Internprissättning är ett komplext område vilket är ett område som OECD publicerat riktlinjer kring tillämpning av armlängdsprincipen. Enligt praxis är riktlinjerna en god vägledning vid tillämpning av korrigeringsregeln, vilket är den svenska motsvarigheten på armlängdsprincipen som regleras i 14 kap. 19 § IL. Praxis säger även att riktlinjerna ger en bra beskrivning av den problematik som finns inom området.  Under senare år har globaliseringen lett till allt fler gränsöverskridande transaktioner inom multinationella koncerner. OECD har på uppdrag från G20-länderna skapat BEPS-projektet vilket är en handlingsplan med åtgärder för att förhindra vinstförflyttning och skattebaserodering. I och med att immateriella tillgångar är mobila till sin karaktär, har det varit en bidragande faktor till att flytta vinster mellan länder via koncerninterna transaktioner och då flytta dem till ett lågbeskattat land för att minska skattekostnader. När en sådan oriktig prissättning föreligger är det Skatteverket som har bevisbördan och kan då om 14 kap. 19 § IL är tillämpbar, korrigera prissättningen.  Skatteverket ansåg i det s.k. Datawatch-målet att det hade skett en överlåtelse av immateriella tillgångar i samband med att ett svenskt bolag förvärvades av det amerikanska bolaget Datawatch. I samma skede med förvärvet utfördes det en intern omstrukturering och Datawatch ansågs inneha kontroll över risk, vilket är ett begrepp från OECD:s riktlinjer som innebär att man måste ha förmågan att fatta ett beslut och faktiskt kunna ta ett beslut för att ha kontroll över risk. Kammarrätten grundar beslutet utifrån att parterna ingick ett distributionsavtal som inte överensstämde med hur parterna agerat i praktiken, således instämde domstolen med Skatteverkets beslut och utförliga utredning. Utredningen kommer fram till att kontroll över risk och formell bestämmanderätt övergått till Datawatch. Det svenska bolaget beskattades till följd av att Kammarrätten bedömde att de skett en överlåtelse, trots att de fortfarande innehar den legala äganderätten.  Uppsatsens syfte har varit att undersöka och granska kammarrättens domskäl. En viktig beståndsdel i domskälets motivering är uttrycket kontroll över risk från OECD:s riktlinjer, vilket är domskälets motivering till varför de immateriella tillgångarna överlåtits från ett svenskt aktiebolag till ett utländskt bolag inom samma koncern.

No description available.

Företag inom en koncern kan vid utvecklande av immateriella tillgångar använda sig av cost contribution arrangements för att dela på kostnader och risker samt slippa korslicenser eftersom alla företag i ett CCA får rätt att nyttja tillgångarna. Hur stor del av vinsten som ska fördelas mellan företagen beror på hur mycket de bidrog med vid starten och fördelningen måste överensstämma med armlängdsprincipen. I 14 kap 19 § IL finns en regel som innebär att fördelningen kan korrigeras om det inte överensstämmer med vad ett oberoende företag gått med på under samma förhållanden. OECD:s riktlinjer för internprissättning är vägledande för svensk rätt och den reviderade versionen från 2010 har haft svagheter som företag kunnat utnyttja för att komma undan med oriktiga vinstöverflyttningar till länder med låg skattesats. OECD kom år 2015 ut med den slutgiltiga BEPS-rapporten där åtgärdspunkt 8-10 har som syfte att motverka oriktiga vinstfördelningar genom otillbörliga överflyttningar av risker och immateriella tillgångar mellan företag i intressegemenskap. Åtgärdspunkterna kommer troligtvis göra företag mindre benägna att, samt ge dem mindre möjlighet att, skatteplanera genom att oriktigt flytta vinster till lågskatteländer. Åtgärdspunkterna kommer dock troligtvis medföra fler tvister och nya tolkningsproblem. Målet med åtgärdspunkt 13 är att försäkra att företagen tar hänsyn till de krav som finns för att en transaktion ska vara armländsmässig samt underlätta för Skatteverket att avgöra om transaktionen överensstämmer med armlängdsprincipen. Åtgärdspunkten har fått kritik eftersom den lägger en stor börda på företagen, men OECD hävdar att den på sikt kommer att förenkla för företagen. De nya dokumentationskraven kommer att underlätta för Skatteverket att göra en internprisbedömning och minska möjligheterna att komma undan med felaktiga prissättningar.

No description available.

The purpose of this thesis is to examine both the conditions for levying tax penalties in transfer pricing and the sustainability of the Swedish tax penalty framework in regard to transfer pricing in a post-BEPS world. This question is of relevance as BEPS has resulted in more extensive documentation requirements, affecting both the tax payer’s tax assessment procedure and the Swedish Tax Agency’s auditing practice. Tax penalties were introduced in order to incentivize the tax payer to disclose relevant information for the tax assessment. The scope of relevant information is relative to the correction rule, which has a significant connection to the OECD and BEPS. This thesis concludes that in a post-BEPS world, relevant information relates to domestic developments of the correction rule produced by the legislator, case law and the Swedish Tax Agency. Furthermore, this thesis concludes that transfer pricing documentation in full compliance with the Swedish content requirements should greatly mitigate a tax payer’s risk of being subjected to tax penalties. Court rulings from the lower administrative courts regarding tax penalties in transfer pricing demonstrate contradictory views to that of statutory law, case law and preparatory works. These opposing views constitute the current framework of tax penalties in transfer pricing, which is neither sustainable nor appropriate. For this reason, the Swedish tax system requires either extensive case law or statutory reform on the subject. This thesis concludes that statutory reform would perhaps be the most appropriate development in light of certain aspects of the principle of legality. Proceeding from that conclusion, this thesis therefore presents two amendments to the Swedish tax penalty framework in regard to transfer pricing.

Vi har undersökt hur den interna prissättningen av boendeplatser för ungdomar sker på Barn och Familj inom Borås Stad och vilka för- och nackdelar som finns med den. Internprissättning är ett sätt att värdera de prestationer som utförs mellan två enheter inom samma företag. Det har kommit till vår kännedom att Socialnämnden i Borås Stad har haft stora problem med underskott inom divisionen Individ- och Familjeomsorg (IFO), bland annat till följd av olönsamma internleveranser inom Barn och Familj. Vi ansåg att det till följd av detta skulle vara intressant att undersöka internprissättningen. Vårt syfte med uppsatsen är att skapa teoribildning om hur internprissättning tillämpas inom Barn och Familj och att beskriva och analysera de för- och nackdelar som internprissystemet uppvisar.Vi har i vår uppsats använt en kvalitativ metod och valt att utgå ifrån en abduktiv ansats. Våra primärdata består främst av intervjuer utförda på Barn och Familj. Vid intervjuer med människor är det omöjligt att frånkomma en viss grad av subjektivitet i form av olika personliga åsikter, varvid en tolkning krävs. Vi har därför ett hermeneutiskt synsätt i vår uppsats.Vi har kommit fram till att Barn och Familj idag använder sig av en självkostnadsmetod kombinerad med en förhandlingsbaserad metod vid internprissättningen. Vår slutsats är att den så kallade Cost-plusmetoden för internprissättning skulle kunna vara mer lämplig för Barn och Familj att använda, för att skapa mer affärsmässighet och decentralisering. Vi har funnit att internpriserna inte används för att jämföra externa och interna alternativ. Vi har observerat att den tydliga avgränsning mellan ansvarsenheterna som krävs för att internpriser ska vara tillämpbara på en organisation, inte går att finna inom Barn och Familj. En annan slutsats som vi kan dra är att de humana aspekter som internprestationen ungdomsboende innefattar måste tas hänsyn till i första hand och därmed faller det rent objektiva beslutsunderlaget som internpriset utgör. / Uppsatsnivå: C

<p> </p><p><strong>Title </strong>Transfer pricing and the purchaser-provider model in Västerås Stad – Konsult och Services and Sociala Nämndernas Stab perspective</p><p><strong>Seminar</strong> <strong>date</strong> 2009-06-02</p><p><strong>Course</strong> Master thesis in Management Accounting, advanced level, 15credits. (EFO019)</p><p><strong>Authors</strong> Cecilia Somi & Nathalie Tunc</p><p><strong>Tutor</strong> Leif Carlsson</p><p><strong>Key</strong> <strong>words</strong> Transfer price, transfer performance, transfer trade, transfer pricing, full cost, the purchaser-provider model.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Purpose</strong> The purpose of this thesis is to describe the reason why Västerås Stad apply the purchaser-provider model  and transfer pricing, and the advantages and disadvantages with its use out of Konsult och Service and Sociala Nämndernas Stabs perspective. Further study will be on what transfer method is used in Västerås Stad.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Method</strong> A qualitative method was used in the survey. Primary data was gathered through individual interviews with two representatives from Västerås Stad – Tomas Thell at Konsult och Service and Jan Bäversten at Sociala Nämndernas Stab.</p><p> </p><p><strong>Conclusion </strong>Västerås Stad use the purchaser – provider model and transfer pricing to decentralize the activity and in that way to make it cost efficient. The municipality wants to increase the cost awareness to prevent waste of resources. An advantage with the use of the purchaser – provider model and transfer pricing is among the other things that it gives a basic data for decision-making. A disadvantage among the other things is that the model is complex and it takes a lot of resources. Cost based transfer prices are used in the municipality. Full cost is the base method when using transfer pricing in Västerås Stad.</p><p> </p>

<p>Titel: Internprissättning – skattekonsekvenser av internprissättning i multinationella koncerner</p><p>Problem: Beskattningsåret 2007 infördes en regel med krav på att företag i intressegemenskap måste dokumentera grunden för sin internprissättning. Organisation for Economic Co-Operation and Develoment har givit ut en samling rekommendationer kring detta. Denna samling behandlar dels förkommande dokumentationskrav men även modeller för hur internprissättning skall upprättas. Ovanstående har utmynnat i följande frågor. Vilka regler och lagar styr över den internationella internprissättningen för bolag i intressegemenskap? Samt hur har Svenska domstolar dömt i fall rörande internprissättning?</p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att ur ett skatteperspektiv med Sverige som utgångspunkt beskriva vilka lagar och regler som styr den gränsöverskridande internprissättningen, samt att analysera huruvida och i var mån svenska domstolar har tillämpat sig av OECDs riktlinjer för internprissättning i sin bedömning.</p><p>Metod: En kvalitativ undersökning av litteratur, doktrin samt rättsfall inom intresseområdet</p><p>Resultat: Slutsatsen som går att dra av de undersöka rättsfallen är att svenska domstolar har använt sig av OECD:s riktlinjer i sin bedömning.</p> / <p>Title: Transfer pricing, pricing between multinational corporations within an arm lengths distance relationship</p><p>Problem: 2007 the Swedish tax agency introduced a new requirement for companies within an arm lengths distance relationship to document their transfer pricing models. Before 2007, the companies within such relationships were only required to show their documentation if the tax agency conducted an audit. When looking at this new rule two questions emerge; Which are the rules and laws that controls the transfer pricing between companies within an arms length relationship? How has the Swedish court system ruled in the cases that concerned this kind of transfer pricing?</p><p>Purpose: The aim of the thesis is to investigate, from a taxation perspective, the laws and regulations that control the transfer pricing between multinational corporations in an arms length relationship. The thesis also aims to see if and how the Swedish court system uses the OECD guidelines in their ruling.</p><p>Method: The investigation consists of studies of literature, laws and court cases and other related information.</p><p>Result: The analysis has shown proof that the Swedish court system uses the OECD transfer pricing guidelines in their judgement.</p>

<p>Background: When companies decentralize their operations into profit centers, transfer pricing often becomes an integral part in intracompany trade. A profit center may affect both revenues and costs and seek to maximize profit. Transfer Pricing is a complex subject because it is affected by a large number of factors including the profit centers will to generate profits. This leads us to the subject of decision-making in a transfer pricing-systems. On what grounds are decisions made? Are transfer pricing purposes, factors and interests taken into consideration? What type of information is used in such decisions, how is the transfer price issue perceived and how is it used?</p><p>Aim: The purpose of this thesis is to analyze which type of information that is makes up transfer prices, how the transfer price is perceived by different parties and how it is used for decision-making.</p><p>Completion: A qualitative study has been performed with current theory as a starting point. A total of six interviews have been performed at two different companies.</p><p>Results: The results of our study show that the information found in transfer pricing systems can be divided into five categories; cost-estimate calculations, margins, profit transfers, secure information and insecure information. The study also shows that the principal-agent theory explains the different perceptions that parties in a transfer pricing system experience. We have also found out that information asymmetry is present in transfer pricing systems, and that the network approach explains the design of the cooperation present between entities of a transfer pricing system.</p> / <p>Bakgrund: I samband med att företag decentraliserar sin verksamhet i vinstansvarsområden används ofta internprissättning vid handel inom företaget. Ett vinstansvarsområde kan påverka både intäkter och kostnader och söker maximera sin vinst. Internprissättning är ett komplext ämne därför att det påverkas av ett otal faktorer men även av att en organisations enheter söker maximera sin vinst. Hur tas då beslut i ett internprissystem och på vilka grunder, så att hänsyn tas till syften, faktorer och intressen. Vilken information används i sådana beslut, hur uppfattas den och hur används den?</p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att analysera vilken information som ligger till grund för internpriser och hur denna information uppfattas och används av aktörer i ett internprissystem.</p><p>Genomförande: En kvalitativ undersökning har genomförts med utgångspunkt i teorin på området. Totalt har sex intervjuer genomförts på två fallföretag.</p><p>Resultat: Vi har kommit fram till att information i internprissystem kan delas upp i fem kategorier; kalkyler, marginaler, vinstförflyttningar, säker information och osäker information. Vi har även kommit fram till att principal-agentteorin förklarar de uppfattningar som förekommer bland olika aktörer i ett internprissystem. Vidare har vi fastställt att informationsasymmetri förekommer i internprissystem, samt att nätverksansatsen förklarar utformningen av samarbetet enheter emellan i ett internprissystem.</p>

<p>Syfte:</p><p>- Att undersöka om OECD:s riktlinjer är vedertagna hos de granskade koncernerna och beskriva vilka internprissättningsmodeller de använder sig av.</p><p>- Att beskriva vilka effekter de undersökta koncernerna försöker uppnå med sin internprissättning.</p><p>- Att undersöka vilken vikt skatteaspekten har för dessa koncerner vid sin internprissättning.</p><p>- Att undersöka hur dessa koncerner dokumenterar sin interprissättning och vilka påföljder de nya dokumentationskraven kommer att få för dem.</p> / <p>Purpose:</p><p>- To examine whether OECD:s guidelines are accepted among the reviewed multinational corporations and to describe what Transfer Pricing models they use.</p><p>- To describe what kind of effects they try to accomplish with their Transfer Pricing.</p><p>- To examine to what degree the tax issue has on Transfer Pricing.</p><p>- To examine how these Multinational Corporations document their Transfer Pricing and how the new demands on documentation will affect them</p>