<p>Internprissättning handlar om de priser som tas ut på varor, tjänster och krediter när de förflyttas runt mellan företag i intressegemenskap. Internprissättning är ett aktuellt ämne i och med att globaliseringen i världen ökar och varor och tjänster förflyttas runt mellanländer på ett helt annat sätt än för några år sedan.</p><p>Skatteverket kräver att internprissättningen inom koncerner ska upprättas enligt armlängdsprincipen. Denna princip bygger på att prissättningen sker på ett marknadsmässigt sätt, precis som om företagen skulle befunnit sig på armslängds avstånd ifrån varandra.</p><p>Syftet med den här studien är att förstå internprissättningen från ett praktiskt perspektiv och för att göra detta så upprättar vi en dokumentation av ett företags internprissättning, i enlighet med Skatteverkets riktlinjer.</p><p>Vår ambition är att vi ska upprätta en korrekt dokumentation som Företaget kan använda sig av och under arbetet öka vår förståelse för ämnet samt väva samman teori och praktik på ett effektivt och resultatgivande sätt. Vi har därför haft tät kontakt med Företaget för att inhämta all information och sätta oss in i organisationens arbetssätt.</p><p>Skatteverket tar upp fem olika metoder som kan användas när internpriser ska fastställas enligt armlängdsprincipen, men det är endast en utav dessa vi använder oss av i studien. Vi utgår sedan från denna metod för att visa att Företaget tar ut marknadsmässiga internpriser.</p><p>Empirin består av dokumentet i färdigställd form. Resultatet blev en dokumentation som beskriver Företagets verksamhet, de transaktioner som sker mellan Företaget och dess dotterbolag samt hur Företaget använder sig av armlängdsprincipen vid internprissättning.</p><p>Under studiens gång har vi insett att det är skillnad på teori och praktik, Skatteverkets riktlinjer för hur dokumentationen ska se ut är väldigt konkreta, men det har ändå varit svårt att applicera en färdig modell på hur verkligheten ser ut i Företaget. Vi tror att den här dokumentationen är ett viktigt verktyg för Skatteverket i sin kontrollprocess, men den är också av stor vikt för företagen eftersom de då tvingas arbeta med och se över sina internpriser. Vilket i sin tur leder till positiva effekter för samhället på längre sikt.</p>

<p>Av globaliseringen följer en ökad handel mellan stater och inom multinationella koncer-ner där så kallade internprissättning sker. Genom internprissättningen ser företagen en möjlighet att överföra vinster till lågbeskattade länder. För att förhindra detta har regler som ska se till att marknadsmässiga villkor styr prissättningen upprättats. De svenska bestämmelserna för internprissättning utgår från korrigeringsregeln i 14 kap. 19 IL som ger uttryck för armlängdsprincipen. Principen innebär att företag ska avtala om liknande villkor som oberoende företag skulle gjort i samma situation. Trots att principen är internationellt vedertagen uppstår dubbelbeskattning på grund av länders olika tolkning-ar. För att undanröja denna risk har tillvägagångssätt för förhandlingar om internpris-sättning mellan företag i berörda länder upprättats. När ett armlängdspris ska beräknas finns ett antal metoder. I OECD:s riktlinjer återfinns de metoder som i första hand bör användas. Att riktlinjerna är tillämpliga i Sverige fram-får av Regeringsrättens avgörande RÅ 1991 ref. 107. Av lag, förarbeten och praxis fram-går ett antal principer som gäller för internprissättning. Korrigeringsregeln har företräde framför generella regler kring inkomstberäkning. För att en korrigering ska ske krävs att en prisavvikelse kan konstateras och att inkomsten har påverkat det beskattningsbara resultatet negativt. Vidare kan en prissättning som varierar över ett eller flera beskatt-ningsår vara affärsmässigt motiverad och därmed inte föranleda korrigering. Strider företagets internprissättning mot armlängdsprincipen och resultatet korrigerats uppkommer frågan om det finns förutsättning för att påföra skattetillägg. Skattetillägg ska utgå om en oriktig uppgift lämnats och det inte finns faktorer som gör att företaget befrias . En oriktig uppgift föreligger om företaget brustit i sin uppgiftsskyldighet, det vill säga att redovisa de uppgifter Skatteverket behöver för att fatta ett riktigt taxerings-beslut. Det finns endast ett fåtal avgöranden där RR prövat frågan om oriktig uppgift vid internprissättning. Däremot har frågan om oriktig uppgift prövats i stor omfattning för andra områden inom skatterätten. För att fastställa när ett företag lämnat en oriktig uppgift måste det klargöras när företagets uppgiftsskyldighet är fullgjord och när Skatte-verkets utredningsskyldighet aktualiseras. När företaget redovisat samtliga relevanta omständigheter men gjort en felbedömning av situationen har de lämnat ett oriktigt yrkande och ska inte drabbas av skattetillägg. Skattetillägg ska inte heller påföras när Skatteverket brustit i sitt ansvar att utreda ett ärende eller när uppgifterna som företaget lämnat uppenbarligen inte kan läggas till grund för taxering. ii Från och med 2008 års taxering kan Skatteverket begära dokumentation gällande före-tagens prissättning mot företag i intressegemenskap. I dokumentationen ska företaget förklara och motivera vald prissättning samt redogöra för de faktorer som är av betydel-se vid bedömningen av dess överensstämmelse med armlängdsprincipen. Dokumenta-tionsreglerna kan ses som en formalisering av vad som innefattas i uppgiftsskyldigheten gällande internprissättningen. Dokumentationen lämnas in först efter begäran från Skat-teverket. Med beaktande av den rådande uppgiftsskyldigheten kan företaget välja att bifoga dokumentation till självdeklarationen, trots den administrativa börda det skulle medföra. Vid genomgång av avgöranden från Regeringsrätten visar det sig att Skatteverket har haft svårt att bevisa felaktig prissättning på grund av intressegemenskap. Det beror på att RR tillämpat en restriktiv tolkning av korrigeringsregeln. Domstolens praxis bygger på vad som framförts i förarbetena, i vilka det framgår att regeln ska tillämpas med för-siktighet. Vid utredningen om oriktig uppgift framkom att en felaktigt vald prissätt-ningsmetod inte i sig bör föranleda skattetillägg om uppgiftsskyldigheten är uppfylld. Vidare torde det endast i undantagsfall föreligga en oriktig uppgift exempelvis då före-tagets värdering av en tillgång markant skiljer sig från Skatteverkets värdering.</p> / <p>Due to the globalisation there are a greater number of cross-border transactions between associated companies. To protect their tax base, countries such as Sweden have implemented rules against profits being transferred to low-taxed states. One of these measures is to monitor the transfer pricing of multinational enterprises. The widely accepted arm’s length principle states that a company trading with associated com-panies, should set prices in the same manner as it would when negotiating with in-dependent enterprises. In Swedish taxation law this principle is stipulated in chapter 14 sections 19-20 of the Income Tax Act (1999:1229). Despite the acceptance of the arm’s length principle all over the world multinational enterprises face the possibility of being subjected to double taxation. This is due to the differences in how countries interpret the principle. However, through bi- or unilateral agreements the double taxa-tion can be remedied. To calculate a price at arm’s length there are a number of methods available. The OECD has created Transfer Pricing Guidelines for Multinational Enterprises and Tax Administrations that suggest which of the methods that are applicable when under-taking a transaction. According to the Supreme Administrative Court’s ruling RÅ 1991 ref. 107 the Guidelines can be used in Sweden when determining the correctness of a company’s transfer pricing. A number of principles for determining if a transfer price is in accordance with the arm’s length principle can be found in the legislation, preparatory work and case-law. The legislation within chapter 14 sections 19 Income Tax Act super-sedes the generals laws on matters involving cross-border trade for income tax. If an adjustment of the taxable profit is to be made there need to be a discrepancy in the price set by the company and a price which two independent enterprises would have used. Furthermore the discrepancy has to have a negative effect on the result. Finally sound business reasons could justify a transfer price that varies over one or several years. If a company’s transfer pricing is held to be in conflict with the arm’s length principle the taxable result can be corrected. The next question that follows is if the information submitted to the Swedish tax authority is incorrect. When filing the tax return the com-pany has to provide all the relevant information that is needed to make a correct tax assessment. Otherwise incorrect information has been submitted. If this is the case a tax surcharge could be imposed. However, it requires that the tax authority has done a proper investigation of the case and that there are no other liberating factors. A wrong-ful valuation or interpretation of a regulation should not be considered incorrect infor- iv mation. The question whether incorrect information has been submitted in the tax return is often a difficult question to answer. Although the Supreme Administrative Court has dealt with a large number of cases concerning this matter, there are only a few of them which involve transfer pricing. Since 2008 the Swedish tax authority can request documentation on the enterprise’s transfer pricing towards associated companies. It should contain descriptions of the multinational enterprise. In addition the chosen method should be motivated and rele-vant comparable transactions ought to be stated. The enterprise’s liability to provide the tax authority with all the relevant information still applies. Therefore the documentation requirements could be seen as a formalisation of what information that is needed to prove a price on arm’s length. The difference is that the documentation does not have to be submitted until after the tax return is filed. To counter the risk of being penalised with a tax assessment a sufficient documentation could be handed in along with the tax return. When studying Swedish transfer pricing case-law you find that the tax authority has had difficulties over the last years proving inaccurate transfer pricing. This is due to the restrictive interpretation of the regulation and that caution to avoid hurdling sound business reasons has been taken. It can be said that neither a wrongly chosen method in itself nor a faultily valued asset is to be seen as incorrect information. However when applying a wrong method this could lead to that insufficient information is submitted in the tax return, which could lead to tax surcharges.</p>

Background: When companies decentralize their operations into profit centers, transfer pricing often becomes an integral part in intracompany trade. A profit center may affect both revenues and costs and seek to maximize profit. Transfer Pricing is a complex subject because it is affected by a large number of factors including the profit centers will to generate profits. This leads us to the subject of decision-making in a transfer pricing-systems. On what grounds are decisions made? Are transfer pricing purposes, factors and interests taken into consideration? What type of information is used in such decisions, how is the transfer price issue perceived and how is it used? Aim: The purpose of this thesis is to analyze which type of information that is makes up transfer prices, how the transfer price is perceived by different parties and how it is used for decision-making. Completion: A qualitative study has been performed with current theory as a starting point. A total of six interviews have been performed at two different companies. Results: The results of our study show that the information found in transfer pricing systems can be divided into five categories; cost-estimate calculations, margins, profit transfers, secure information and insecure information. The study also shows that the principal-agent theory explains the different perceptions that parties in a transfer pricing system experience. We have also found out that information asymmetry is present in transfer pricing systems, and that the network approach explains the design of the cooperation present between entities of a transfer pricing system. / Bakgrund: I samband med att företag decentraliserar sin verksamhet i vinstansvarsområden används ofta internprissättning vid handel inom företaget. Ett vinstansvarsområde kan påverka både intäkter och kostnader och söker maximera sin vinst. Internprissättning är ett komplext ämne därför att det påverkas av ett otal faktorer men även av att en organisations enheter söker maximera sin vinst. Hur tas då beslut i ett internprissystem och på vilka grunder, så att hänsyn tas till syften, faktorer och intressen. Vilken information används i sådana beslut, hur uppfattas den och hur används den? Syfte: Syftet med uppsatsen är att analysera vilken information som ligger till grund för internpriser och hur denna information uppfattas och används av aktörer i ett internprissystem. Genomförande: En kvalitativ undersökning har genomförts med utgångspunkt i teorin på området. Totalt har sex intervjuer genomförts på två fallföretag. Resultat: Vi har kommit fram till att information i internprissystem kan delas upp i fem kategorier; kalkyler, marginaler, vinstförflyttningar, säker information och osäker information. Vi har även kommit fram till att principal-agentteorin förklarar de uppfattningar som förekommer bland olika aktörer i ett internprissystem. Vidare har vi fastställt att informationsasymmetri förekommer i internprissystem, samt att nätverksansatsen förklarar utformningen av samarbetet enheter emellan i ett internprissystem.

Titel: Internprissättning – skattekonsekvenser av internprissättning i multinationella koncerner Problem: Beskattningsåret 2007 infördes en regel med krav på att företag i intressegemenskap måste dokumentera grunden för sin internprissättning. Organisation for Economic Co-Operation and Develoment har givit ut en samling rekommendationer kring detta. Denna samling behandlar dels förkommande dokumentationskrav men även modeller för hur internprissättning skall upprättas. Ovanstående har utmynnat i följande frågor. Vilka regler och lagar styr över den internationella internprissättningen för bolag i intressegemenskap? Samt hur har Svenska domstolar dömt i fall rörande internprissättning? Syfte: Syftet med denna uppsats är att ur ett skatteperspektiv med Sverige som utgångspunkt beskriva vilka lagar och regler som styr den gränsöverskridande internprissättningen, samt att analysera huruvida och i var mån svenska domstolar har tillämpat sig av OECDs riktlinjer för internprissättning i sin bedömning. Metod: En kvalitativ undersökning av litteratur, doktrin samt rättsfall inom intresseområdet Resultat: Slutsatsen som går att dra av de undersöka rättsfallen är att svenska domstolar har använt sig av OECD:s riktlinjer i sin bedömning. / Title: Transfer pricing, pricing between multinational corporations within an arm lengths distance relationship Problem: 2007 the Swedish tax agency introduced a new requirement for companies within an arm lengths distance relationship to document their transfer pricing models. Before 2007, the companies within such relationships were only required to show their documentation if the tax agency conducted an audit. When looking at this new rule two questions emerge; Which are the rules and laws that controls the transfer pricing between companies within an arms length relationship? How has the Swedish court system ruled in the cases that concerned this kind of transfer pricing? Purpose: The aim of the thesis is to investigate, from a taxation perspective, the laws and regulations that control the transfer pricing between multinational corporations in an arms length relationship. The thesis also aims to see if and how the Swedish court system uses the OECD guidelines in their ruling. Method: The investigation consists of studies of literature, laws and court cases and other related information. Result: The analysis has shown proof that the Swedish court system uses the OECD transfer pricing guidelines in their judgement.

Problemformulering: År 2002 genomfördes en kvantitativ studie om hur svenska börsnoterade bolag arbetar med internprissättning. Studien visade att det finns skillnader i hur tillverkande företag och tjänsteföretag arbetar med internprissättning. Resultatet av undersökningen belyste att det finns ett behov av mer djupgående kunskap gällande internprissättning i tjänsteföretag och dess följder. Syfte: Syftet med denna studie är att analysera vilka faktorer som beaktas vid utformningen av ett internprissättningssystem i tjänsteföretag samt vilka följder tillämpningen av ett internprissättningssystem medför i tjänsteföretag. Forskningsfrågor: Vilka faktorer ligger bakom val av internprissättningssystem i tjänsteföretag? Vilka är följderna av valt internprissättningssystem i tjänsteföretag? Forskningsbidrag: Tidigare studier har ej kunnat förklara tjänsteföretags val av internprissättningssystem eller vad tillämpningen av ett internprissättningssystem medför i ett tjänsteföretag. Syftet med denna studie är att fylla denna kunskapslucka, inom ramen för ekonomistyrning. Slutsats: Resultatet av denna studie visar att ett flertal faktorer beaktas vid utformning av internprissättningssystem i tjänsteföretag. Vilken organisationsstruktur ett tjänsteföretag har ligger till grund för huruvida det finns ett behov av att styra den interna handeln genom internprissättning. Hur frekvent den interna handeln sker bör vidare beaktas vid val av internprissättningssystem då det påverkar vilken prismodell som är mest lämplig. Då tjänster har en låg standardiseringsgrad måste det valda internprissättningssystemet även ta hänsyn till att tjänster är svåra att värdera. Den kompetens som finns inom en organisation gällande utformningen av interna system är ytterligare en faktor som bör beaktas vid val av internprissättningssystem. Resultatet av denna studie påvisar att tillämpningen av internprissättning och de valda prismodellerna medför ett flertal positiva och negativa följder i ett tjänsteföretag. / Problem definition: A quantitative study in 2002 indicated that there are differences in how manufacturing companies and service companies design their transfer pricing systems. According to the study there is a need for more profound knowledge about transfer pricing systems in service companies as well as the impact of the systems. Purpose: The aim of this study is to analyse which factors service companies take into account when designing a transfer pricing system and to analyse what impact a transfer pricing system has in a service company. Research questions: What are the underlying factors behind the choice of transfer pricing system in service companies? What is the impact of the chosen transfer pricing system in service companies? Research contribution: Previous research cannot explain the choice of transfer pricing systems in service companies or the consecutions of the systems. The aim of this study is to respond to these unanswered questions, within the field of management controlling. Conclusion: The result of this study indicates that service companies take several factors into account when designing a transfer pricing system. Whether or not there is a need for a transfer pricing system in a service company is decided by the organisational structure. The frequency of transactions within the organisation is another factor that must be considered when designing the system, since it affects which model that should be used for transfer pricing. The low degree of standardisation of services should also be taken into account when it comes to transfer pricing. Moreover, this study finds that the capacity within the organisation for designing internal systems also should affect the choice of transfer pricing system. Finally, the result of this study shows that the appliance of a transfer pricing system as well as the chosen model induce several positive and negative consecutions in a service company.

Detta examensarbete behandlar ämnesområdet internprissättning med hänsyn till strategi, ekonomistyrning och utvärderingsstruktur som påverkande faktorer. Mitt arbete belyser hur ovanstående områden påverkar varandra. Det vill säga hur strategin påverkar ekonomistyrningen som i sin tur påverkar val av utvärdering som i sin tur är av betydelse vad det gäller internprissättningsprincip. För att utreda vad företag bör beakta vid val av internprissättningsmodell har arbetet baserats på följande problemställning: Hur bör företag styra och utvärdera sina affärsenheter för bästa möjliga internprissättning inom koncernen? Arbetets syfte är att lyfta fram aspekter gällande företags styrning och utvärdering. För att kunna besvara min frågeställning har en fallstudie genomförts på ett företag som arbetar med internprissättningsproblematiken. Dessutom har en litteraturstudie gjorts gällande vilka internprissättningsmodeller som finns att tillgå. Jag har kommit fram till att företag kan finna en gemensam modell för internprissättning, om modellen anpassas för respektive affärsenhet med avseende på dess strategier, ekonomiska styrning och utvärderingsstrukturer.

Regleringen bakom prissättningen av interna transaktioner mellan multinationella bolag beror på att staterna vill minska risken för att den nationella skattebasen urholkas och att vinster förflyttas. För att komma åt denna problematik har Sverige infört den s.k. korrigeringsregeln i 14 kap. 19 § IL. Bestämmelsen brukar benämnas som korrigeringsregeln i och med att tillämpning av den medför en korrigering av bolagets resultat. Om ett bolags resultat, på grund av intressegemenskapen, blir lägre till följd av att bolagen avtalar om villkor och priser som avviker från vad oberoende bolag skulle avtalat om, kan det innebära att resultatet justeras. Med justering innebär att felprissättningen ”rättas” och resultatet korrigeras till vad det hade uppgått till om felprissättning inte hade skett. En intern transaktion ska följaktligen prissättas på samma sätt som oberoende parter hade gjort i en liknande transaktion och under jämförbara omständigheter. Korrigeringsregeln tillämpas vid internprissättningssituationer, vilket innebär att den endast träffar gränsöverskridande transaktioner mellan bolag i intressegemenskap. I min uppsats har jag valt att fokusera på internprissättning av lån mellan moderbolag och dotterbolag inom samma intressegemenskap. Att prissätta ett koncerninternt lån innebär att bolagen i många fall måste genomföra ingående analyser för att nå en armlängdsmässig prissättning. Vad en armlängdsmässig prissättning är i det enskilda fallet går inte att säga på förhand, utan kräver en helhetsbedömning utifrån de rådande omständigheterna. I mitt arbete har jag presenterat olika faktorer som påverkar prissättningen av ett gränsöverskridande koncerninternt lån, där vissa kan ha mer påverkan än andra i den enskilda transaktionen. Det material jag använt mig av har jag sedan jämfört med korrigeringsregeln för att se om dessa är förenliga med lagtexten. Det som framställningen även har visat på är att det råder ett starkt samband mellan många av faktorerna, vilket har gett upphov till att en helhetsbedömning krävs. De källor och aktörer jag granskat i min framställning är praxis, OECD:s riktlinjer från 2017, OECD:s riktlinjer för finansiella transaktioner från 2020, Skatteverkets rättsliga vägledning samt doktrin. Min framställning bygger på den internationellt vedertagna armlängdsprincipen som återfinns i 14 kap. 19 § IL och artikel 9.1 i OECD:s modellavtal. En stor del av mitt material härrör från OECD:s transfer pricing guidelines, även kallat riktlinjerna. Dessa riktlinjer är vägledande i bedömningen av vad som är armlängdsmässigt och tillämpas av både domstolar, Skatteverket och av skattskyldiga. En av anledningarna till att ett sådant material används för att tolka korrigeringsregeln är för att den svenska bestämmelsen är vag i sin utformning. En annan anledning är för att staterna genom ekonomiska samarbeten vill uppnå enhetliga bedömningar och minska risken för dubbelbeskattning. På grund av mitt metodval samt legalitetsprincipen har uppsatsen starkt präglats av den rättskällehierarki vi har inom svensk rätt. Detta påverkar således mitt material genom att vissa källor, såsom OECD:s riktlinjer, inte har företräde i tolkningen av 14 kap. 19 § IL.

I takt med att den ökade globaliseringen av den internationella handeln har möjligheterna för multinationella företag att påverka sin beskattning ökat. Företags olika upplägg för att minska sina skattekostnad har bekämpats allt eftersom de har växt fram. Under 2010-talet uppdagades att multinationella företag har fått minskade skatte-kostnader genom tillämpning av APA:or med medlemsstater. Kommissionen har påbörjat ett nitiskt arbete för att stoppa och återvinna dessa skattelättnader. Kommissionens främsta verktyg har varit att retroaktivt tillämpa statsstödsreglerna och genom det har kommissionen kunnat återkräva skattelättnaderna som företagen har erhållit från medlemsstaterna. Kommissionens mest aktuella beslut är mot Apple gällande ett återkrav av skattelättnader om 13 miljarder euro. Beslutet mot Apple är ej offentligt tillgängligt. Kommissionens beslut mot Starbucks är däremot offentligt till-gängligt och är samtidigt ett av de första besluten med denna nya tillämpning av statsstödsreglerna på APA:or. Huvudregel i EU:s statsstödsregler innebär att statliga medel inte får användas till att stödja en grupp av företag. Syftet med en APA är att säkerställa en legal visshet av tillämpningen av gällande rätt. För att en APA skulle kunna bedömas utgöra ett stöd till en viss grupp företag krävs det att det går att visa att APA:n är fördel som enbart erbjuds vissa företag. Har kommissionens kontroversiella tillämpning av statsstödsreglerna kunnat styrka att APA:n mellan Starbucks och Nederländerna har varit en selektiv fördel? Där om tvistas det men ytterst är det upptill EU-domstolen att bedöma huruvida kommissionen har agerat fel när denna frågar hamnar på domstolens bord.

No description available.

<p><p><p><strong>Titel:</strong> Internprissättning inom offentlig verksamhet - En studie om Konsult och Service i Västerås stad</p></p></p><p><p><p><strong>Problem: </strong>Konsult och Service är en serviceförvaltning som tillhandahåller stödtjänster till kommunens förvaltningar. I dagsläget genomför de en förändring av sitt interna IT-pris. De forskningsfrågor vi ställer oss är:</p></p></p><ul><li>Vad använder Konsult och Service för internprissystem och varför detta system?</li><li>Anser Konsult och Service att internprissättningen har medfört minskat resursslöseri?</li><li>Ger internprissättningen en rättvis kostnadsfördelning, enligt Konsult och Service?</li><li>Varför och hur förändrar Konsult och Service sitt interna IT-pris?</li></ul><p> </p><p><strong>Syfte: </strong>Syftet med denna magisteruppsats är att studera Konsult och Services internprissättning och den eventuella förmågan att minska resursslöseri och skapa en rättvis kostnadsfördelning med internprissättning. Syftet är även att beskriva den pågående förändringen av Konsult och Services interna IT-pris.</p><p><p><p><strong>Metod: </strong>En kvalitativ fallstudie har genomförts som bygger på sekundärdata samt intervjuer med tre personer som vi anser har bra kunskaper om internprissättning.</p><p><strong>Resultat och Slutsats: </strong>Konsult och Service använder sig av självkostnad, för att prissätta den interna handeln mellan kommunens enheter. De använder självkostnad<strong> </strong>på grund av att de måste täcka alla sina kostnader och inte är vinstdrivande. Internprissättningen ökar medarbetarnas kostnadsmedvetenhet vilket leder till minskat resursslöseri. Internprissättningen möjliggör även en rättvis kostnadsfördelning enligt Konsult och Service där enheterna som utnyttjar tjänsten även belastas med dess kostnad. IT-affärsområdet inom Konsult och Service genomgår i dagsläget en förändring av IT-priset. Förändringen syftar till en rättvisare kostnadsfördelning av de omdiskuterade IT-kostnaderna.</p></p></p> / <p><p><p><strong>Title: </strong>Transfer Pricing in a public organization - A Study of Konsult och Service in Västerås City</p></p></p><p><p><p><strong>Research Issue: </strong>Konsult och Service is an administrative unit which provides support services to Västerås stad's units. In the present situation there is a change taking place in the internal IT pricing. The research issues of this master thesis are:<strong> </strong></p></p></p><ul><li>What kind of transfer pricing does Konsult och Service use and why?</li><li>Does Konsult och Service think their transfer pricing has reduced the waste of resources?</li><li>Does transfer pricing give a fair dividing of costs, according to Konsult och Service?</li><li>Why and how are Konsult och Service changing their transfer pricing?</li></ul><p> </p><p><strong>Purpose: </strong>The purpose of this master thesis is to study Konsult och Service's transfer pricing and the ability to reduce waste of resources and create a fairer dividing of costs with transfer pricing. The purpose is as well to investigate the change in progress of Konsult och Service's internal IT pricing.</p><p><p><strong>Method: </strong>The master thesis is built on a qualitative approach, with secondary information and on interviews made with three persons who we consider having good knowledge of transfer pricing.</p></p><p><strong>Results and Conclusion: </strong>Konsult och Service uses cost price for the internal trading between units within the municipal organization. Needing to cover all their costs, they use cost price but have no claim to earnings. Transfer pricing increases the employer's awareness of costs which leads to reduced waste of resources. Transfer pricing renders the fairest dividing of costs possible, where the units who uses the service have to pay accordingly for it. At the moment the computer technology business center of Konsult och Service is undergoing a change in its services pricing. The purpose of the change is to make a fairer dividing of computer technology costs.</p>