This lever deals with the realization of the iterpreter of an Driven Agent by the PROLOG implementation. The model was used by Jason implemented in Java that interprets the language of AgentSpeak(L). An interpreter and a program for processing agent systems in the language AgentSpeak (L) were created. This interpreter can work with multiple agents, can implement a system with an environment and use the FRAg system for interpretation. Examples of agent systems in AgentSpeak (L) were proposed to describe the functionality of the interpreter, and subsequently the advantages and disadvantages of the FRAg system were described.

The aim of this thesis is to implement the agent platform for SunSpot sensor nodes. Reader is firstly presented with introduction to wireless sensor networks and the SunSpot sensor nodes. The thesis then describes the terms agent, agent platform and BDI agent. Then the description of ALLL language and related agent platform called WSageNt is presented. The rest of thesis deals with the concept and implementation of compatible agent plaform for SunSpot sensor nodes. The final part discusses results of work, compatibility with WSageNt platform and possible extensions.

This master's thesis deals with creating an application for mobile devices with an Android operating system. The main task of this application is interpreting ALLL language commands. This allows any mobile device running this application to be a node of a wireless sensor network. First, well-known principles of wireless sensor networks, agents and ALLL language, which describes the agents in wireless sensor network, are explained in this project. The method for building the application on these bases follows. There are also some examples of agents interpreted by this application at the end.

Conference interpreting in general and simultaneous interpreting in particular are practice-based activities. In training future interpreters, conference interpreter trainers rely heavily on practical exercises that enable students to apply the skills they previously learnt and acquired in class in interpreting situations. For various reasons, the latter, however, may not be as realistic as a simulated conference, thereby preventing students from fully experiencing the atmosphere of real-life conference interpreting. This study begins with the hypothesis that mock conferences such as Model United Nations (MUN) conferences are effective in the training of postgraduate student interpreters in simultaneous interpreting. To examine this hypothesis, and present an alternative view if possible, the researcher observes postgraduate students in the MA Applied Language Studies (option: Translation and Interpreting) at the University of Pretoria performing in the simultaneous interpreting mode during a Model United Nations conference organised by the University‘s United Nations Association. Using a setting such as this, which simulates United Nations General Assembly or Security Council conferences, the researcher observes the students‘ performances and the delegates‘ reactions and analyses trainees‘ perceptions regarding the opportunity to use their skills set in a more realistic environment. / Mini-dissertation (MA)--University of Pretoria, 2014. / tm2015 / Modern European Languages / MA / Unrestricted

Ziel der Arbeit ist die Erweiterung des Software-Werkzeuges ¨SAPCDEM¨ um eine Skriptsprache. Dieses Werkzeug wurde in der Abteilung ¨SAP R/3 Software Factory¨ der SAP AG entwickelt und dient der Verwaltung und Qualitaetssicherung der SAP R/3 CD's. Im Rahmen dieser Arbeit wird das Werkzeug hinsichtlich seines Aufbaus und seiner Arbeitsweise analysiert. Es werden die genauen Anforderungen an die Skriptsprache ermittelt und Loesungsansaetze diskutiert, diese in das vorhandene System zu integrieren. Ein Interpreter wird entworfen, der die Anweisungen der Sprache in entsprechende Aktionen des Werkzeuges umsetzt.

Bakgrund: Det finns uppskattningsvis över 250 miljoner internationella migranter ivärlden. Utmaningen för mottagarländers hälso- och sjukvård är att överbryggaspråkbarriärer och säkerställa god kommunikation och säker vård i mötet medimmigranterna. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva immigranters erfarenheter av attanvända tolk inom vården. Metod: En litteraturstudie som utgår från 8 kvalitativa studier. Databassökningarnagjordes i Cinhal, PubMed och Scopus. Kvalitetsgranskning genomfördes enligt SBU:s mall.Analysen genomfördes med stöd av beskrivande syntes enligt Evans. Resultat: Analysen resulterade i fyra huvudkategorier: ’Olika typer av tolkning’, ’Tolk somverktyg’, ’Tolken som ett hinder’ och ’Begränsningar i organisationen’. Resultatet visade attimmigranter hade erfarenheter av både professionell- och icke professionell tolkning.Tolken var en länk mellan immigranten och vårdpersonalen, men tolksituationen kundeäven upplevas som negativt av immigranten. Tolkningen påverkades av begränsningar påorganisationsnivå av bristande tillgänglighet, bristande rutiner och otillräcklig kunskap. Konklusion: Litteraturstudien visade att tolk var ett bra verktyg för att brytaspråkbarriärer. Tillgång till en professionell tolk upplevdes som positivt av de flestaimmigranter. Familjemedlemmarna och tvåspråkig vårdpersonal agerade tolk när inteprofessionell tolk fanns tillgänglig. Rutiner och mer kunskap behövs om tolktjänster inomhälso- och sjukvården. / Background: Worldwide, about 250 million people are international migrants. In healthcare, the challenge is to bridge language barriers, ensure good communication and safecare in the meeting with immigrants. Aim: The aim of the literature was to describe immigrants' experiences of usinginterpreters in health care.Methods: This review was based on 8 studies using qualitative methods. The databasesCinhal, Pubmed and Scopus were used. The analysis was performed based on descriptivesynthesis. Results: The analysis resulted in four main categories: ‘Different types of interpretation’,‘Interpreter as a tool’, ‘The interpreter as an obstacle’ and ‘Limitations in the organization’.Immigrants had experience of both professional and non-professional interpretation. Theinterpreter was a link between the immigrant and the care staff, but the interpretationcould also be perceived as negative. The interpretation was influenced by limitations suchas lack of accessibility, lack of routines and insufficient knowledge. Conclusion: Interpreters in this study were a good tool for breaking language barriers.Access to a professional interpreter was perceived as positive by most immigrants. Thefamily members and bilingual care staff acted as interpreters when a professionalinterpreter was not available. Routines and more knowledge are needed about interpretingservices in health care.

Bakgrund: Kommunikation utgör en viktig grund för kvalitén av hälso- och sjukvården. Genom kommunikationshinder mellan patient och sjukvårdspersonal kan inte en adekvat vård ges med hänsyn till patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. Tolkanvändningen kan förbättra vården då kommunikationen förbättras mellan patient och sjukvårdspersonal och minskar risken för missförstånd samt ökar patientsäkerheten. Genom tydlig kommunikation har patienten en chans att vara delaktig och upplever en känsla av trygghet i den vård patienten får.  Syfte: Syftet var att beskriva tolkanvändningens betydelse för kommunikationen i vårdmötet mellan patient och sjukvårdspersonal. Metod: Denna studie består av en icke-systematiskt litteraturöversikt som är baserad på 15 vetenskapliga artiklar. En integrerad dataanalys har utförts för att hitta relevanta artiklar till resultatet. De vetenskapliga artiklarna som använts i studien är inhämtade från databaserna CINAHL och PubMed och är sedan kvalitetsgranskade utifrån Sophiahemmet högskolas bedömningsunderlag. Resultatet består av två kategorier med tillhörande underkategorier.  Resultat: Resultatet i litteraturöversikten visar på att tolkanvändningen är nödvändig i mötet mellan patient och sjukvårdspersonal för att ge en adekvat vård och för att ge patienten en delaktighet och trygghet i sin vård. Trots att tolkanvändningen är nödvändig, används professionella tolkar i för låg utsträckning. Genom användningen av professionella tolkar ökar patientsäkerheten och stärker vårdrelationen.  Slutsats: Tolkanvändning inom vården har visat på ökad patientsäkerhet och välbefinnande. Trots detta så visar det på att tolkanvändningen inom hälso- och sjukvården är låg. Utebliven tolkanvändning kan leda till konsekvenser såsom längre sjukhusvistelser och att patienterna söker sig till hälso- och sjukvården upprepande gånger. Istället för professionella tolkar används familjemedlemmar för att tolka vilket har positiva men övergripande negativa konsekvenser och som inte rekommenderas. Sjukvårdspersonalen behöver ökad kunskap inom området tolkanvändning. Genom tolkanvändning kan hälso- och sjukvården arbeta för att en vårdande kommunikation ska uppstå. / Background: Communication is an important basis for the quality of healthcare. Due to communication barriers between the patient and the care staff, adequate care cannot be provided regarding to the patient's integrity, self-determination, and participation.The use of an interpreter can improve care as the communication between patient and care staff is improved and reduces the risk of misunderstandings. Through clear communication, the patient has a chance to participate and experience a sense of security in the care the patient receives. Aim: The aim of this study was to describe the importance an interpreter has for the communication between patients and healthcare staff.  Method: This study consists of a non-systematic literature review based on 15 scientific articles. Integrated data analysis has been performed to find relevant articles for the results. The scientific articles used in the study were obtained from CINAHL and PubMed and then quality-examined based on Sophiahemmet University's assessment protocol. The result consists of two main groups with associated subgroups. Results: The results in the literature review show that the use of interpreters is necessary for the meeting between patients and healthcare staff to provide adequate care and provide the patient with participation and security in their care. Although the use of interpreters is necessary, interpreters are used too little. Through the use of interpreters, patient safety increases and strengthens the care-relationship. Conclusions: The use of interpreters in healthcare has shown increased patient safety and well-being. Despite this, it shows that the use of interpreters in health care is low. Failure to use an interpreter can lead to consequences such as longer hospital stays and patients seeking medical care again. Instead of professional interpreters, family members are used to interpret, which has positive but overall negative consequences, and which is not recommended. Healthcare professionals need increased knowledge in the field of interpreting. Through the use of interpreters, the health service can work to ensure that caring care is established.

No description available.

Medical interpreter education is a fast-growing field in which learners sometimes receive inadequate feedback to help them improve their interpreting skills (Sultanić, 2021). This qualitative study focused on students’ perspectives on the different types of feedback given in a university Spanish medical interpreting course. Interviews and written reflections were analyzed to investigate what students personally considered to be the outcomes of the class and how feedback given in the course was associated with their development of interpreting skills and self-efficacy. Students reported that they found the most meaningful improvement through (1) guided self-assessment to discover gaps in their abilities, (2) collaboratively constructed knowledge through group discussions, (3) authentic practice sessions and access to an instructor who worked in the field, and (4) testing their skills in real-world encounters.

Bakgrund: Den ökade migrationen i världen det senaste decenniet har den svenska sjukvården mött på en alltmer heterogen population. Den heterogena populationen har medfört att sjuksköterskor träffar på nya utmaningar som påverkar omvårdnadsarbetet där språkbarriären mellan sjuksköterska och patient har en negativ inverkan på den givna vården. När kommunikationen mellan dessa två parter brister äventyras patientsäkerheten. Således är kommunikation centralt och grundläggande för att uppnå god vårdkvalité där patienters individuella behov kan tillgodoses. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att sammanställa sjuksköterskors erfarenheter av språkbarriärer i kommunikationen inom vården. Metod: Uppsatsen är genomförd som en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Databassökningar gjordes i CINAHL och PubMed som är inriktade på omvårdnad. Utifrån de valda inklusion- och exklusionskriterier identifierades relevanta studier. Studiernas kvalitet granskades med stöd av SBU:s kvalitetsgranskningsmall och innehållet analyserades med hjälp av innehållsanalys för identifiering av relevanta teman. Resultat: Litteraturstudiens resultat redogörs utifrån tre teman vilka är språkbarriär som en utmaning, kommunikation med tolk samt hinder för kulturell förståelse. Identifierade teman omfattar fem subteman. Konklusion: Språkbarriärer påverkar sjuksköterskans omvårdnadsarbete. När språkbarriärer föreligger begränsas informationsutbytet mellan sjuksköterska och patient. Att arbeta utifrån ett holistiskt förhållningssätt kan då inte upprätthållas och omvårdnaden drabbas. / Background: I relation with the increased migration over the past decade, the Swedish health care has encountered an increasingly heterogeneous working class. The increasingly heterogeneous work environment has meant that nurses encounter new challenges that affect nursing work, where the language barrier between patient and nurse has a negative impact on the care provided. When communication between these two parties is lacking, patient safety is jeopardized. Thus, communication is crucial and fundamental to achieve good quality of care where patients’ individual needs can be met. Aim: The aim of the literature study was to compile nurses' experiences of language barriers in communication within health care. Method: The essay is based on a compilation of twelve literature studies with a qualitative approach. A systematic literature study based on scientific publications that deal with scientific studies. The database search was performed in CINAHL and PubMed and focuses on nursing. The studies were reviewed according to the inclusion and exclusion criteria. The quality of the studies was then reviewed based on SBU's quality review template and the content was analyzed using content analysis to identify relevant themes. Results: The results of the literature study are presented based on three themes, which includes: language barriers as a challenge, communication with interpreters and barriers to cultural understanding. The identified themes include five subthemes. Conclusion: Language barriers affect nurse's nursing work. When language barriers exist, the exchange of information between nurse and patient is limited. Working from a holistic approach cannot be maintained and nursing is affected.