Executive Summary During 2010-2012, a Leonardo da Vinci-funded EU project focused on enhancing the language skills of Deaf people, interpreters and Health Care Professionals. Project partners from Cyprus, Ireland, Poland, Scotland and Sweden reviewed current knowledge of policy and practice, and embedded the resulting analysis into a programme of materials to support reflection, knowledge and skills development internationally. This report presents the project's initial 'state-of-the-art' review, with particular reference to the partner countries. Sign languages are now widely recognised, for theoretical and practical purposes, as full, natural languages, and sign language interpreting has consequently been established as a respected profession. Sign language interpreters mediate between hearing and deaf people: this entails a complex transfer of meaning between languages, cultural domains and linguistic modalities, and between members of highly literate communities and those whose languages have no written form. Decades of development in understanding of the most effective part to be played by interpreters in small-group dialogue have concluded that communication is best facilitated with recognition of the interpreter as a linguistic partner, and an active participant in the joint creation of meaning. Good practice in interpreting rarely entails a passive role whereby the interpreter acts as a mere conduit for others' words.   In respect of healthcare interpreting, the situation in the partner countries (and beyond) varies widely, from minimal recognition of the need for dedicated provision for deaf patients, to relatively explicit and well-resourced entitlement to services. In none of the partner countries do services address all identified requirements, despite recognition that inadequate provision can lead to damaging and indeed life-threatening consequences. Training and associated resources for all three key groups – interpreters, healthcare staff and deaf people – are insufficient or non-existent across the board. No-one has a stable, clear set of expectations about how communication can most effectively proceed in these situations. In this context, it is predictable that regulation of quality can be highly problematic. Comparison with North America and Australia highlights a range of adoptable best practices, requiring investment over time in order to generate and implement more effective approaches. It must be recognised that the mere provision of sign language interpreters is only the beginning of true access to healthcare for deaf people. In order to maximise positive outcomes, members of all three key groups must become familiar with a common set of assumptions and practices to reinforce the need to operate as a collaborating triad in the co-constructing of effective interaction. Consistent, high-quality outcomes need to be assured through empowered regulatory mechanisms, for which models exist internationally. / MEDISIGNS

Aim: The aim of this study was to investigate nurses’ experiences of communicating with patients with immigrant backgrounds regarding language barriers, patient relations and use of interpreter. Method: Eight persons participated in this study. Four registered midwives were interviewed in a focus group and one clinical lecturer with a district nursing background, one midwife and two district nurses were individually interviewed about their experiences. The content was analysed using a qualitative content analysis. Results: Four themes, seven categories and 15 subcategories revealed. The study shows that the interviewees felt ambivalence regarding given information and lack of time in their performance. A good meeting with the patient were determined for the performance. The chatting between the nurse and the patient created a good relationship. Negative aspects which had an effect on the relationship with the patient were when, for example, an interpreter or a significant other was involved. Discrimination was also brought up as a negative impact. If the patient had a limited vocabulary or there were no access to an interpreter the interviewees experienced communication problems. Authorized interpreter and significant other who acted as an interpreter were described in both positive and negative ways. Culture differences affected the work and how the patients adopted the information. Conclusion: When the patient does not have Swedish as a mother tongue, the chatting part of the conversation gets lost. Interpreters, significant others and the Internet are used to overcome language difficulties. Also cultural differences create challenges in these conversations. Our study indicates that more knowledge about these patient encounters is needed.

Mokslinėje, metodinėje dirigavimo literatūroje aprašomos dirigentui reikalingos asmens savybės, gabumai ir įgūdžiai, tačiau palyginti nedaug literatūros, kur atkreipiamas dėmesys į dirigento pedagoginę veiklą. Dėl šios priežasties ir buvo atliktas šis dirigento veiklos tyrimas. Tyrimo objektas – dirigento veikla. Tyrimo tikslas – pabrėžti dirigento pedagoginės kompetencijos svarbą. Tikslui pasiekti keliami uždaviniai: išryškinti ir teoriškai pagrįsti dirigento vaidmenį muzikos atlikimo procese, atskleisti dirigentų požiūrį į pedagoginę kompetenciją, lyginant su kitomis kompetencijomis, apžvelgti dirigento dirigavimo technikos ryšį su pedagogine veikla ir išsiaiškinti, kurios specifinės pedagoginės kompetencijos yra svarbiausios. Tyrimo metodai: mokslinės ir metodinės dirigavimo bei pedagoginės literatūros sisteminė analizė, anketa, pusiau struktūruotas interviu. Tyrimo imtis 31 dirigentas ir 3 dirigavimo ekspertai iš įvairių šalių. Apžvelgus dirigento vaidmenį mokslinėje metodinėje muzikos literatūroje, galima teigti, kad dirigento veikla muzikos atlikimo procese su laiku darosi vis įvairiapusiškesnė. Dirigentas atsiskleidžia ne tik kaip individualus atlikėjas, bet ir muzikos kolektyvo vadovas bei pedagogas. Atliktos apklausos rezultatai leidžia iš esmės pakeisti nuomonę apie dirigavimą pedagoginės kompetencijos aspektu. Dirigavimo procesą, kuris lietuviškoje muzikinėje literatūroje dažniausia vienpusiškai apibrėžiamas kaip menas, dirigentai vertina nevienprasmiškai... [toliau žr. visą tekstą] / Scientific and methodological literature on conducting describes in great detail personal characteristics, talents and skills expected of a conductor. Yet relatively few literature sources mention the importance of conductor’s teaching competences. The peculiar scarcity of existing literature on the topic of conductor’s pedagogic competences gives rise to this research. Research subject: pedagogic competence of conductor. Research objective: to highlight the importance pedagogic competence of conductor. Goals necessary to reach the objective: highlight and theoretically prove the importance of conductor’s role in the process of music performance; reveal conductors opinions on pedagogic competence as compared to the others; review the relationship between conductor‘s technique and his pedagogic activity; determine which specific pedagogic competences are most important. Research methods: scientific and methodological literature analysis in field of pedagogy and conducting, a survey, a semi-structured interview. Research extent: 31 conductors and 3 conducting experts from various countries. Literature review shows that conductor role has grown over time. Conductor is no longer viewed as an individual performer, but also as a musical group leader and a teacher. Conducted survey results allow us to challenge the existing opinion on conducting as it relates to the aspect of pedagogic competences. In particular, the conducted research reveals that the process of conducting... [to full text]

Bakgrund: Med ökad migration ställs nya krav på hälso- och sjukvården att utveckla en sjukvård som möter behoven hos människor från andra kulturer. Detta innebär att sjuksköterskan behöver utforma vården efter patientens individuella och kulturspecifika behov. Att kunna kommunicera utan hinder är en förutsättning för att kunna ge och få god omvårdnad. Syfte: Syftet med denna studie är att belysa erfarenheter av att använda sig av och kommunicera med hjälp av tolk ur ett sjuksköterskeperspektiv. Metod: En litteraturstudie baserad på 10 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Efter analysen identifierades fyra teman: Tolken som en bro över språkbarriären, Begränsningar i samtalet, Bristande organisation och Kulturkompetens. Resultat: Flertalet sjuksköterskor erfor att tolkens kompetens och trovärdighet var avgörande för kvaliteten på vårdsamtalet. Vården påverkades negativt av språkbarriärer då sjuksköterskorna upplevde att de inte kunde ge vård på lika villkor till de patienter som de saknar ett gemensamt språk med. Det fanns även strukturella problem både inom sjukvården och hos tolkförmedlingarna, vilket gjorde att sjuksköterskorna avstod från att använda sig av professionella tolkar. För att kunna bemöta patienter från olika kulturer krävs en lyhördhet för vad det finns för kulturspecifika behov hos den som ska vårdas. Detta gäller även vid valet av tolk. Slutsats: Sjuksköterskor måste bli medvetna om hur viktigt det är för vårdens utfall, compliance och patientens välbefinnande att professionella tolkar är närvarande då ett gemensamt språk saknas. En ökad kulturell kompetens bland sjuksköterskor krävs för att på bästa sätt bemöta patienter med kulturspecifika behov. Klinisk betydelse: Begränsad kommunikation påverkar vårdkvaliteten. Tydligare riktlinjer och en mer strukturerad organisation kring tolkservice krävs för att underlätta användandet av tolkservice. Sjuksköterskorna bör få mer utbildning och information kring vikten av att använda tolk vid samtal med patienter som inte behärskar det inhemska språket. / Background: In a globalised world, healthcare systems are increasingly required to develop ways to meet the needs of patients with different cultural backgrounds. As such, nurses are required to adapt the care they give to meet a patient’s individual and culture-specific needs. Unimpeded communication is a prerequisite for both receiving and providing good nursing care. Aim: The aim of the study is to explore, from a nursing perspective, the experiences of using, and communicating through, an interpreter. Method: A literature review based on ten research papers with a qualitative method. On analysis, four themes were revealed: The interpreter bridging the language barrier, Conversational limitations, Organisational deficiencies and Cultural competence. Result: The nurses felt that an interpreter’s skill and reliability were decisive in determining the quality of the conversation. The language barrier adversely affected the care given as the nurses felt that they were unable to provide equality in healthcare to those patients with whom they did not share a common language. In addition, there were systematic problems within both the healthcare system and the interpreting agencies which meant that the nurses avoided using professional interpreters. Treating people from other cultures with respect requires sensitivity for the culture-specific needs a patient may have. This also affects the choice of interpreter. Conclusion: In situations where nurse and patient lack a common language, nurses should be aware of the importance of professional interpretation for the patient outcome, for patient compliance and for the patient’s well-being. If the needs of patients with culture-specific requirements are to be met, nurses need to acquire a higher level of cultural competence. Clinical implication: Limited communication affects the quality of care. Clearer guidelines about interpretation services and improved organisational structure are needed in order to better facilitate the use of interpretation services. More training and information is needed for nurses so that they appreciate the importance of using an interpreter when conducting conversations with patients who do not speak the local language. / <p>Röda Korsets sjuksköterskeförening stipendium 2013</p>

Tidigare forskning kring tolkarbetet visar att tolkyrket har utvecklats och spelar en viktig roll i samhället. Tolkarbetet anses vara en stressframkallande aktivitet. En tolk genomför en kommunikation mellan två partner som inte tillämpar samma språk. Kulturtolk förklarar informationen mer djupgående medan kontakttolken tolkar endast det som sägs utan vidare förklaring. Syftet med studien var att undersöka hur kontakttolkar och kulturtolkar upplever sina arbeten. Fyra kvinnor och fyra män med olika modersmål som arbetade som tolk i Mellansverige intervjuades. Resultatet visade att tolkyrket upplevdes ganska trivsamt trots att det kunde innebära stress, svårigheter och känslomässiga situationer. Stress upplevdes i samband med tidsbrist. Känslomässiga situationer uppstod med förmedling av jobbiga besked. Trivsamhet upplevdes med arbetsmiljö. Individer som var analfabeter samt med skilda dialekter, försvårade tolkningen. Kontakttolkar upplevde vissa begränsningar i sina arbeten, medan kulturtolkar ansåg vara mer flexibla. Med tanke på den ständiga förändringen i omvärlden behövs en kontinuerlig utveckling av tolkarbetet.

Migrationen till Sverige har ökat avsevärt under de senaste åren vilket innebär att ett ökat antal personer som inte har svenska som modersmål kan vara i behov av vård. För en god vård behöver också patienters delaktighet respekteras och en vårdande relation mellan sjuksköterskor och patienter etableras. Språkliga hinder kan medföra att patienter upplever oro och otrygghet i vården. Syftet med litteraturstudien var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av språkliga hinder i möten med patienter. Metoden som har använts är en litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar, både kvalitativa och kvantitativa, analyserades. Resultatet presenteras i sex olika teman: ett hinder för att förstå och bedöma patienters behov och situation, ett skäl till att vårdandet kompliceras, ett skäl till att kulturella skillnader uppstår, att övervinna språkliga hinder med hjälp av tolk, att övervinna språkliga hinder med hjälp av informell tolk, att övervinna språkliga hinder med egna strategier. Det framkom att den icke-fungerande kommunikationen och de kulturella skillnaderna med patienter försvårade sjuksköterskors arbete. Formell tolk, informell tolk som exempelvis familjemedlemmar och tvåspråkig personal, samt olika verbala, icke-verbala och visuella hjälpmedel användes för att förbättra kommunikationen. Alla dessa strategier hade sina för- och nackdelar vilket sjuksköterskor bör ta i beaktning. Det är ändå av stor vikt att sjuksköterskor interagerar med patienter när språkliga hinder föreligger, vilket främjar den vårdande relationen och kan öka patienters känsla av tillit och trygghet.

This thesis focuses on the issue of working licences for sworn interpreters. Sworn interpretation is a service used in both the private and the state spheres when there is a need for sworn interpreting or translation. The interpreting work or translation is then performed by sworn interpreters appointed by the state. The conditions for appointing a sworn interpreter are subject to legislation. However, concisely speaking the service guarantees that the translation or interpreting work performed by a state-appointed sworn interpreter conforms to the original text. The translation or interpreting work is furnished with the sworn interpreter's personal seal, and can then be used during dealings with the authorities and so on. In this work I have examined the legislative framework of sworn interpreting, the economic justification for the working licences and the practical experience of translation agencies that make use of the services of sworn interpreters. I have contacted a total of 44 translation agencies through questionnaires and this has allowed me to make a genuine assessment of their experience. In addition to these agencies I have also contacted all the regional courts with powers to appoint sworn interpreters in order to ascertain their approach to the interpretation of legislation as it stands. In the conclusion I summarise all the theoretical and practical experience I have uncovered and the contribution of my work.

Intermedial, conceptual audio-visual audiovisual games built as a theater installation; tableaux vivants.

Bakgrund: Sverige är ett mångkulturellt samhälle vilket medför att sjuksköterskan kan möta individer med olika språkbakgrunder, vilket kan leda till språkbarriärer. Sjuksköterskan ansvarar för att säkerhetsställa att information som ges är individanpassad. Användning av tolk kan hjälpa till att överkomma språkbarriärer inom omvårdnaden.  Syfte: Att utforska sjuksköterskors upplevelse av tolkanvändning i patientmötet. Metod: En allmän litteraturstudie med nio artiklar som analyserats med en tematisk analys Resultat: Litteraturstudien resulterade i två huvudteman: Sjuksköterskans färdigheter gällande tolkanvändning och Sjuksköterskans upplevelser i tolksamtalet. Under första huvudtemat identifierades två subteman: Strategier, Formell och reell kompetens. I det andra huvudtemat identifierades fyra subteman: Förväntningar, Förtroende, Problematik och Olika tolktyper. Slutsats: Sjuksköterskor saknar verktyg för att upprätthålla de olika ansvar hen besitter vid tolkanvändning och inkopplande av en tredje part i form av en tolk riskerar av skada patientens förtroende till sjuksköterskan. / Background: Sweden is a multicultural country which means that the registered nurse can meet patients with different language backgrounds, which could lead to language barriers. The registered nurses are responsible for providing information on an individual level. The use of an interpreter can be helpful for nurses to overcome language barriers in nursing care. Aim: To explore registered nurses experience use of interpreters in the patient meeting. Method: A general systematic literature study with nine articles analyzed with a thematic analysis. Results: The literature review resulted in two main themes: The nurse's skills regarding the use of interpreters and The nurse's experiences of the conversation with an interpreter. During the first main theme, two sub-themes were identified: Strategies and Formal and real competence. In the second main theme, there were three sub-themes identified: Expectations, Confidence, Issues and Different types of interpreters. Conclusion: Nurses lack the tools to maintain the various responsibilities they have when they involve a third party in the form of an interpreter, it can risk damaging the patient's trust to the nurse.

A pesar del carácter multiétnico y multilingüe del Perú, el español es considerado como la lengua predominante tanto en lo público como en lo privado. Esta situación de desigualdad genera conflictos sociales entre los peruanos y afecta, sobre todo, a aquellos que poseen el español como segunda lengua. En un intento de revertir esta injusticia para los hablantes de lenguas indígenas, el Estado creó un programa de intérpretes y traductores. La presente investigación busca documentar la experiencia de algunos traductores e intérpretes empadronados en dicho programa. / Despite the multiethnic and multilingual character of Peru, Spanish is considered to be the most predominant language in both the public and the private spheres. This inequality has sparked many social conflicts in Peru affecting, above all, those who do not speak Spanish as their native language. As an attempt to reverse this injustice for speakers of indigenous languages, the State created a program of interpreters and translators. This investigation seeks to document the experience of some translators and interpreters registered in said program. / Tesis