Bakgrund: Personcentrerad omvårdnad är beroende av kommunikationen mellan vårdgivare och vårdsökande person. Andelen utlandsfödda i Sverige och övriga världen ökar samtidigt som denna grupp rapporteras ha sämre tillgång till hälso- och sjukvård och sämre hälsa än icke utlandsfödda. Därför står hälso- och sjukvården inför stora utmaningar. Syfte: Att beskriva vårdsökande personers erfarenheter av att kommunicera med vårdpersonal då gemensamt modersmål saknas. Metod: En litteraturöversikt bestående av 14 artiklar skrivna med kvalitativ metod som söktes fram i databaserna Cinahl och PsycINFO. Analys utfördes induktivt och utmynnade i fyra kategorier. Resultat: Språkbarriärer inverkar på vårdens kvalitet och individens tillgång till vård. Kommunikation i vårdmötet upplevs som svårare än annan kommunikation och kan leda till att vårdsökande personer sluter sig gentemot vårdpersonal. Empatiskt bemötande, tålamod och intresse från vårdpersonal förbättrade upplevelsen. Informell tolk användes till följd av okunskap om att professionell tolk tillhandahölls. Slutsats: Vårdens tillgänglighet för personer som upplever språkbarriärer måste öka. Vårdpersonal bör anpassa sitt språk och försäkra sig om att vårdsökande personer förstår. Vården måste bli bättre på att informera om och bistå med lämpliga tolkar – val av tolk ska utgå från personens önskemål. Vidare forskning kan göras för att hitta fler sätt att arbeta personcentrerat trots språkbarriärer. / Background: Person-centered care is dependent on communication between healthcare provider and patient. The proportion of foreign-born in Sweden and the rest of the world increases. A group with less access to healthcare and poorer health than non-foreign-born. This presents major challenges to healthcare. Objective: To describe patient´s experiences of communicating with healthcare professionals in the absence of a common mother tongue. Methods: A literature review consisting of 14 articles with a qualitative approach that were retrieved from the databases CINAHL and PsycINFO. Analysis was made using an inductive approach resulting in four categories. Results: Language barriers affect quality of, and access to care. Communication in healthcare was perceived as more difficult than other communication and might lead to patients distancing themselves from healthcare professionals. Empathy, patience and interest from healthcare professionals improves patient´s experience. Informal interpreters are often used due to a lack of knowledge regarding professional interpreters. Conclusions: Healthcare availability for persons experiencing language barriers needs to increase. Professionals need to adapt their language and ensure that patients understand. Healthcare professionals must inform patients about, and assist with appropriate interpreters based on the person’s preferences. Further research may identify alternate ways to work person-centered despite language barriers.

Till följd av en ökad global migration har Sverige blivit ett mångkulturellt land där det talas många olika språk. Detta medför att sjuksköterskan möter patienter med språk, regler och normer som kan skilja sig från deras egna. Avsaknaden av ett gemensamt språk mellan sjuksköterskan och patienten försvårar sjuksköterskans dagliga arbete samt kan vara ett hinder att möta patientens behov. Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av språkbarriärer i vårdandet, med fokus på kommunikation och omvårdnad samt att beskriva hur sjuksköterskorna hanterar språkbarriärer. Metod en litteraturöversikt som var baserad på 15 vetenskapliga artiklar såväl kvalitativa, kvantitativa som mixmethod. Resultatet visade att det fanns frustration, osäkerhet samt oro hos sjuksköterskorna vid vård av patienter då ett gemensamt språk saknades. Studien visade tre huvudteman: samt tio subteman som hade betydelse för hur språkbarriär påverkar sjuksköterskans arbete och vården. Slutsats Komplexiteten och utmaningen med att vårda patienter som inte kan värdlandets språk och den påverkan det har på vården och sjuksköterskans dagliga arbete tydliggjordes. Kommunikation är en förutsättning för att patienten kan vara delaktig med sin egen vård och möjliggör att kommunicera om sina behov. / As a result of increased global migration, Sweden has become a multicultural country where it is spoken in many different languages. This means that healthcare professionals such a nurses encounter patients with language, rules and standards which may differ from their own. The lack of a common language between the nurse and the patient complicates the nurse's daily work and can be a barrier to meet the patient's needs. Aim: The aim was to describe nurses' experiences of language barriers, with a focus on communication and care and to describe how nurses deal with language barriers. Method: The study is a literature review based on 15 scientific articles which consists of qualitative, quantitative and a mix method of the two. Results The results showed that the nurses' experience frustration, and anxiety due to uncertainty when caring for patients when a common language was missing. The study revealed three main themes: and ten subthemes that are important to how the language barrier affects the nursing profession and health care. Conclusion: The results has shown the complexity and challenge faced when caring for patients who cannot speak host language and the impact it has on patients health care and nurse's daily work. Communication is a prerequisite for the patient so that they can be involved in their own care and also enables to communicate their needs.

Bakgrund: Invandring till Sverige ökar. Enligt hälso- och sjukvårdslagen har alla rätt till lika sjukvård. Patienter har rätt till information och självbestämmande. För att uppnå delaktighet krävs att sjuksköterska och patient kan kommunicera. Det är därför av stort värde att beskriva förutsättningar i vården för patienter som har otillräckliga eller inga kunskaper i svenska. Syfte: Att undersöka förutsättningarna för en patient, som har otillräckliga eller inga kunskaper i svenska, att få god somatisk slutenvård samt att undersöka hur kommunikation mellan patient och sjuksköterska kan underlättas. Metod: En kvalitativ studie baserad på semistrukturerade intervjuer där åtta sjuksköterskor från ett universitetssjukhus i Sverige har intervjuats. Intervjuerna blev inspelade, transkriberade och analyserade med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskan får ofta hitta egna lösningar och verktyg. Ett av de mest använda verktygen är det digitala verktyget Google Translate. Tolk används sällan även om sjuksköterskorna gärna ser att det används mer. Att inte kunna förstå personalen och inte ha möjlighet att kommunicera effektivt leder till att patienten förlorar mycket av sitt sociala liv, informationen blir bristfällig och delaktigheten blir lidande. Detta kan eventuellt leda till att patientens säkerhet påverkas. Slutsats: Språkbarriären påverkar patientens sociala behov, delaktigheten och informationsflödet. Mer användning av tolk efterfrågas men är omständligt. Digitala verktyg är ibland det enda alternativet, dessa verktyg är dock varken medicinskt anpassade eller säkra att översätta med. / Background: Immigration to Sweden is increasing. According to the Swedish Health Care Act, everyone is entitled to equal health care. Patients have the right to information and self-determination. To achieve participation requires that the nurse and patient can communicate. It is therefore of great value to describe the conditions of the care of patients who have inadequate or no knowledge of Swedish. Aim: To investigate conditions for a patient, who have inadequate or no knowledge of Swedish, to receive good somatic inpatient care and how communication between patient and nurse can be facilitated. Method: A qualitative study based on semi-structured interviews where eight nurses from a Swedish university hospital was interviewed. The interviews were recorded, transcribed and analyzed using qualitative content analysis. Result: Nurses often find their own solutions and tools. One of the most used tools is the digital tool Google Translate. Interpreters are rarely used even if the nurses would like to see the interpreter and telephone interpreting being used more. Not being able to understand the staff and not having the ability to communicate in a good way causes the patient to lose much of their social life, insufficient information and lack of participation, this may have an impact on the patient safety. Conclusion: The language barrier affects the patient's social needs, participation and the information flow. More use of interpreters is requested but is cumbersome. Digital tools are sometimes the only option, however, these tools are neither medically customized nor secure to translate with.

I och med att invandringen i Sverige har ökat så har behovet av tolkade samtal blivit större. Kommunikationen är grunden för en säker och fungerande vård. Syftet med denna studie var att beskriva distriktssköterskors upplevelser av tolksamtal inom primärvården. Resultatet i studien baseras på ostrukturerade intervjuer med nio distriktssköterskor. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: Att planera inför samtalet, att skapa förutsättningar för ett lyckat samtal, att tolken är koncentrerad och objektiv, att rätt översättning är en förutsättning för trygg omvårdnad och att se fördelar med att välja en auktoriserad tolk. Resultatet visar att tolkade samtal tar längre tid och kräver mer planering. Att både distriktssköterskans och tolkens bemötande och förhållningssätt har betydelse för ett lyckat samtal. Distriktssköterskor känner osäkerhet att det de sagt tolkas rätt. De framhåller trygghet för patienten som en viktig del i samtalet och de föredrar auktoriserade tolkar framför kollegor och närstående till patienten. Sammanfattningsvis så visar resultatet av studien att det med tolksamtal både finns möjligheter och svårigheter där både distriktssköterskan och tolken ansvarar för att samtalet blir lyckat. Mer forskning behövs där tydliga rutiner med åtgärder och rekommendationer vid tolksamtal bör tas fram för att övervinna språkbarriärer i framtiden.

This thesis The Role of the Interpreter in Conflict Zones presents a general overview of some basic characteristics of interpreting in conflict zones. The theoretical part characterizes historical development of interpreting in conflict zones and describes the legal status of interpreters working in such an environment based on the international humanitarian law. The following section describes the use of interpreters in the Czech Army, examines the language training of the Czech soldiers and defines a summary of the past and current missions of the Czech Army. These descriptions serve as a basis for the empirical section of this thesis which analyzes responses of Czech soldiers represented in the questionnaire survey that aimed to clarify their experiences with interpreting in foreign missions of the Czech Army. The survey shows that the Czech soldiers appreciate the quality of interpreting in foreign missions and prefer to use the local civilian interpreters. Key words: interpreter, conflict zone, civilian, combatant, Czech Army.

The thesis focuses on the image of interpreter and interpretation in Czech printed media from 1990 to 2012. It aims to explore how interpreters present themselves in media, how journalists present interpreters and whether that image is accepted or not by the public. The thesis consists of two parts. The theoretical part focuses on methods of media and discourse analysis, definition of interpretation, formation of interpreters and professional associations in the Czech Republic. Empirical part analyses more than 800 articles about interpretation and analyses the discourse of Czech media during the period of twenty years. Analysis showed that the discourse changes constantly and the point of view of interpreters on their profession is different from the discourse created by journalists. Empirical part contains a survey which showed, that public opinion on interpreters is different from observed discourse of the media.

The purpose of the present thesis is to shed light on the role of pauses in simultaneous interpreting between French and Czech, mainly from the point of view of the listeners of the source speeches in French as well as both students of interpretation and professional interpreters and from the viewpoint of the listeners of the speeches interpreted into Czech. It is divided into a theoretical and an empirical part. The theoretical part briefly outlines the process of simultaneous interpreting and Daniel Gile's Effort Model and then it focuses on prosody and individual prosodic (suprasegmental) features, especially pauses and their use in simultaneous interpreting. The empirical part describes the experiment and presents its results. The experiment itself examines the effect that unnaturally long or unnaturally placed pauses in the speaker's quasi-authentic source speeches have on the choice of strategy and the simultaneous interpreters' performances (students and professionnals) and on the subsequent assessment of their performances made by the listeners of the interpreted speeches. Keywords simultaneous interpreting, pause, listener, speech, speaker, interpreter, comprehensibility

Syfte: Syftet med studien var att utifrån ett transkulturellt perspektiv undersöka hur barnmorskor på barnmorskemottagning upplevde mötet med nyanlända kvinnor. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes med sex stycken barnmorskor i norra Sverige. Materialet skrevs ut ordagrant och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Det resulterade i nio subkategorier som samlades under tre kategorier och slutligen under ett övergripande tema. Resultatet: De tre kategorierna blev: Barnmorskor balanserar mellan det personliga och professionella engagemanget i mötet med nyanlända kvinnor, Språkliga barriärer och tidspress ger andra förutsättningar som kan påverka vården samt Fusion av olika kulturer uppskattas men bidrar till krockar i mötena mellan barnmorskor och nyanlända kvinnor. Barnmorskorna beskrev många svårigheter i att vårda nyanlända kvinnor men de flesta barnmorskorna uttryckte en önskan om att jobba med dessa kvinnor och sökte aktivt efter sätt att utvecklas i sitt arbete. Slutsats: Kulturella skillnader mellan barnmorskor och nyanlända kvinnor påverkar mötet. Nyanlända kvinnor upplevs inte ha samma möjlighet att tillgodogöra sig vården och har därför större risk för ohälsa. Det finns ett ökat behov av utbildade professionella tolkar i Sverige. Mer utbildning, tid och resurser till dessa möten skulle kunna minska barnmorskornas frustration och troligtvis också öka hälsovinsterna för nyanlända kvinnor. / Objective: The aim of the study was to explore from a transcultural perspective, how midwives within Swedish maternity care units experienced meetings with newly arrived women. Methods: A qualitative interview study was conducted with six midwives in northern Sweden and analyzed with the help of content analysis. Nine subcategories, three categories and one theme emerged. Results: The results of the project were summarized in three categories: Midwifes balance between the personal and professional commitment in the meeting with newly arrived women. Language barriers and time constraints provide other conditions which may affect care and The fusion of different cultures was appreciated but contributes to clashes in the encounter between midwifes and newly arrived women. The majority of these midwives expressed a desire to work with these women and actively sought ways to develop their skills. Conclusion: Cultural differences affect the meeting between midwives and newly arrived women. Newly arrived women does not have the same opportunity to benefit from healthcare and may be at greater risk for illness. There is a great need for professional interpreters in Sweden. More education, time and resources would probably ease the midwives' frustration and increase the health benefits for newly arrived women.

This theoretical-empirical diploma thesis deals with chuchotage, i.e. whispered interpreting. The analysis focuses on chuchotage without using equipment, however some aspects of whispered interpreting using the portable interpretation equipment are discussed and compared with simultaneous booth interpreting. In the theoretical part of the thesis, relevant research findings are summarized and an introduction to the selected problem field is provided. Subsequently, I name occasions on which this type of interpretation is usually applied and discuss advantages and disadvantages of it with respect to the interpreter himself, the client and other participants. This part also focuses on the working conditions during whispered interpreting (positioning of the interpreter, acoustic conditions, relation between the interpreter and other participants, personal needs of the interpreter and cognitive factors). The empirical part presents the actual research based on questionnaires that aims to describe the current situation on the interpretation market in the Czech Republic (usage extent of whispered interpreting, working conditions of the interpreter, comparison of whispered interpreting and simultaneous booth interpreting). This part deals also with the quality and mistakes made during the interpretation. As...

The purpose of this study was to describe and analyze how social workers within social services experience and handle the communication as well as problems in interpreted meetings. Furthermore to examine the need for education for interpreter users. The aim was to get an increased understanding of interpreted meetings from social workers perspective and thereby inspire to improve the work to the benefit the client. The study was conducted in one municipality with six social workers, using qualitative semi-structured interviews. This method was chosen with the purpose to enable follow-up questions and in-depth answers. The analysis was based on the mathematical theory of communication and the theory about street-level bureaucracy. The results of this study showed that using only verbal communication becomes an uncertain element in the meeting. Our conclusion is that noise occurs in different ways in the interpreted conversation. Since the communication forms the basis for the personal treatment, the clients can consequently receive inferior treatment and support. Moreover, we found that problems in interpreted meetings are being handled differently by the social workers. One possible way is to place counterclaims towards the interpreter and take control over the meeting. Furthermore we found that social workers has a need for education in interpreted meetings but not in a extensive way. Our conclusion is that the lack of education and guidelines in interpreted meetings becomes an important part of social workers discretion and that there can be both positive and negative effects.