<p>Sammanfattning</p><p>Titel: Internprissättning inom pappersindustrin – En studie om hur interprissättning tillämpas</p><p>i tre företag inom pappersindustrin</p><p>Ämne/Kurs: FEKC 10 Kandidatuppsats, 10 poäng</p><p>Nyckelord: Internprissättning, kostnadsbaserad prissättning,</p><p>internprissättningsproblemet, självkostnadskalkyl</p><p>Syfte: Att undersöka tre företag som är jämförbara vad</p><p>gäller storlek i produktionskapacitet och antal</p><p>anställda. Detta för att se hur företagen värderar</p><p>interna prestationer, vilken</p><p>internprissättningsmetod de tillämpar samt effekter</p><p>av deras val.</p><p>Metod: Vi har använt oss av en induktiv ansats och således</p><p>tagit utgångspunkt i empirin. Data har samlats in</p><p>med kvalitativt metod i form av personliga</p><p>intervjuer och frågeformulär. Även metodproblem</p><p>behandlas i detta kapitel.</p><p>Teori: Internprissättning är ett gammalt fenomen som används för att värdera interna prestationer samt att skapa</p><p>incitament till effektivitet. Det finns många olika</p><p>metoder för hur prissättningen ska ske men inget</p><p>bästa sätt för hur detta ska genomföras finns utan</p><p>varje företag måste själva göra en bedömning av</p><p>vilken metod som lämpar sig bäst. .</p><p>Empiri & Analys: I vår empiri redovisar vi den information vi fått</p><p>genom intervjuer. Vi kan se stora likheter mellan</p><p>organisationers uppbyggnad och val av</p><p>internprissättningsmetod.</p><p>Slutdiskussion: Internprissättning används i mindre omfattning i</p><p>fallföretagen än vad vi trodde från början.</p>

Sammanfattning Titel: Internprissättning inom pappersindustrin – En studie om hur interprissättning tillämpas i tre företag inom pappersindustrin Ämne/Kurs: FEKC 10 Kandidatuppsats, 10 poäng Nyckelord: Internprissättning, kostnadsbaserad prissättning, internprissättningsproblemet, självkostnadskalkyl Syfte: Att undersöka tre företag som är jämförbara vad gäller storlek i produktionskapacitet och antal anställda. Detta för att se hur företagen värderar interna prestationer, vilken internprissättningsmetod de tillämpar samt effekter av deras val. Metod: Vi har använt oss av en induktiv ansats och således tagit utgångspunkt i empirin. Data har samlats in med kvalitativt metod i form av personliga intervjuer och frågeformulär. Även metodproblem behandlas i detta kapitel. Teori: Internprissättning är ett gammalt fenomen som används för att värdera interna prestationer samt att skapa incitament till effektivitet. Det finns många olika metoder för hur prissättningen ska ske men inget bästa sätt för hur detta ska genomföras finns utan varje företag måste själva göra en bedömning av vilken metod som lämpar sig bäst. . Empiri &amp; Analys: I vår empiri redovisar vi den information vi fått genom intervjuer. Vi kan se stora likheter mellan organisationers uppbyggnad och val av internprissättningsmetod. Slutdiskussion: Internprissättning används i mindre omfattning i fallföretagen än vad vi trodde från början.

Title Transfer pricing and the purchaser-provider model in Västerås Stad – Konsult och Services and Sociala Nämndernas Stab perspective Seminar date 2009-06-02 Course Master thesis in Management Accounting, advanced level, 15credits. (EFO019) Authors Cecilia Somi &amp; Nathalie Tunc Tutor Leif Carlsson Key words Transfer price, transfer performance, transfer trade, transfer pricing, full cost, the purchaser-provider model.   Purpose The purpose of this thesis is to describe the reason why Västerås Stad apply the purchaser-provider model  and transfer pricing, and the advantages and disadvantages with its use out of Konsult och Service and Sociala Nämndernas Stabs perspective. Further study will be on what transfer method is used in Västerås Stad.   Method A qualitative method was used in the survey. Primary data was gathered through individual interviews with two representatives from Västerås Stad – Tomas Thell at Konsult och Service and Jan Bäversten at Sociala Nämndernas Stab.   Conclusion Västerås Stad use the purchaser – provider model and transfer pricing to decentralize the activity and in that way to make it cost efficient. The municipality wants to increase the cost awareness to prevent waste of resources. An advantage with the use of the purchaser – provider model and transfer pricing is among the other things that it gives a basic data for decision-making. A disadvantage among the other things is that the model is complex and it takes a lot of resources. Cost based transfer prices are used in the municipality. Full cost is the base method when using transfer pricing in Västerås Stad.

Internprissättning handlar om de priser som tas ut på varor, tjänster och krediter när de förflyttas runt mellan företag i intressegemenskap. Internprissättning är ett aktuellt ämne i och med att globaliseringen i världen ökar och varor och tjänster förflyttas runt mellanländer på ett helt annat sätt än för några år sedan. Skatteverket kräver att internprissättningen inom koncerner ska upprättas enligt armlängdsprincipen. Denna princip bygger på att prissättningen sker på ett marknadsmässigt sätt, precis som om företagen skulle befunnit sig på armslängds avstånd ifrån varandra. Syftet med den här studien är att förstå internprissättningen från ett praktiskt perspektiv och för att göra detta så upprättar vi en dokumentation av ett företags internprissättning, i enlighet med Skatteverkets riktlinjer. Vår ambition är att vi ska upprätta en korrekt dokumentation som Företaget kan använda sig av och under arbetet öka vår förståelse för ämnet samt väva samman teori och praktik på ett effektivt och resultatgivande sätt. Vi har därför haft tät kontakt med Företaget för att inhämta all information och sätta oss in i organisationens arbetssätt. Skatteverket tar upp fem olika metoder som kan användas när internpriser ska fastställas enligt armlängdsprincipen, men det är endast en utav dessa vi använder oss av i studien. Vi utgår sedan från denna metod för att visa att Företaget tar ut marknadsmässiga internpriser. Empirin består av dokumentet i färdigställd form. Resultatet blev en dokumentation som beskriver Företagets verksamhet, de transaktioner som sker mellan Företaget och dess dotterbolag samt hur Företaget använder sig av armlängdsprincipen vid internprissättning. Under studiens gång har vi insett att det är skillnad på teori och praktik, Skatteverkets riktlinjer för hur dokumentationen ska se ut är väldigt konkreta, men det har ändå varit svårt att applicera en färdig modell på hur verkligheten ser ut i Företaget. Vi tror att den här dokumentationen är ett viktigt verktyg för Skatteverket i sin kontrollprocess, men den är också av stor vikt för företagen eftersom de då tvingas arbeta med och se över sina internpriser. Vilket i sin tur leder till positiva effekter för samhället på längre sikt.

Syfte: - Att undersöka om OECD:s riktlinjer är vedertagna hos de granskade koncernerna och beskriva vilka internprissättningsmodeller de använder sig av. - Att beskriva vilka effekter de undersökta koncernerna försöker uppnå med sin internprissättning. - Att undersöka vilken vikt skatteaspekten har för dessa koncerner vid sin internprissättning. - Att undersöka hur dessa koncerner dokumenterar sin interprissättning och vilka påföljder de nya dokumentationskraven kommer att få för dem. / Purpose: - To examine whether OECD:s guidelines are accepted among the reviewed multinational corporations and to describe what Transfer Pricing models they use. - To describe what kind of effects they try to accomplish with their Transfer Pricing. - To examine to what degree the tax issue has on Transfer Pricing. - To examine how these Multinational Corporations document their Transfer Pricing and how the new demands on documentation will affect them

Av globaliseringen följer en ökad handel mellan stater och inom multinationella koncer-ner där så kallade internprissättning sker. Genom internprissättningen ser företagen en möjlighet att överföra vinster till lågbeskattade länder. För att förhindra detta har regler som ska se till att marknadsmässiga villkor styr prissättningen upprättats. De svenska bestämmelserna för internprissättning utgår från korrigeringsregeln i 14 kap. 19 IL som ger uttryck för armlängdsprincipen. Principen innebär att företag ska avtala om liknande villkor som oberoende företag skulle gjort i samma situation. Trots att principen är internationellt vedertagen uppstår dubbelbeskattning på grund av länders olika tolkning-ar. För att undanröja denna risk har tillvägagångssätt för förhandlingar om internpris-sättning mellan företag i berörda länder upprättats. När ett armlängdspris ska beräknas finns ett antal metoder. I OECD:s riktlinjer återfinns de metoder som i första hand bör användas. Att riktlinjerna är tillämpliga i Sverige fram-får av Regeringsrättens avgörande RÅ 1991 ref. 107. Av lag, förarbeten och praxis fram-går ett antal principer som gäller för internprissättning. Korrigeringsregeln har företräde framför generella regler kring inkomstberäkning. För att en korrigering ska ske krävs att en prisavvikelse kan konstateras och att inkomsten har påverkat det beskattningsbara resultatet negativt. Vidare kan en prissättning som varierar över ett eller flera beskatt-ningsår vara affärsmässigt motiverad och därmed inte föranleda korrigering. Strider företagets internprissättning mot armlängdsprincipen och resultatet korrigerats uppkommer frågan om det finns förutsättning för att påföra skattetillägg. Skattetillägg ska utgå om en oriktig uppgift lämnats och det inte finns faktorer som gör att företaget befrias . En oriktig uppgift föreligger om företaget brustit i sin uppgiftsskyldighet, det vill säga att redovisa de uppgifter Skatteverket behöver för att fatta ett riktigt taxerings-beslut. Det finns endast ett fåtal avgöranden där RR prövat frågan om oriktig uppgift vid internprissättning. Däremot har frågan om oriktig uppgift prövats i stor omfattning för andra områden inom skatterätten. För att fastställa när ett företag lämnat en oriktig uppgift måste det klargöras när företagets uppgiftsskyldighet är fullgjord och när Skatte-verkets utredningsskyldighet aktualiseras. När företaget redovisat samtliga relevanta omständigheter men gjort en felbedömning av situationen har de lämnat ett oriktigt yrkande och ska inte drabbas av skattetillägg. Skattetillägg ska inte heller påföras när Skatteverket brustit i sitt ansvar att utreda ett ärende eller när uppgifterna som företaget lämnat uppenbarligen inte kan läggas till grund för taxering. ii Från och med 2008 års taxering kan Skatteverket begära dokumentation gällande före-tagens prissättning mot företag i intressegemenskap. I dokumentationen ska företaget förklara och motivera vald prissättning samt redogöra för de faktorer som är av betydel-se vid bedömningen av dess överensstämmelse med armlängdsprincipen. Dokumenta-tionsreglerna kan ses som en formalisering av vad som innefattas i uppgiftsskyldigheten gällande internprissättningen. Dokumentationen lämnas in först efter begäran från Skat-teverket. Med beaktande av den rådande uppgiftsskyldigheten kan företaget välja att bifoga dokumentation till självdeklarationen, trots den administrativa börda det skulle medföra. Vid genomgång av avgöranden från Regeringsrätten visar det sig att Skatteverket har haft svårt att bevisa felaktig prissättning på grund av intressegemenskap. Det beror på att RR tillämpat en restriktiv tolkning av korrigeringsregeln. Domstolens praxis bygger på vad som framförts i förarbetena, i vilka det framgår att regeln ska tillämpas med för-siktighet. Vid utredningen om oriktig uppgift framkom att en felaktigt vald prissätt-ningsmetod inte i sig bör föranleda skattetillägg om uppgiftsskyldigheten är uppfylld. Vidare torde det endast i undantagsfall föreligga en oriktig uppgift exempelvis då före-tagets värdering av en tillgång markant skiljer sig från Skatteverkets värdering. / Due to the globalisation there are a greater number of cross-border transactions between associated companies. To protect their tax base, countries such as Sweden have implemented rules against profits being transferred to low-taxed states. One of these measures is to monitor the transfer pricing of multinational enterprises. The widely accepted arm’s length principle states that a company trading with associated com-panies, should set prices in the same manner as it would when negotiating with in-dependent enterprises. In Swedish taxation law this principle is stipulated in chapter 14 sections 19-20 of the Income Tax Act (1999:1229). Despite the acceptance of the arm’s length principle all over the world multinational enterprises face the possibility of being subjected to double taxation. This is due to the differences in how countries interpret the principle. However, through bi- or unilateral agreements the double taxa-tion can be remedied. To calculate a price at arm’s length there are a number of methods available. The OECD has created Transfer Pricing Guidelines for Multinational Enterprises and Tax Administrations that suggest which of the methods that are applicable when under-taking a transaction. According to the Supreme Administrative Court’s ruling RÅ 1991 ref. 107 the Guidelines can be used in Sweden when determining the correctness of a company’s transfer pricing. A number of principles for determining if a transfer price is in accordance with the arm’s length principle can be found in the legislation, preparatory work and case-law. The legislation within chapter 14 sections 19 Income Tax Act super-sedes the generals laws on matters involving cross-border trade for income tax. If an adjustment of the taxable profit is to be made there need to be a discrepancy in the price set by the company and a price which two independent enterprises would have used. Furthermore the discrepancy has to have a negative effect on the result. Finally sound business reasons could justify a transfer price that varies over one or several years. If a company’s transfer pricing is held to be in conflict with the arm’s length principle the taxable result can be corrected. The next question that follows is if the information submitted to the Swedish tax authority is incorrect. When filing the tax return the com-pany has to provide all the relevant information that is needed to make a correct tax assessment. Otherwise incorrect information has been submitted. If this is the case a tax surcharge could be imposed. However, it requires that the tax authority has done a proper investigation of the case and that there are no other liberating factors. A wrong-ful valuation or interpretation of a regulation should not be considered incorrect infor- iv mation. The question whether incorrect information has been submitted in the tax return is often a difficult question to answer. Although the Supreme Administrative Court has dealt with a large number of cases concerning this matter, there are only a few of them which involve transfer pricing. Since 2008 the Swedish tax authority can request documentation on the enterprise’s transfer pricing towards associated companies. It should contain descriptions of the multinational enterprise. In addition the chosen method should be motivated and rele-vant comparable transactions ought to be stated. The enterprise’s liability to provide the tax authority with all the relevant information still applies. Therefore the documentation requirements could be seen as a formalisation of what information that is needed to prove a price on arm’s length. The difference is that the documentation does not have to be submitted until after the tax return is filed. To counter the risk of being penalised with a tax assessment a sufficient documentation could be handed in along with the tax return. When studying Swedish transfer pricing case-law you find that the tax authority has had difficulties over the last years proving inaccurate transfer pricing. This is due to the restrictive interpretation of the regulation and that caution to avoid hurdling sound business reasons has been taken. It can be said that neither a wrongly chosen method in itself nor a faultily valued asset is to be seen as incorrect information. However when applying a wrong method this could lead to that insufficient information is submitted in the tax return, which could lead to tax surcharges.

Uppsatsen behandlar prissättning av ränta på lån som lämnas mellan företag i gränsöverskridande intressegemenskap, där korrigeringsregeln i 14 kap. 19 § IL tillämpas för att avgöra huruvida den interna räntan satts på marknadsmässiga villkor. I fall då räntan anses avvika från den som skulle ha avtalats mellan sinsemellan oberoende parter möjliggör regeln en justering av resultat hos det företag vars beskattningsbara resultat i Sverige minskat på grund av den oriktiga prissättningen. Regeln avser således att skydda den svenska skattebasen genom att förhindra att företagen utnyttjar avdragsrätten för ränteutgifter och överför vinster till utlandet. Korrigeringsregeln ger uttryck för armlängdsprincipen och överensstämmer med artikel 9 i OECD:s modellavtal, utifrån vilken OECD har utarbetat riktlinjer som behandlar armlängdsprincipen ingående. Uppsatsen syftar till att analysera huruvida den svenska tolkningen av armländsprincipen bidrar till en rättssäker tillämpning av korrigeringsregeln. Enligt de krav som uppställs i uppsatsen anses inte rättssäkerheten vara upprätthållen. Då OECD:s riktlinjer tillmäts rättskällevärde inom svensk rätt anses detta för det första bero på att den svenska tolkningen avviker från riktlinjerna. För det andra anses inte skatteverket och de svenska domstolorna, i egenskap av svenska rättstillämpare,ha redovisat sina tolkningar på ett sätt som gör det möjligt för företagen attförutse de skattemässiga konsekvenserna av sitt handlande. Då de svenska skatteavtalen följer OECD:s modellavtal och är införlivade med svensk rätt anses slutligen föreliggaen risk till avsteg från legalitetsprincipen, vilken förutsätts följas för att rättssäkerheten ska vara upprätthållen.

Denna uppsats handlar om internprissättning av immateriella tillgångar/rättigheter, med fokus på mjukvara och varumärke. En fallstudie gjordes i ett spelbolag som visade att det är svårt att hitta en internprissättning metod som återspeglar en rättvis fördelning av intäkter mellan företagets olika bolag. Ersättning av den här sortens transaktioner mellan närstående bolag kallas royalty. Vår studie visar på brister i instruktionerna för armlängdsprincipen och den svåra jämförelsen av interna priser i förhållande till den externa marknaden. IP som mjukvara och varumärke består oftast av mer än bara en produkt utan är snarare en kombination av tjänster och produkter. Att därför hitta en jämförbar okontrollerad transaktion i den externa marknaden är mer eller mindre omöjligt. Lösning på detta problem finns i analyser som; funktionell analys, jämförbarhetsanalys och värderingsmetoder. Grundläggande element i alla tre analyserna är ganska lika, dessa hanteras dock ur tre olika perspektiv. Aktuella element är följande; immaterialens egenskaper, företagets funktioner, avtalsvillkor, riskanalys och ekonomiska villkor. Vi drog slutsatsen att dessa ofta är anpassningsbara vid val av marknadsbaserad internprissättning metod. Jämförbara okontrollerade transaktionernas metod, som syftar till att hitta jämförbara faktorer (ur den funktionella analysen) är  lik faktorerna i en extern transaktion på marknaden. Med dessa kan vi sedan uppskatta en rättvis royalty som också uppfyller kraven enligt armlängdsprincipen. Vi drar även slutsatsen att oavsett vilken internprissättningsmetod som används ska dokumentation göras utifrån funktionsanalysens element. Detta för att stärka val och beslut av royaltyfördelningen mellan närstående bolag.

In recent years transfer pricing has become one of the most important issues for tax authorities and companies. As the area has become more complex this has lead to an increase in disputes and a need for dispute resolution procedure. Advanced Pricing Arrangement (APA) is the latest dispute resolution procedure and was introduced in Sweden in 2010. APAs determine a taxpayer’s future taxation of cross-border transaction by a taxpayer. Through co-operation the taxpayer and the tax authorities reach an APA that aims to avoid double taxation. The legislation is based on the guidance from the Organization for Economic Co-operation and Development (OECD) and it serves as a framework for many domestic legislations. Other countries with more experience from APAs have implemented additional guidance from the OECD in its legislation but the Swedish legislation has left some options outside. The Swedish APA does not allow for unilateral APAs where an agreement is concluded only with one tax authority in a cross-border transaction. In Sweden, only APAs negotiated with other tax authority are allowed. To increase legal certainty where unilateral APAs are the best or only way Sweden should implement them it its legislation. As the APA process is costly and complex small and medium companies cannot benefit from the advantages. In order for smaller companies to be able to take advantage of the APA program a simplified system should be implemented. In some countries the tax administrations also allows the APA to be applicable retrospective, referred to as roll-back. Through a roll-back taxpayers can avoid potential disputes regarding past transactions as well as the advantages from the APA for future transactions. This can be done while a taxpayer is under audit and is considered a less hostile alternative.

<p>Detta examensarbete behandlar ämnesområdet internprissättning med hänsyn till strategi, ekonomistyrning och utvärderingsstruktur som påverkande faktorer. Mitt arbete belyser hur ovanstående områden påverkar varandra. Det vill säga hur strategin påverkar ekonomistyrningen som i sin tur påverkar val av utvärdering som i sin tur är av betydelse vad det gäller internprissättningsprincip.</p><p>För att utreda vad företag bör beakta vid val av internprissättningsmodell har arbetet baserats på följande problemställning: Hur bör företag styra och utvärdera sina affärsenheter för bästa möjliga internprissättning inom koncernen?</p><p>Arbetets syfte är att lyfta fram aspekter gällande företags styrning och utvärdering. För att kunna besvara min frågeställning har en fallstudie genomförts på ett företag som arbetar med internprissättningsproblematiken. Dessutom har en litteraturstudie gjorts gällande vilka internprissättningsmodeller som finns att tillgå.</p><p>Jag har kommit fram till att företag kan finna en gemensam modell för internprissättning, om modellen anpassas för respektive affärsenhet med avseende på dess strategier, ekonomiska styrning och utvärderingsstrukturer.</p>