The aim of this master's thesis is to design and implement JavaScript interpreter which is designed for purposes of avoiding obfuscation code of various types of computer viruses. This master's thesis also comprises a detailed view into the inner mechanism of the ECMAScript standard.

No description available.

Bakgrund Den globala migrationen har ökat markant de senaste åren och behovet av tolk inom vården ökar alltmer. Tolken har en avgörande roll i kommunikationen mellan personer med migrantbakgrund och vården när språkliga hinder finns. Ett stort ansvar vilar på sjuksköterskan att säkerställa att kommunikationen är tydlig och respektfull i vårdmötet mellan person och tolk, oavsett språkliga eller kulturella hinder för att undvika missförstånd och felbehandling. Syfte Syftet med litteraturöversikten var att beskriva hur personer med migrantbakgrund upplever användning av tolk i kommunikation i vårdmötet. Metod Denna icke-systematiska litteraturöversikt omfattar 15 vetenskapliga originalartiklar med kvalitativ metod. Artiklarna har valts ut genom systematisk datainsamling i PubMed och CINAHL. För att utvärdera artiklarna användes bedömningskriterier från Sophiahemmets Högskola. Studierna har granskats och sammanställts utifrån en integrerad dataanalys. Resultat Av resultaten i litteraturstudien framgår det att personer med migrantbakgrund upplevde varierande känslor i vårdmötet beroende på tolkens professionalism. Den professionella tolken ingav trygghet och tillit i kommunikationen med vården medan den icke- professionella tolken medförde utmaningar såsom integritetskränkning, misstro och oro för felöversättningar. Informella tolkar användes i brist på professionella tolkar där tillgängligheten var en fördel medan nackdelen var att det skapade delade upplevelser hos personer med migrantbakgrund. Slutsats Litteraturöversikten fokuserade på upplevelserna av tolkanvändning i vårdmöten för personer med migrantbakgrund. Resultatet framhävde vikten av professionella tolkar för att skapa trygghet, förbättra kommunikation och stärka vårdförtroendet. Trots fördelarna med informella tolkar identifierades utmaningar, inklusive språkliga osäkerheter och påverkan på personernas integritet. Att säkerställa närvaron av professionella tolkar är nödvändigt för att främja öppen kommunikation och skapa en trygg personcentrerad vårdmiljö vilket blir särskilt relevant i Sverige med dess mångkulturella befolkning. / Background Global migration has increased significantly and the need for interpreters within healthcare has grown. Interpreters play a crucial role in the communication between people with migrant backgrounds and the healthcare system when language barriers exist. Nurses bear significant responsibility to ensure communication is clear, comprehensible and respectful between the person and the interpreter, regardless of language or cultural barriers. This in turn can help avoid misunderstandings and treatment errors. Aim The aim of the literature review was to describe how people with migrant backgrounds experience the use of an interpreter in communication in the healthcare setting. Method This literature review includes 15 original articles using a qualitative method. They were selected through systematic data collection in PubMed and CINAHL. Assessment criteria from Sophiahemmet University were used to evaluate the articles. The studies have been reviewed and compiled based on an integrated data analysis. Results The results showed that people with migrant backgrounds experienced varying emotions in the healthcare meeting depending on the interpreter’s professionalism. The professional interpreter created feelings of security and trust whilst the non-professional interpreter brought challenges such as breach of privacy, mistrust, and concern for mistranslations. Informal interpreters were used when there was a lack of professional interpreters; the advantage was easy access whilst the disadvantage was that it created different experiences for people with a migrant background. Conclusions The literature review focused on the experiences of people with a migrant background using an interpreter in healthcare encounters. The result highlighted the importance of professional interpreters to create security, improve communication, and strengthen healthcare trust. Despite benefits of informal interpreters, challenges such as language uncertainties and impact on persons privacy were identified. Ensuring the presence of a professional interpreter is necessary to promote open communication and create a safer person-centered healthcare environment, this is especially relevant in Sweden with its multicultural population.

Background: In Sweden, every fifth person is born abroad, which implies that many have Swedish as a second language or don't speak Swedish at all. Healthcare personnel have a responsibility to ensure good and safe care for all patients. This requires good communication, which cannot be obtained if a language barrier exists as the patient's participation, safety and autonomy are restricted. However, interpreters aren’t used to a sufficient extent in healthcare.Aim: The aim of this study was to explore the underlying factors that contribute to interpreters not being used in cases with language barriers in healthcare.Method: A descriptive general literature study with 12 qualitative studies from original articles.Results: Three themes were identified. The first theme, logistical difficulties in using an interpreter, showed that it was time consuming, costly, and difficult to access an interpreter. The second theme: Mistrust and misgivings with using an interpreter found that there was a fear of the interpreter breaching confidentiality or interpreting incorrectly. The third theme, that interpreters limit the relationship between nurse and patient by acting unprofessional, increasing stress, and making patients fall silent during conversations.Conclusion: Nurses working with patients with language barriers perceived various straits when using an interpreter. The results identified some of the underlying reasons that contribute to interpreters not being used. Acknowledging these difficulties can increase the understanding of the obstacles providers face to achieve equitable health care. / I Sverige är var femte person utrikesfödd, vilket innebär att många har svenska som andraspråk eller som inte talar svenska. Vårdpersonalen har ett ansvar att säkerställa god och säker vård till samtliga patienter. För att uppnå en god och säker vård krävs god kommunikation för att inte patientens delaktighet, säkerhet och autonomi ska inskränkas. Trots detta används inte tolkar inom hälso- och sjukvård i tillräckligt stor utsträckning idag. Syfte: Studiens syfte är att undersöka bakomliggande orsaker som kan bidra till att tolk inte används vid språkbarriärer inom hälso- och sjukvården.Metod: En beskrivande allmän litteraturstudie med 12 kvalitativa studier i originalartiklar. Databasen som användes var PubMed.Resultat: Tre teman identifierades. Första temat, logistiska svårigheter med att använda tolk, visade att det var tidskrävande, kostsamt och svårt att få tillgång till en tolk. Andra temat, misstro och farhågor med att använda tolk, handlade om rädsla för att tystnadsplikten skulle brytas och rädsla att tolken inte översatte allt som sades eller tolkade inkorrekt. Det tredje temat, tolken begränsar relationen mellan sjuksköterska och patient, visade att tolken agerat oprofessionellt och vars egenskaper och närvaro kunde öka stress för patienten eller göra patienter mer skygga. Slutsats: Sjuksköterskor som möter patienter med språkbarriärer upplever olika svårigheter med att använda tolk. Resultatet identifierade några av de bakomliggande orsakerna som bidrar till att tolk inte används. Kunskap om detta kan ge verksamheter inom sjukvården bättre förutsättningar att möta dessa hinder och säkerställa att patienter med språkbarriärer uppnår en mer jämlik hälsa.

Bakgrund: Globaliseringen medfört ökad förekomst av språkbarriärer, inte minst i Sverige. För att undkomma problemet finns det professionella tolkar, som översätter samtal mellan parter med olika modersmål. Ett sammanhang där tolk spelar en avgörande roll är inom hälso- och sjukvården, där samtal kan innebära enorma konsekvenser för människors liv och hälsa. Individers behov av tolk har stora implikationer för sjuksköterskans yrkesutövande liksom patientens liv.   Syfte: Att undersöka hur patienter med annat modersmål beskriver sina upplevelser av tolksamtal i ett vårdmöte. Metod: En litteraturöversikt där 10 vetenskapliga originalartiklar med studier av kvalitativ ansats granskades. Artiklar som motsvarade studiens syfte söktes i databaserna PubMed och CINAHL.  Resultat: Negativa upplevelser av tolkade samtal var misstanke om feltolkning, bekymmer om sekretess, skamkänslor kopplade till tolkens närvaro och upplevd utlämnande av emotionella budskap. Många nämnde även vikten av att tolk och patient delar samma dialekt av samma språk, vilket vårdpersonal ofta inte tog hänsyn till. Positiva upplevelser av tolkade samtal beskrevs som ökad delaktighet och autonomi, möjlighet till kulturkongruent vård och ökad förståelse för vården. Olika faktorer påverkade också deltagarnas uppfattningar av tolkens kompetens, som exempelvis tolkens ålder, kön, religion, etnisk tillhörighet, klädsel, och personkemi, vilket i sin tur påverkade patientens tillit till tolken och upplevelsen av vårdmötet.  Slutsats: Patienter med annat modersmål hade såväl positiva och som negativa upplevelser av tolkade samtal. Många faktorer påverkade tolkade möten, såsom patientens upplevelse av tolkens kompetens samt huruvida tolken och patienten talade samma dialekt. / Background: Globalization has led to increased prevalence of language barriers, not least in Sweden. Professional interpreters combat this, by translating conversations between parties with different native languages. An area where interpreters play a crucial role is healthcare, where discussions can have enormous consequences for peoples’ lives and health. Individuals’ need for interpreters carry great implications for the nurse’s professional practice as well as patients’ lives. Aim: To explore how patients with a different native language describe their experiences of interpreted communication in a healthcare setting.  Method: Literature review whereby 10 original research articles with studies of a qualitative approach were reviewed. Articles corresponding to the study’s aim were retrieved from the databases PubMed and CINAHL. Results: Negative experiences of interpreted healthcare encounters were suspected misinterpretation, worries about confidentiality, feelings of shame related to the interpreter’s presence and perceived omission of emotional messages. Additionally, many mentioned the importance of dialect, which healthcare providers often didn’t consider. Positive experiences of interpreted meetings were increased participation and autonomy, culture-congruent care and increased understanding of healthcare. Different factors affected the participants’ impressions of the interpreter’s competence, for instance the interpreter’s age, sex, religion, ethnicity, clothes and personal chemistry, which in turn affected the patient’s trust for the interpreter.  Conclusion: Patients with a differing native language had both positive and negative experiences of interpreted health encounters. Many factors had influence, such as the patient’s perception of the interpreter’s competence and whether the interpreter and patient speak the same dialect.

Bakgrund: Tidigare forskning beskriver patienters perspektiv angående språkbarriär, tolkanvändning, kulturella skillnader och kulturell kunskap. Enligt patienter finns det omfattande risker till ojämlik vård när sjuksköterskor har mindre kompetens att anpassa sig till andra kulturer. Detta kan leda till utmaningar i vårdandet, vilket kan utsätta patienter för onödiga vårdlidande. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter att vårda patienter i en mångkulturell hälso- och sjukvård. Metod: En kvalitativ litteraturstudie. Innehållet i tio kvalitativa artiklar granskades och analyserades. Resultat: I resultatet framkom två teman utifrån examensarbetets syfte: möjligheter i den professionella rollen samt utmaningar i den professionella rollen. Temat möjligheter i den professionella delades i två subteman: egna strategier för att hantera kommunikationssvårigheter samt att kunna använda tolk. Temat utmaningar i den professionella rollen delades i fyra subteman: att möta kommunikationssvårigheter, att använda tolk, att möta kulturella skillnader samt att behöva kulturell kunskap. Slutsats: Sjuksköterskorna erfor att de behöver mer kulturell kunskap för att kunna klara utmaningar och svårigheter vid vårdmötet med patienter från en annan kulturell bakgrund. / Background: Previous research describes patients' perspectives regarding language barrier, interpreter use, cultural differences and cultural knowledge. According to patients, there is widespread risk of unequal care when nurses are less competent to adapt to other cultures. This can lead to challenges in care, which can expose patients to unnecessary care suffering. Aim: The purpose is to describe nurses' experiences of caring for patients in a multicultural healthcare system. Method: A qualitative literature review. The content of ten qualitative articles was reviewed and analyzed. Result: The result revealed two themes on the purpose of the degree project: abilities in the professional role and challenges in the professional role. The theme abilities in the professional role was divided into two more sub-themes: own strategies for dealing with communication difficulties and to be able to use an interpreter. The theme challenges in the professional role was divided in to four sub-themes: to face communication difficulties, to use an interpreter, to face cultural differences and to need cultural knowledge. Conclusion: The nurses experienced that they need more cultural knowledge to be able to cope with challenges and difficulties in the care meeting with patients from a different cultural background.

Introduktion: Migrationen till Sverige har ökat. För att migranter ska få tillgång till sjukvård på lika villkor används utbildade tolkar. Mötet mellan vårdpersonal och patient förändras när en tredje part närvarar. Sjuksköterskor upplever att det är svårare att utföra personcentrerad vård vid tolkning.  Syfte: Att utforska patienters erfarenheter av tolk vid möten med sjukvårdspersonal. Metod: Litteraturöversikt med 12 originalartiklar med kvalitativ ansats. Använda databaser var PubMed, CINAHL, PsycInfo och Scopus. Samtliga artiklar kvalitetsgranskades och innehållet analyserades.  Resultat: Resultatet analyserades till sex kategorier, samlade i två teman: relationer i vårdmötet samt tolkens förmåga, egenskaper och förutsättningar. Patienter ansåg att tolk var viktigt för god vård och för en bra relation med vårdpersonalen. Patienter förväntade sig att tolken översatte orden korrekt och att de skulle förmedla patienternas känslor. Patienter upplevde att tolkens förmåga att översätta varierade. Låg översättningskvalitet orsakade missförstånd och sämre vård. Skillnader i språk eller dialekt försvårade kommunikationen. Patienter kände att de var i en beroendeställing på grund av tolkbehovet. Intimiteten och kommunikationen mellan vårdpersonal och patient minskade. Misstro mot tolkar grundade sig i osäkerhet över tystnadsplikt samt tolkens politiska, religiösa och kulturella bakgrund.  Slutsats: Genom att förstå patienters erfarenheter av tolk kan sjuksköterskan få en bättre förståelse för patienten. Det gör att sjuksköterskan kan tillgodose god och personcentrerad vård även vid tolkning. Vårdpersonalen behöver ta reda på patientens preferenser gällande tolk för att kunna utföra personcentrerad vård. / Background: Migration to Sweden has increased. Educated interpreters are used to provide equal access to healthcare for migrants. The meeting between healthcare personnel and patient changes when a third party is present. Nurses experience difficulties in providing person-centred care during interpreted meetings.  Aim: To explore patients’ experience of using interpreters during meetings with healthcare personnel.  Method: Literature review with 12 original articles with a qualitative approach. Databases that were used were PubMed, CINAHL, PsycInfo and Scopus. Quality assessment and analysis were conducted. Result: The result is presented in six categories organised into two themes; relationship in healthcare meeting and the interpreters’ ability, characteristics and conditions. Patients viewed interpreters as vital for good care and for good relations with healthcare personnel. Patients expected the interpreter to correctly interpret their words and to convey their feelings. Patients experienced that interpreters had mixed translation skills. Low quality translations resulted in misunderstandings and inferior care. Differences in language or dialect between patient and interpreter negatively impacted communication with healthcare personnel. Patients felt that their need for an interpreter meant that they were dependent on others. Intimacy and communication between patients and healthcare personnel decreased with interpretation. Distrust in interpreters was founded in insecurities of the interpreter’s professional secrecy and differences in political views, religion, and cultural background.  Conclusion: By comprehending patients’ experiences of interpretation, nurses can better understand the patient. This can increase nurses’ ability to give person-centred care when interpretation is needed. Healthcare personnel have to ask patients about their preferences regarding interpretation to perform person-centred care.

Studien undersöker biståndshandläggarnas perspektiv på tolkens roll vid myndighets möten i en svensk medelstor kommun. Studien analyserar även hur dessa upplevelser påverkar trepartskommunikationen mellan biståndshandläggare, tolk och klient. Målet med studien är att förbättra förståelsen och främja effektiv kommunikation och relationer inom detta sammanhang. Studien har tagit hjälp av professionsteori, yrkeskompetens, relations- och handlingskompetens, processinriktad kommunikationsteori och filter- och brusmodellen. Det är en kvalitativ studie som utgår ifrån sex semistrukturerade intervjuer med biståndshandläggare. Det insamlade materialet genomgick en tematisk analys, vilket ledde till identifieringen av totalt fyra teman. Dessa teman konstruerades med utgångspunkterna frågeställningar, tidigare forskning och intervjuguiden. Dessa teman är: 1. Kommunikation med tolk, 2. Relation mellan biståndshandläggare och klient samt tolk, 3. Specifika utmaningar och framgångar vid interaktion genom tolk, 4. Strategier och tekniker för att förbättra kommunikationen genom tolken. Studiens resultat visar att kommunikation med tolkar inom socialt arbete är avgörande för att tillgodose klienters behov på ett rättvist sätt, trots utmaningar med översättning av känslor. Relationen mellan biståndshandläggare, klient och tolk präglas av vikten att bygga och upprätthålla tillit, med öppen och transparent kommunikation som central faktor. / The study explores the perspectives of social workers on the interpreter's role in official meetings in a medium-sized Swedish municipality, analyzing how these experiences influence triadic communication among case workers, interpreters, and clients. The aim is to enhance understanding and promote effective communication and relationships in this context. Drawing on professional theory, professional competence, relational and action competence, process-oriented communication theory, and the filter-and-noise model, the qualitative study is based on six semi-structured interviews with case workers. The collected material was analyzed using thematic analysis. The analysis resulted in a total of four themes, established based on the research questions, previous studies, and the interview guide: 1. Communication with interpreters, 2. Relationship between case workers and clients as well as interpreters, 3. Specific challenges and successes in interaction through interpreters, 4. Strategies and techniques to improve communication through interpreters. The study's findings suggest that communication with interpreters in social work is crucial for meeting clients' needs fairly, despite challenges in translating emotions. The relationship between case workers, clients, and interpreters emphasizes the importance of building and maintaining trust, with open and transparent communication as a central factor.

Bakgrund: Sverige idag är ett multi-etniskt och flerspråkigt land där många människor talar ett annat språk än svenska. Språkbarriärer har uppstått som ett resultat av detta, särskilt inom sjukvården. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskornas erfarenheter vid interkulturell kommunikation med patienter. Metod: Litteraturöversikten innefattade tolv vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod och analyserades utifrån Fribergs analysmodell. Analysen genererade två teman och sex subteman. Resultat: Resultaten presenteras utifrån två huvudteman: Utmaningar med språkbarriärer och Kommunikation med tolk. Missförstånd av information på grund av språkbarriären mellan sjuksköterskan och patienten ledde till att patienten undvek kommunikation med sjuksköterskan, vilket skapade ett bristande patientengagemang i deras vård. Tvåspråkiga sjuksköterskor tjänstgjorde emellanåt som tolkar trots deras bristande erfarenhet av att arbeta som tolk. Slutsats: Studien visar att språkliga barriärer gjorde sjuksköterskans arbete och omvårdnadsarbetet samt patientsäker vård mer utmanande. Språkliga barriärer hade en negativ inverkan på både sjuksköterskan och patienten. Med mer kunskap och erfarenhet om interkulturell kommunikation skulle sjuksköterskan kunna medverka till en ökad patientsäkerhet och bättre följsamhet till ordinerad behandling. / Background: Sweden today is a multi-ethnic and multilingual country where many people speak a different language other than swedish. Language barriers have arisen as a result of this, particularly in healthcare. Aim: The purpose was to shed light on the nurses' experiences of intercultural communication with patients. Method: The literature review included twelve scientific articles with a qualitative method and was analyzed based on Friberg's analysis model. The analysis generated two themes and six subthemes. Results: The results are presented based on two main themes: Challenges with language barriers and Communication with an interpreter. Misunderstanding of information due to the language barrier between the nurse and the patient led to patient avoidance of communication with the nurse, creating a lack of patient commitment in their care. Bilingual nurses sometimes served as interpreters despite their lack of experience working as interpreters. Conclusion: The study shows that language barriers made the nurse's work more challenging and, as a result, also made nursing work and patient safety more challenging. The resulting language barriers had a negative impact on both the nurse and the patient. With more knowledge and experience about intercultural communication, the nurse could contribute to increased patient safety and better adherence to prescribed treatment.

No description available.