The overarching goal of this thesis has been to enhance Internet-delivered psychological treatments for depression and its comorbidity. To this end, three randomized controlled trials (Study II, III and IV) with a total of 313 participants were conducted. A prevalence study (Study I) was also conducted to provide an up-to-date estimate of the prevalence of depression, anxiety disorders, and their comorbidity in the Swedish general population. Study I showed that more than every sixth individual in Sweden suffers from symptoms of depression and/or anxiety. Comorbidity between depression and anxiety was substantial and associated with higher symptom burden and lower health-related quality of life. Study II showed that a tailored Internet-based CBT protocol (ICBT) was effective in reducing symptoms of depression when compared to a control group. Among individuals with more severe depression and comorbidities, the tailored ICBT treatment worked better than standardized ICBT. Study III showed that a psychodynamic Internet-based psychotherapy was highly effective in the treatment of depression, when compared to a group who received psychoeducation and online support. In Study IV, an Internet-delivered affect-focused psychodynamic psychotherapy proved to have a large effect on depression and a moderately large effect on anxiety disorders. In conclusion, this thesis shows that in the context of treating depression and its comorbidity, Internet-delivered psychological treatments can be potentially enhanced by psychodynamic psychotherapy and by individualization. / Det övergripande syftet med denna avhandling har varit att vidareutveckla internetbaserad psykologisk behandling för depression och dess komorbiditet. Tre randomiserade kontrollerade studier (Studie II, III och IV) med totalt 313 deltagare genomfördes i linje med detta syfte. En prevalensstudie (Studie I) genomfördes också för att tillhandahålla ett uppdaterat estimat av prevalensen av depression, ångest och deras komorbiditet i Sverige. Studie I visade att mer än var sjätte individ i Sverige lider av symptom på depression och/eller ångest. Det fanns påtaglig komorbiditet mellan depression och ångest, vilket var associerat med högre symptombörda och lägre livskvalitét. Studie II visade att en skräddarsydd internetbaserad KBT-behandling var effektiv för att reducera symptom på depression, i jämförelse med en kontrollgrupp. Bland individer med svårare depression och komorbiditet, fungerade den skräddarsydda interventionen bättre än en standardiserad. Studie III visade att psykodynamisk internetbehandling var effektiv vid behandling av depression, i jämförelse med en grupp som fick psykoedukation och stödsamtal online. I Studie IV visades att en affektfokuserad psykodynamisk internetbehandling hade stor effekt vad gällde att reducera symptom på depression, och medelstor effekt vad gällde att reducera symptom på ångest. Sammanfattningsvis visar denna avhandling att internetbaserad psykologisk behandling kan potentiellt vidareutvecklas av psykodynamisk psykoterapi och individanpassning, vid behandling av depression och dess komorbiditet.

Internetbaserad kognitiv beteendeterapi (IKBT) för olika former av psykisk ohälsa har presenterats som ett alternativ till traditionell samtalsbehandling baserat på forskning från det senaste decenniet. Trots klinisk relevans och flera fördelar för patienter och behandlare går implementeringen långsamt i flera europeiska länder. Syftet med den föreliggande studien var att undersöka behandlares erfarenheter av att implementera IKBT i sina verksamheter. Intervjuer genomfördes med åtta behandlare hos en svensk offentlig vårdgivare, varefter en tematisk analys gjordes. Fyra huvudteman arbetades fram: En ny metod, En ny roll, Premisser och Lärande. Behandlarna har en övergripande samstämmighet och förståelse kring IKBT och dess användning, vilket är en viktig aspekt av implementeringen. Behandlarna beskriver dock också att kollegor som inte arbetar med behandling, men har en roll i implementeringen, ibland har bristande kunskap och negativa fördomar som förhindrar arbetet. Vidare berättar behandlarna att organiserat samarbete mellan aktiva behandlare bortprioriteras i den kliniska vardagen. Resultaten från analysen diskuteras med utgångspunkt i Normalization Process Theory. Vidare forskning kan utforska upplevelsen hos IKBT-utbildade behandlare som inte börjat arbeta med IKBT och hos icke-behandlande kollegor på arbetsplatser där metoden implementeras. / Internet-based Cognitive Behavioral Therapy (ICBT) for different kinds of mental health issues has been presented as an alternative to traditional face-to-face treatment based on research from the last decade. Despite clinical relevance and several advantages for both patients and therapists the implementation of the method is progressing slowly in many European countries. The purpose of this study was to examine therapists’ experiences of implementing ICBT in their everyday work. Interviews were conducted with eight therapists in a Swedish public health care setting, after which a thematic analysis was made. Four main themes were defined: A new method, A new role, Premises and Learning. The therapists have an overarching mutual comprehension of ICBT and its use, which is an important aspect of the implementation. The therapists explained that colleagues that don't work with ICBT, but still have a role in the implementation, sometimes lack knowledge and have negative preconceptions which obstruct the work. Furthermore, therapists talked about organized collaboration between active therapists not being prioritized in the everyday clinical work. Results from the analysis are discussed by applying Normalization Process Theory to the findings. Further research could examine the experiences of ICBT-trained therapists who have not yet started working with ICBT and of colleagues who do not work with treatment in workplaces where ICBT is being implemented.

Då datorer i alla dess former har kommit att bära betydande mängder relevant information för diverse forensiska utredningar så krävs en ingående kunskap gällande hur denna data lämpligast infångas. En typ av klient som nyligen har gjort sitt kommersiella intåg på marknaden är den internetbaserade tunna klienten. Det existerar i dagsläget begränsat med underlag gällande huruvida en sådan klient bär information som är relevant för en IT-forensisk utredning. Inom denna uppsats har därför en internetbaserad tunn klient av typen Chromebook varit mål för undersökning. Syftet har varit att kartlägga vilka sårbarheter som existerar, samt om möjligt huruvida dessa kan brukas som underlag vid en forensisk utredning. För detta ändamål har klientens lagrings- samt kommunikationsmönster analyserats. För genomförandet av detta brukades experimentella metodiker i form av penetrationstest samt IT-forensisk undersökning. Det har även kartlagts huruvida programvaror avsedda för operativsystemet Linux kan exekveras på klienten. Ändamålet med detta var att fastställa om klientens volatila minne kan utvinnas med hjälp av verktyg för just Linux. Rapportens resultat påvisar att det inom en klient av denna typ finns forensiskt värdefull information att inhämta. Det påvisas även att Chrome OS från en användares perspektiv kan anses som säkert. / Computers in various forms have come to carry a significant amount of relevant information for various forensic investigations. Therefore, detailed knowledge is required regarding how this data is best acquired. One type of client that has recently made its entry onto the commercial market is the Web Thin Client. As it is today, only a limited amount of relevant information can be found regarding in what capacity such a client contains data that is relevant to an IT-forensic investigation. For this reason, a Web thin client of the model Google Chromebook has been evaluated in this paper. The purpose of this examination has been to identify the vulnerabilities that currently exist, and if possible whether these can be used as a basis for a forensic investigation. To achieve this, the client's storage and communication patterns have been analyzed by implementation of experimental methodologies. The methods used for the purpose are penetration testing and an IT forensic investigation. Tests have also been performed to evaluate whether software for the Linux operating system can be executed on the client. The purpose of this was to determine whether the client's volatile memory can be extracted using tools created for Linux. The results presented in this paper demonstrate the fact that within a client of this type, valuable forensic information can be located. It is also established that Chrome OS from a user's perspective can be considered as safe.

Råd och stöd via internetbaserad stödchatt har blivit en kontaktväg för ungdomar som vill söka hjälp. Tjänsten innebär att ungdomarna från mobil och dator kan skriva med professionella eller volontärer som ger dem stöd och råd kring olika problem. Denna studie ämnar ge en översikt av forskningsläget de senaste tio åren kring varför ungdomar, 13 – 25 år, väljer att använda sig av internetbaserad stödchatt. Genom en litteraturstudie har 13 artiklar mött kriterierna för att inkluderas i översikten. Tre stycken teman identifierades i resultatet. 1) Användaren som rör vilken typ av person, vilken typ av problem och attityder användaren har, 2) Anonymitet och Kontroll och 3) Svararen som handlar om rollen som svararen har. De tre teman ger en översikt på forskningsläget och visar att användarna har en annan typ av problem och att det finns andra aspekter av makt och kontroll än i ett fysiskt möte. / Counselling through online chat has become a source of contact for youths who wants to seek help. Through the service youths can from their cell phones and computer chat with professionals and peers who can give them support to various problems. This study wants to give an overview on the research on the subject made the last ten years on why youths, 13 – 25 years, choose to use counselling through online chat. With a literature review 13 studies matched the inclusion criteria. Three themes were identified in the result. 1) The user, which revolves around what kind of person, problem and attitudes the user has, 2) Anonymity and control and 3) The Answerer, which revolves around the answerer's role. The three themes give an overview on the current research and shows that the users have a different kind of problems and that there are different dimensions of control compared to a physical session.

Internetbaserad kognitiv beteendeterapi (iKBT) är en effektiv och snabbt växnade behandlingsform, som fortfarande är relativt lite beforskad. Syftet med studien var att undersöka hur internetterapeuters kommunikation med klienter kan se ut, med data från en behandlingsstudie för unga med depression. Meddelanden från fem behandlingar med gott utfall analyserades med tematisk analys (TA). Studien fokuserade på terapeutbeteendena uppmuntra och bekräfta, samt hur terapeuter använder personligt tilltal. Analysen resulterade i sammanlagt tolv teman. Diskussionen visar hur temana skapar ett övergripande mönster där behandlingen beskrivs som ett hårt arbete, vilket kräver en stark klient, som förväntas bli motiverad av terapeuten. Fynden diskuteras också utifrån behandligens teoretiska grund, tidigare forskning kring terapeutbeteenden samt det faktum att behandligen ges över internet. / EaRly internet-based interventions for Children and Adolescents (ERiCA)

Vård- och omsorgspersonal påverkas i dagsläget av hög stressrelaterad ohälsa, samtidigt som få interventioner implementeras för att hantera det. Studiens syfte var att utforska vård- och omsorgspersonals upplevelse av en internetbaserad stresshanteringskurs utifrån compassionfokuserad terapi med fokus på kursens genomförbarhet och hur den påverkat hantering av arbete och vardagligt liv. Flertalet regioner i Sverige representerades av elva deltagare som arbetade med direkt patientkontakt inom vård- och omsorg. Deltagarna besvarade frågeformulären Treatment Credibility Scale och “Utvärdering av stresshanteringskursen”. Sju deltagare deltog även i en semistrukturerad intervju som syftade till att utforska upplevelsen av kursen. Det insamlade materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys samt deskriptiv sammanställning av frågeformulären. Resultatet påvisade att kursen hade hög genomförbarhet som ökade deltagarnas upplevda stresshantering. Alla deltagarna beskrev nya förhållningssätt utifrån bland annat ökade insikter och nya färdigheter. Studiens resultat indikerar att en liknande kurs kan implementeras i större skala för att öka vård- och omsorgspersonals hantering av stress samt öka välmående. / Care and nursing staff are currently affected by high-stress-related health issues, while few interventions are implemented to handle it. The purpose of the study was to explore care and nursing staff´s experiences of an internet-based stress management course based on compassion-focused therapy with a focus on the course's feasibility and how it affected coping of work and everyday life stress. Some regions in Sweden were represented by eleven participants who worked with direct patient contact in healthcare. Participants answered the questionnaires Treatment Credibility Scale and “Evaluation of the stress management course”. Seven participants also participated in a semi-structured interview which aimed to explore the experience of the course. The material was analyzed with qualitative content analysis and a descriptive compilation of the questionnaires. The results showed that the course had high feasibility that increased the participants' stress management. All participants described new approaches based on, for instance, increased insights and new skills. The results of the study indicate that a similar course can be implemented to a greater extent to increase care and nursing staff's coping of stress and well-being. / ICOP

Insomni och depression är psykiatriska åkommor som idag drabbar många människor. Forskning har visat att det råder en stor samsjuklighet mellan diagnoserna där många drabbade lider av samtidig insomni och depression vilket utgör en stor belastning för den enskilde individen. Patienter rapporterar ofta en negativ påverkan på kognitiva funktioner, bland annat minnessvårigheter och problem med koncentration och uppmärksamhet. Inom forskningen råder det i dagsläget en osäkerhet kring vilka kognitiva nedsättningar som karakteriserar personer med dessa diagnoser och på vilka sätt de skiljer sig åt. Det finns också ett behov av att undersöka vilken roll kognitiv förmåga spelar för människors möjlighet att tillgodogöra sig psykologisk behandling. I föreliggande studie var syftet att undersöka dessa båda områden. Resultaten visade inte på några signifikanta skillnader mellan personer med insomni, personer med depression och personer med det komorbida tillståndet avseende kognitiva funktioner, när det mättes genom test av uppmärksamhet, arbetsminne och exekutiva funktioner. Däremot framkom vissa samband mellan arbetsminne och förbättring av upplevda sömnbesvär, liksom mellan förmåga till bibehållen uppmärksamhet och förbättring av depressionssymtom. Vidare forskning med större och jämnare urvalsgrupper behövs för att undersöka stabiliteten i dessa fynd.

Introduction The prevalence of depressive symptoms in persons with heart failure is higher than in age- and gender-matched populations not suffering from heart failure. Heart failure in itself is associated with an unpredictable trajectory of symptoms, a poor prognosis, high mortality and morbidity, and low health-related quality of life (HrQoL). With the addition of depressive symptoms to heart failure the negative health effects increase further. Though the negative consequences of depressive symptoms in heart failure are well known, there is a knowledge gap about the course of depressive symptoms in heart failure and about how to effectively manage these symptoms. Pharmacological treatment with serotonin reuptake inhibitors has not been able to demonstrate efficacy in persons with heart failure. In a few studies, cognitive behavioural therapy (CBT) delivered face-to-face, has demonstrated effects on depressive symptoms in persons with heart failure. However, currently there are barriers in delivering face-to-face CBT as there is a lack of therapists with the required training. As a solution to this, the use of Internet-based CBT (ICBT) has been proposed. ICBT has been shown to be effective in treatment of mild and moderate depression but has not been evaluated in persons with heart failure. Aim The overall aim of this thesis was to describe depressive symptoms over time and to develop and evaluate an ICBT intervention to treat depressive symptoms in persons with heart failure. Design and Methods The studies in this thesis employ both quantitative (Studies I, II and III) and qualitative (Studies II and IV) research methods. The sample in Study I (n=611) were recruited in the Netherlands. The participants (n=7) in Study II were recruited via advertisements in Swedish newspapers. Studies III and IV used the same cohort of participants (Study III n=50, Study IV n=13). These participants were recruited via an invitation letter sent to all persons who had made contact with healthcare services in relation to heart failure during the previous year, at the clinics of cardiology or medicine in four hospitals in southeast Sweden. Study I had a quantitative longitudinal design. Data on depressive symptoms was collected at baseline (discharge from hospital) and after 18 months. Data on mortality and hospitalisation was collected at 18 and 36 months after discharge from hospital. Study II employed three differentBehind the Screen2patterns of design, as follows: I) The development and context adaptation of the ICBT program was based on research, literature and clinical experience and performed within a multi-professional team. II) The feasibility of the program from the perspective of limited efficacy and function was investigated with a quantitative pre-post design. III) Participants’ experience of the ICBT program was investigated with a qualitative content analysis. Data on depressive symptoms was collected pre and post intervention. The time used for support and feedback was logged during the intervention, and qualitative interviews were performed with the participants after the end of the intervention. Study III was designed as a randomised controlled trial. A nine-week ICBT program adapted to persons with heart failure and depressive symptoms was tested against an online moderated discussion forum. Data on depressive symptoms, HrQoL and cardiac anxiety was collected at baseline (before the intervention started) and after the end of the intervention (approximately 10 weeks after the start of the intervention). Study IV had a qualitative design to explore and describe participants’ experiences of ICBT. The participants were recruited from within the sample in Study III and all had experience of ICBT. Data collection occurred after the ICBT program ended and was carried out using qualitative interviews by telephone. Results The mean age of the samples used in this thesis varied between 62 and 69 years of age. Concerning the symptom severity of heart failure, most persons reported New York Heart Association (NYHA) class II (40-57%) followed by NYHA class III (36-41%). Ischaemic heart disease was the most common comorbidity (36-43%). The vast majority had pharmacological treatment for their heart failure. Six percent of the persons in Study I used pharmacological antidepressants. In Studies II and III, the corresponding numbers were 43% and 18% respectively. Among persons hospitalised due to heart failure symptoms, 38% reported depressive symptoms. After 18 months, 26% reported depressive symptoms. Four different courses of depressive symptoms were identified: 1) Non-depressed 2) Remitted depressive symptoms. 3) Ongoing depressive symptoms. 4) New depressive symptoms. The highest risk for readmission to hospital and mortality was found among persons in the groups with ongoing and new depressive symptoms. A nine-week ICBT program consisting of seven modules including homework assignments on depressive symptoms for persons with heart failure was developed and tested. The RCT study (Study III) showed no significant difference in depressive symptoms between ICBT and a moderated discussion forum. Within-group analysis of depressive symptoms demonstrated a significant decrease of depressive symptoms in the ICBT group but not in the discussion forum group. The participants’ experience of ICBT was described in one theme: ICBT- an effective, but also challenging tool for self-management of health problems. This theme was constructed based on six categories: Something other than usual healthcare; Relevance and recognition; Flexible, understandable and safe; Technical problems; Improvements by live contact; Managing my life better. Conclusion After discharge from hospital, depressive symptoms decrease spontaneously among a large proportion of persons with heart failure, though depressive symptoms are still common in persons with heart failure that are community dwelling. Depressive symptoms in persons with heart failure are associated with increased risk of death and hospitalisation. The highest risks are found among persons with long-term ongoing depressive symptoms and those developing depressive symptoms while not hospitalised. ICBT for depressive symptoms in heart failure is feasible. An intervention with a nine-week guided self-help program with emphasis on behavioural activation and problem-solving skills appears to contribute to a decrease in depressive symptoms and improvement of HrQoL. When ICBT is delivered to persons with heart failure and depressive symptoms the participants requests that the ICBT is contextually adapted to health problems related to both heart failure and depressive symptoms. ICBT is experienced as a useful tool for self-care and something other than usual healthcare. ICBT also requires active participation by the persons receiving the intervention, something that was sometimes experienced as challenging.

This paper dives into the world of business models where more precisely the business model called Freemium is inspected. The paper has multiple purposes where one is to examine why businesses decide to use a business model that is as volatile as Freemium. The other purpose of the paper is to examine what kind of management accounting is used within the business model. Reasoning behind that is to see if there are any specific traits that originates from the usage of the business model Freemium.   To fulfill this purpose the writers have decided to take a qualitative approach with the usage of interviews as the main instrument to gather data. The companies represented in the study are within different industries and are all considered to be SMEs. The chosen theoretical framework is built on previous research on business models and management accounting in SMEs and Start-ups.   The results of the study indicate that the business model originates from the changes in the market due to digitalization which allowed new ways for companies to present value to customers. Thanks to this, giving away part of the product for free became an acceptable way of conducting business as costs for distributing products were severely reduced. Once companies chose to adapt to this business model its competition were left with no choice but to adapt or get left behind. Nowadays most businesses choose the model thanks to its great benefits in advertising and the possibility to expand their business further beyond the business model. The role of management accounting within these companies has somewhat shifted to a greater emphasis on what the customer desires. Customers are the foundation for almost all decisions made within the companies. To leverage the customer for utmost efficiency companies collect user data and then use the information as foundation for its decisions. Due to this the business needs to adapt to quick changes and most of the tools used for management accounting have a controlling function along with the purpose of learning more about the user within the product. / Den här uppsatsen tar sitt avstamp i området affärsmodeller och mer specifikt den affärsmodell som kallas för Freemium. Uppsatsen har flera syften och ett av dem är att undersöka varför företag väljer att använda en affärsmodell som är så volatil som Freemium. Det andra syftet med uppsatsen är att undersöka vilken typ av ekonomistyrning som används inom affärsmodellen. Resonemanget bakom det är att se om det finns några specifika drag som kan kopplas till användningen av Freemium.   För att uppfylla detta syfte har författarna haft ett kvalitativt förhållningssätt med användning av intervjuer som huvudinstrument för insamlingen av data. De företag som representeras i studien finns inom olika branscher och anses alla vara små och medelstora företag. Det valda teoretiska ramverket bygger på tidigare forskning om affärsmodeller och ekonomistyrning i små och medelstora företag och nystartade företag.   Resultaten av studien indikerar att affärsmodellen uppstod efter förändringar som skett på marknaden till följd av digitaliseringen som möjliggjorde nya sätt för företag att presentera värde för kunderna. Tack vare detta blev att ge bort en del av produkten gratis ett acceptabelt sätt att bedriva verksamheter eftersom kostnaderna för distribution av produkter minskade kraftigt. När företagen väl valde att anpassa sig till denna affärsmodell fick konkurrenterna inget annat val än att anpassa sig eller bli kvarlämnade i det förflutna. Numera väljer de flesta företag affärsmodellen tack vare dess stora fördelar med reklam och möjligheten att expandera. Ekonomistyrningens roll hos företag som använder Freemium har ett större behov av att tillfredsställa kunden efter vad de önskar. Kunderna är grunden för nästan alla beslut som fattas inom företagen. För att utnyttja kunden för största möjliga effektivitet samlar företag in användardata och använder sedan informationen som grund för sina beslut. På grund av detta måste företaget anpassa sig till snabba förändringar och de flesta verktyg som används för ekonomistyrning har en kontrollfunktion tillsammans med syftet att lära sig mer om användaren i produkten.

Antenatal depression (depression under graviditeten) drabbar 10–20% av gravida och innebär risker för både den gravida och barnet. Forskning visar att internetbaserad kognitiv beteendeterapi (IKBT) tycks vara effektivt jämfört med sedvanlig mödravård. Uppsatsen var en sambands- och prediktionsstudie som genomfördes inom den randomiserade DANA-studien för IKBT vid antenatal depression. En inomgruppsdesign med upprepade mätningar tillämpades där 40 kvinnor med antenatal depression deltog. Syftet var att undersöka (a) patientnöjdhet med bedömningssamtalet i relation till behandlingsföljsamhet, avhopp och minskning av depressionssymtom under IKBTbehandlingen, samt (b) jämföra förändring i depressionssymtom mot två tidigare studier. Resultatet visade att en högre patientnöjdhet med bedömningssamtalet signifikant predicerade en mindre minskning av depressionssymtom mellan screening och förmätning. Inga signifikanta samband hittades mellan patientnöjdhet med bedömningssamtalet och behandlingsföljsamhet eller avhopp. Slutsatser bör dras med stor försiktighet utifrån metodologiska begränsningar. Resultatet visade även att depressionssymtom jämfört med förmätningen signifikant minskade från andra veckomätningen i behandlingen till och med eftermätningen vecka tio. Detta bekräftade tidigare studiers resultat. Framtida randomiserade prövningar kan ge underlag till utvecklingen av bedömningssamtal och IKBT mot antenatal depression. / Antenatal depression (depression during pregnancy) affects 10–20% of pregnant women and involves risks for both the pregnant woman and the child. Research shows that internet-based cognitive behavioral therapy (ICBT) seems to be effective compared to conventional maternity care. The thesis was a correlational predictive study that was conducted within the randomized DANAstudy for ICBT during antenatal depression. An in-group design with repeated measurements was applied in which 40 women with antenatal depression participated. The purpose was to examine (a) patient-satisfaction with the assessment interview in relation to adherence, dropouts and remissionof depressive symptoms during ICBT treatment, and (b) compare changes in depressive symptoms against two previous studies. The result showed that a higher patient-satisfaction with the assessment interview significantly predicted a lesser reduction of depressive symptoms between screening and pre-measurement. No significant correlations were found between patient-satisfaction with the assessment interview and treatment adherence or dropouts. Conclusions should be drawn with great caution based on methodological limitations. The result also showed that depressive symptoms compared with the pre-measurement decreased significantly from the second weekly measurement in the treatment until the post-measurement week ten. This confirmed the results of previous studies. Future randomized trials may provide a basis for the development of assessment interviews and ICBT for antenatal depression.