amp; Development Policy (ISDP) in focus. This perspective showed the importance of non-governmental actors’ engagement with the DPRK. Finally, the international relations’ theory of neoliberalism was used as a theoretical framework for the thesis. The conclusion is that neoliberalism is correct at explaining the engagement of Sweden towards the DPRK. As one of the western countries with the best relations with the DPRK, we conclude that Sweden has an important role to play in facilitating the dialogue between the international community and the DPRK.