Det råder frågetecken om hur följsamhet till behandlingens metoder inom internetbaserad kognitiv beteendeterapi (IKBT) för depression påverkar symtomreduktion. Syfte: undersöka sambandet mellan följsamhet till behandlingsmetoder inom IKBT och symtomreduktion, för depressionspatienter. Frågeställning: föreligger samband mellan följsamhet till behandlingens metoder och symtomreduktion. Metod: deltagarna var 90 patienter, vilka behandlats för depression vid Internetpsykiatrin i Stockholm. Antal moduler deltagarna genomfört registrerades, och mängd och kvalité utförande hemuppgifter skattades enligt en behandlingsspecifik följsamhetsskala. Symtomreduktion mättes genom förändring i depressionsnivå, från förmätning till eftermätning. Resultat: samband påvisades mellan antal genomförda moduler och symtomreduktion, men inte mellan mängd och kvalité utförande hemuppgifter och symtomreduktion. Mängd och kvalité tillförde ingen ytterligare förklaring av variansen för symtomreduktion än antal genomförda moduler. Slutsats: det förefaller viktigare att patienter kommer framåt i behandlingen, än hur behandlingsmetoderna utförs. / There are questions about how adherence to treatment methods in Internet-based cognitive behavioral therapy (ICBT) for depression affects symptom reduction. Purpose: explore the relationship between adherence to treatment methods within internet-based cognitive behavioral therapy (ICBT) and symptom reduction, for depressed patients. Research question: is there a relationship between adherence to treatment methods and symptom reduction. Method: the participants were 90 patients treated for depression at the Internetpsykiatri in Stockholm. The number of modules completed was registered, the amount and quality of homework was estimated by a treatment-specific adherence scale. Symptom reduction was measured by changes in level of depression, from pre-measurement to post-measurement. Results: correlation was demonstrated between number of completed modules and symptom reduction, but not between amount and quality of homework and symptom reduction. Amount and quality did not add more explanation of the variance in symptom reduction than the number of completed modules. Conclusions: it is more important that patients advance in the treatment, than how the treatment methods are performed.

Storskaliga, öppna, internetbaserade kurser (MOOCar) introducerades år 2008 av George Siemens och Stephen Downes och deras popularitet har ökat ända sedan dess. Förespråkare av MOOCar påstår att de har en potential att möjliggöra livslångt lärande för människor från hela världen. Sedan de första kurserna har två olika former av MOOCar utvecklats, cMOOCar som har utvecklats utifrån lärandeteorin konnektivismen och xMOOCar som är relativt lika vanliga internetbaserade kurser med den skillnad att antalet kursdeltagare är mer eller mindre obegränsat. År 2016 anslöt sig MOOC initiativet från KungligaTekniska högskolan (KTHx) till edX, en undervisningsplattform för xMOOCar. Möjlighet till social interaktion med andra kursdeltagare och lärare erbjuds på edX i form av asynkrona diskussions forum. Forskning om hur den sociala interaktionen ter sig i diskussionsforumen och dess potential för att främja lärande är i dagsläget knapp. Syftet med detta examensarbete är att undersöka den sociala interaktionenskaraktär i två olika xMOOCar, en med självstyrd studietakt och en lärarledd. En ökad förståelse för den sociala interaktionen som för nuvarande äger rum i diskussionsforumen kan vara behjälplig för lärare vid utformningen av undervisningen i xMOOCar. Diskussionsforumen för två kurser av respektive kategori av xMOOC från KTHx om matematik och programmering ingår i denna undersökning. Både en konventionell innehållsanalys och en riktad innehållsanalys baserad på lärandeteorin undersökande gemenskap (CoI) har genomförts för att belysa olika aspekter av den sociala interaktionens karaktär och främjande av lärande i diskussions forumen. Resultatet av undersökningen visar att den sociala interaktionen är opersonlig och att kursdeltagarna initierar interaktionen för att få svar på frågor som huvudsakligen lärare besvarar genom att instruera eller informera. Det bildas ingen gemenskap och det uppvisas lägre nivåer av kognitiv närvaro i diskussionsforumen. För att främja lärande skulle diskussionsforumen istället kunna användas för att engagera de aktiva kursdeltagarna i diskussioner och lärarnas fokus kan förflyttas från att instruera och informera till att etablera en trygg miljö för interaktion. / Massive Open Online Courses (MOOCs) were introduced in 2008 by George Siemens and Stephen Downes and their popularity has increased ever since. Advocates of MOOCs claim that they have the potential to enable lifelong learning for people all over the world. Since the first MOOC, two kinds of MOOCs have developed, cMOOCs that developed from the theory of learning, connectivism, and xMOOCs, which are relatively similar to usual online courses, with the difference that the number of participants is more or less unlimited. In 2016, the MOOC initiative from the Royal Institute of Technology (KTHx) joined edX, a teaching platform for xMOOCs. Opportunity for social interaction with other course participants and teachers is offered on edX in the form of asynchronous discussion forums. Research on the characterof the social interaction in the discussion forums and its potential for promoting learning in xMOOCs is currently limited. The purpose of this master thesis is to investigate the nature of social interaction in two different xMOOCs, one self-paced and one instructor-paced. An increased understanding of the current social interaction that is taking place in the discussion forums can be helpful to teachers in the design of teaching in xMOOCs. In this master thesis two discussion forums from courses of the respective categories of xMOOCs have been studied. Both a conventional content analysis and a directed contentanalysis based on the learning theory Community of Inquiry (CoI) have been conducted to highlight different aspects of the nature of the social interaction and how one may promote learning in the discussion forums. The result of the analysis shows that the social interaction in the discussion forums is impersonal and that the participants initiate the interaction by asking questions that are mainly answered by the teachers, by either instructing or informing. No community is formed and the discussion forums show lower levels of cognitive presence. In order to promote learning, discussion forums may be used to engage the active participants in discussions and it might be benificial if the teachers focused on establishing a safe environment for interaction, as opposed to focusing on instruction and informing.

Tidigare forskning visar att det finns ett samband mellan depressionssymtom och svårigheter i partnerrelationer. Forskning visar att deltagare efter parterapi har en ökad grad av relationsnöjdhet och en lägre grad av depressionssymtom. Uppsatsen genomfördes inom DANA-projektet (IKBT vid antenatal depression) och syftet var att analysera hur relationsnöjdhet hänger ihop med behandlingsutfall, följsamhet i behandling samt vilja att arbeta med relationer i behandling. Syftet var även att analysera vilka sociodemografiska och kliniska faktorer hos gravida med depression som har ett samband med relationsnöjdhet. I resultatet framkom inget signifikant samband mellan relationsnöjdhet och behandlingsutfall, följsamhet eller val att arbeta med relationer i behandlingen. I resultatet framkom ett signifikant samband mellan högre relationsnöjdhet och högre ekonomi, högre relationsnöjdhet och högre graviditetsönskan, samt högre relationsnöjdhet och lägre grad av depressionssymtom. För att kunna dra säkrare slutsatser över hur relationsnöjdhet och större fokus på relationer påverkar behandlingsutfall vid depressionsbehandling, behövs fortsatt forskning. Fortsatt forskning behövs även för att undersöka bakomliggande faktorer och hur dessa påverkar paret och deras mående. / Previous research shows a connection between symptoms of depression and difficulties in partner-relations. It also shows that the participants relationship satisfaction increased after couples-therapy and that their symptoms of depression decreased. This thesis was conducted in the DANA-project (ICBT during antenatal depression) and the intention was to examine the effect of relationship satisfaction on treatment outcome, adherence, and motivation to work with relationships in treatment. The intention was also to analyze the connection between relationship satisfaction and sociodemographic and clinical factors during pregnancy. The result presented no significant connection between relationship satisfaction and treatment outcome, adherence, or motivation to work with relationships in treatment. Furthermore, the result presented a significant connection between higher relationship satisfaction and higher economic status, higher relationship satisfaction and higher pregnancy desire and higher relationship satisfaction and lower symptoms of depression. Further research is needed to examine how more focus on relations in treatment and relationship satisfaction effects treatment outcome. Further research is also needed to examine underlying factors and how these effect the couple and their well-being.

Patienter med plötsliga minskningar i symtom, sudden gains (SG), har i flerastudier visat sig få goda behandlingsresultat, även jämfört med patienter som fårmer gradvisa förbättringar. Det råder en brist på kunskap om vad som leder tillSG, och resultaten från forskning som undersökt orsaker till SG har sällan gåttatt replikera. Majoriteten av tidigare studier har undersökt vuxna patientgruppersom går i sedvanlig kognitiv beteendeterapi, och man har nästan uteslutandeanvänt kvantitativa metoder. I denna studie undersöktes induktivt vad som kanbidra till SG i internetbaserad psykodynamisk terapi (IPDT) för ungdomar meddepression. Reflexiv tematisk analys användes för att analysera totalt 66 chattarfrån 22 patienter. I analysen undersöktes vad som framkom i chattarna tvåsessioner innan, sessionen före, och sessionen efter SG, som kunde bidra tillförståelsen av denna plötsliga förbättring. Genom analysen identifierades att SGi IPDT i majoriteten av fallen föregås av en process som kan beskrivas i fyrateman: 1. “Engagerat arbete utifrån materialet, med stöd från terapeuten”, 2.“Konceptuell förståelse av materialet i relation till patientens egen problematik”,3. “Utvecklad självobservation gör det möjligt att prova nya förhållningssätt tillångest, försvar och känslor”, samt 4. “Självkritik och andra försvar minskar,kontakt med känslor fördjupas”. Studiens resultat kan bidra till en förståelse avprocessen bakom SG i IPDT, och visar även på att kvalitativ analys avutvecklingen under flera sessioner kan vara ett sätt att nå ny kunskap om varförvissa patienter plötsligt förbättras under sin terapi. / ERiCA-projektet

Internet-based cognitive behavior therapy (ICBT) has the potential of providing many patients with an effective form of psychological treatment. However, despite helping to improve mental health and well-being, far from everyone seem to benefit. In some cases, negative effects may also emerge. The overall aim of the present thesis was to establish the occurrence and characteristics of such incidents in ICBT using a combination of quantitative and qualitative methods. Study I determined deterioration, non-response, and adverse and unwanted events in a sample of 133 patients undergoing ICBT for social anxiety disorder. The results indicated that up to 6.8% fared worse during the treatment period, depending on the self-report measure and time point, as determined using the Reliable Change Index (RCI), while the non-response rate was between 29.3 to 86.5% at post treatment assessment, and 12.9% experienced other negative effects. Study II investigated the responses to open-ended questions on adverse and unwanted events among 556 patients in four separate clinical trials of ICBT; social anxiety disorder, panic disorder, major depressive disorder, and procrastination. In total, 9.3% reported negative effects, with a qualitative content analysis revealing two categories and four subcategories; patient-related, i.e., gaining insight and experiencing new symptoms, and treatment-related, i.e., difficulties applying the treatment interventions and problems related to the treatment format. Study III explored the number of patients achieving reliable deterioration, as determined using the RCI on the individual raw scores of 2866 patients from 29 clinical trials of ICBT. The results showed that the deterioration rate was higher among patients in a control condition, 17.4%, in comparison to treatment, 5.8%. Predictors were related to decreased odds of deterioration for patients receiving treatment; clinical severity at pre treatment assessment, being in a relationship, having a university degree, and being older. As for the control condition, only clinical severity at pre treatment assessment was associated with decreased odds of deterioration. Study IV examined a newly developed self-report measure for monitoring and reporting adverse and unwanted events, the Negative Effects Questionnaire. The results suggested a six-factor solution with 32 items; symptoms, quality, dependency, stigma, hopelessness, and failure. One-third of the patients reported experiencing unpleasant memories, stress, and anxiety, with novel symptoms and a lack of quality in the treatment and therapeutic relationship having the greatest negative impact. The general finding of the present thesis is that negative effects do occur in ICBT and that they are characterized by deterioration, non-response, and adverse and unwanted events, similar to psychological treatments delivered face-to-face. Researchers and clinicians in ICBT are recommended to monitor and report negative effects to prevent a negative treatment trend and further the understanding of what might contribute to their incidents. Future research should investigate the relationship between negative effects and treatment outcome, especially at follow-up, to examine if they are transient or enduring. Also, interviews could be conducted with those achieving reliable deterioration to explore if and how it is experienced by the patients and to see if it is attributed to the treatment interventions or other circumstances. / Internetbaserad kognitiv beteendeterapi (IKBT) har goda förutsättningar att kunna bli en form av psykologisk behandling som på ett effektivt sätt hjälper patienter med att hantera sin psykiska ohälsa och förbättra sitt välmående. Trots detta är det dock långtifrån alla som tycks bli bättre. För en del kan det till och med resultera i negativa effekter. Det övergripande syftet med denna avhandling har således varit att undersöka förekomsten av sådana fall och hur dessa uttrycks, såväl med kvantitativa som kvalitativa metoder. Studie I fastställde andelen försämrade, oförändrade samt andra ogynnsamma eller oönskade händelser bland 133 personer som behandlades med IKBT för social ångest. Resultatet visade att uppemot 6,8 % försämrades under sin behandlingsperiod beroende på vilket självskattningsformulär respektive tidpunkt som studerades, beräknat enligt metoden Reliable Change Index (RCI). Likaså var 29,3 % till 86,5 % oförändrade vid eftermätningen samt att 12,9 % rapporterade andra former av negativa effekter. Studie II undersökte svaren på öppna frågor som gällde ogynnsamma eller oönskade händelser bland 556 patienter i fyra olika kliniska studier med IKBT; social ångest, paniksyndrom, egentlig depressionsepisod och prokrastinering. Totalt sett rapporterade 9,3 % att de hade erfarit negativa effekter, vilka analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Två övergripande kategorier och fyra subkategorier framkom; patientrelaterade, som ökad insikt respektive nya symptom, samt behandlingsrelaterade, som svårigheter att implementera behandlingsinterventionerna respektive problem med behandlingsformatet. Studie III utrönte andelen patienter som försämrades i enlighet med RCI, baserat på insamlad rådata från 2866 personer i 29 olika kliniska studier med IKBT. Resultatet visade att försämring var mer förekommande hos de som var i en kontrollgrupp, 17,4 %, jämfört med de som fick behandling, 5,8 %. Bland de som genomgick behandling existerade det även ett par prediktorer som innebar lägre odds för försämring; större svårigheter vid förmätningen, att befinna sig i en relation, att ha en universitetsutbildning respektive att vara äldre. För de som var i en kontrollgrupp var enbart större svårigheter vid förmätningen relaterat till lägre odds för försämring. Studie IV testade ett nykonstruerat självskattningsformulär; Negative Effects Questionnaire. Resultatet visade på en faktorlösning med sex faktorer och 32 påståenden; symptom, kvalitet, beroende, stigma, hopplöshet respektive misslyckande. En tredjedel av personerna svarade att de hade upplevt obehagliga minnen, stress och ångest, samtidigt som nya symptom och bristande kvalitet i både behandlingen respektive den terapeutiska relationen hade haft störst negativ inverkan på dem. Den generella slutsatsen av denna avhandling är således att negativa effekter förekommer i IKBT och att de kännetecknas av försämring, ett oförändrat tillstånd samt andra ogynnsamma eller oönskade händelser, något som liknar tidigare forskning av psykologisk behandling som bedrivs ansikte-mot-ansikte. Forskare och behandlare i IKBT rekommenderas att övervaka och rapportera negativa effekter i syfte att förhindra en negativ utveckling i behandlingen samt för att öka kunskapen om vad som kan bidra till deras förekomst. Framtida forskning bör undersöka relationen mellan negativa effekter och behandlingsutfall utifrån längre tidsperspektiv för att se om dess påverkan är övergående eller ihållande. Vidare kan till exempel intervjuer utföras med de patienter som har försämrats för att ta reda på om och hur det uppfattas samt huruvida det har förorsakats av behandlingen eller andra omständigheter. / <p>At the time of the doctoral defense, the following paper was unpublished and had a status as follows: Paper 4: In press.</p>

Depression drabbar 10–20% av gravida kvinnor och kan leda till konsekvenser för bådebarnet, modern och samhället. IKBT för depression är en effektiv behandling, däremot har patientersom genomgått IKBT uttryckt behov av ytterligare stöd. Syftet med studien var att undersökaupplevelser av att erhålla extrastödsamtal under IKBT inom DANA-studien. Genom en kvalitativansats genomfördes intervjuer med nio deltagare med depression under graviditeten. Tematisk analysanvändes vilket resulterade i två huvudteman; Individanpassning efter behov och Integrering avbehandling. Resultatet visade att extrastödet utgjorde en möjlighet till flexibel individanpassningsamt ett stöd utifrån att IKBT upplevdes som en krävande behandling. Kommunikation upplevdessom avgörande för helhetsupplevelsen av behandlingen och extrastöd utgjorde en möjlighet till flerperspektiv utifrån tillgång till olika yrkeskompetenser. Resultatet ger en ökad förståelse avupplevelsen av extrastödet och dess funktion, samt vad deltagarna upplever som viktigt för att kunnagenomföra behandlingen. / Depression affects 10-20% of pregnant women and can cause consequences for the child,mother, and society. ICBT for depression is an effective treatment, however, patients that haveundergone ICBT have expressed a need for additional support. The purpose of this study was toexamine experiences of receiving extra-counseling during ICBT within the DANA-study. Through aqualitative approach, interviews were conducted with nine participants with depression duringpregnancy. Thematic analysis was used and resulted in two main themes: Adaptation to individualneeds and Integration of treatment. The result shows that extra-counseling provided an opportunityto adapt the treatment to specific needs, while functioning as a support to the ICBT which wasexperienced demanding. Communication was crucial to the overall experience, and extra-counselingwas a possibility to gain perspective from different professions. This provides increasedunderstanding of experiences of extra-counseling, its function, and what is experienced as importantto accomplish the treatment.