Startpunkten för denna masteruppsats var mina egna erfarenheter av att ha försökt arbeta med normkritisk pedagogik i förskolan och de funderingar, möjligheter och hinder jag då mötte. Det tycks som att det är lättare att skriva om och tänka kring dessa frågor än att faktiskt själv genomföra dem i praktiskt pedagogiskt arbete. Jag beslöt mig därför att i denna uppsats undersöka vilka möjligheter och problem som finns när pedagoger försöker arbeta normkritiskt i förskolan. I uppsatsen har jag intervjuat och tagit emot dagböcker från tre pedagoger som har uppgivit att de försöker arbeta med dessa frågor. I min undersökning har jag anlagt ett diskursanalytiskt och queerteoretiskt perspektiv. Jag har frågat pedagogerna om vilka normer som görs centrala i arbetet, hur de försöker arbeta med normkritisk pedagogik samt vilka förutsättningar, möjligheter och hinder de möter i det normkritiska arbetet. I pedagogernas tal om sitt normkritiska pedagogiska arbete har jag identifierat vissa normer som speciellt viktiga och framträdande; normer kring kön, sexualitet, hudfärg och etnicitet samt ålder. Ett gemensamt mönster som jag har identifierat handlar om en övergripande normkritisk motståndsdiskurs mot att tala i termer av binära kategorier. Det innebär att de intervjuade ofta definierar sitt normkritiska arbete som att det handlar om att utmana dikotoma kategorier som skapats via uteslutningar och motsatsförhållanden, såsom flicka är inte pojke, heterosexuell är inte homosexuell etc. I detta blir alltså språket tydligt en nyckel och ett redskap, dvs det är genom att undvika sådana benämningar och kategorier samt att hitta nya benämningar som mycket av det normkritiska arbetet utförs. Detta bildar en diskurs om språket som nyckeln i det normkritiska pedagogiska arbetet. Ur ett queerteoretiskt perspektiv kan en förstå detta språkliga motstånd mot dikotoma kategorier som en kamp för att göra fler liv begripliga. Genom förflyttningar av gränser för inneslutning och uteslutning deltar pedagogerna i en omförhandling av erkännande och därmed också, med filosofen Judith Butlers ord, av levbara liv. Dessutom placerar de intervjuade stort ansvar för arbetet hos sig själva. Det är de som pedagoger som själva ska utmana normer i en diskurs om ansvar. Detta arbete sker, menar de, i en förskola med stora barngrupper och för lite personal där det normkritiska pedagogiska arbetet ofta ligger på enskilda engagerade pedagoger som kämpar med bristande resurser för något de tror på. De förutsättningar för arbetet som pedagogerna beskriver har jag formulerat som en diskurs om en ansträngd förskola. Pedagogernas tal om normer och strategier har i hög grad fokus på de vuxnas förhållningssätt gentemot barnen, de vuxnas utmanande av normer och vuxnas språk. En av de utmaningar som jag ser att normkritiskt pedagogiskt arbete i förskola står inför är att fortsätta utforska och formulera vad normkritisk pedagogik kan vara tillsammans med barnen.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2007. / S. 318-337: Bibliografi.

Diss. Linköping : Linköpings universitet, 2007. / Bilaga innehållande engelsk sammanfattning med titeln: We don't dance on the table : lesbian immigrant women in Sweden : stigmatization & pride. S. 265-284: Bibliografi.

Diss. Göteborg : Univ., 2005.

Diss. Umeå : Umeå universitet, 2006.

Diss. Uppsala : Univ., 2006.

Den här studiens syfte är att pröva det som antas vara det svenska litterära kulturarvets eventuella gestaltningar av gemensamma nationella värden. Detta görs med utgångspunkt och bakgrund i den politiska debatten kring förslaget om införandet av en nationell litterär kanon i skolan. I studien närläses tre romaner med stark koppling till det som ofta anses vara svenska litterära klassiker och som inte sällan är kandidater till en svensk litterär kanon. Vid närläsningen undersöks gestaltningar av två explicita värden ur skolans värdegrund: alla människors lika värde och jämställdhet mellan kvinnor och män. Den litteraturteoretiska utgångspunkten för närläsningen är ett intersektionellt perspektiv där både feministisk, postkolonial och marxistisk litteraturteori tillämpas. Den teori som antas i studien bygger även på Harold Blooms, Magnus Perssons och Martha C. Nussbaums teorier om kanon och läsning. Resultatet av litteraturanalysen visar att de värden som blir synliga vid närläsning av alla människors lika värde och jämställdhet mellan kvinnor och män i romanerna strider mot de värden som förmedlas i skolans värdegrund. Resultatet visar följaktligen att det är svårt att hävda att en nationell litterär kanon skulle förmedla några svenska grundvärden. Detta resultat utgör utgångspunkten för det resonemang som förs vidare i studien om förslaget om införandet av en nationell litterär kanon i skolan. Den diskussion som förs utifrån resultatet lyfter bland annat problematiken kring bristen på mångfald i kulturarvet, vikten av kritisk läsning, myten om den goda boken och betydelsen av fria litterära urval i undervisning.

Syftet med arbetet var att utröna värdegrundsdiskurser i fantasylitteraturerna Korpringarna, Engelsforstrilogin och Krönikor från Röda klostret. Genom att granska de valda romanernas didaktiska potential ämnade studien även att styrka användningen av fantasylitteratur i undervisning på gymnasiet. De teorier som valdes för arbetet är intersektionalitet och didaktisk potential. Didaktisk potential och närläsning valdes som metoder för textanalys för att dels utröna romanernas explicita och implicita ideologier, dels för att kunna analysera materialet utan att behöva ta hänsyn till texternas yttre faktorer. Resultatet visade att de tre främst förekommande värdegrundsdiskurserna i det analyserade materialet är demokrati, allas människors lika värde och mänskliga rättigheter. Utifrån romanernas explicita och implicita ideologier analyserades även böckernas didaktiska potential. Studien visade att fantasy som litteraturdidaktiskt material har stor potential och lämpar sig väl som utgångspunkt för värdegrundsarbete i gymnasieskolan

I och med digitaliseringen har fenomenet streaming vuxit fram. Nu behövs inte längre separata medier för att kunna ta del av musik, film och tv etc. Man behöver inte heller äga eller ha fysisk tillgång till skivan eller filmen. Allt finns samlat på en och samma plattform. Spotify och Netflix är två typexempel på dessa streamingtjänster. De båda erbjuder abonnenter ett stort bibliotek med musik (Spotify), och film och tv serier (Netflix). Detta streaming koncept är något som även ljudböcker har anammat, och numera finns det även ljudbokstjänster som erbjuder abonnenter ett stort bibliotek med ljudböcker men även e-böcker.    Storytel är en av dessa tjänster och är våren 2018 den ledande ljudbokstjänsten i Sverige. Det finns även Nextory och BookBeat, men i denna uppsatsen analyserades endast Storytel som var den första och är även den största tjänsten i Sverige. Syftet med uppsatsen var att analysera Storytels marknadsföring, det vill säga deras reklamkampanjer, samt undersöka representationen av genus, etnicitet och ålder där. Därför valdes ett par reklamvideor ut, som sedan analyserades med en semiotisk metod men även utifrån ett intersektionellt perspektiv. Storytels marknadsföring kan vara en av anledningarna till att de har blivit så framgångsrika, därför har det varit intressant att studera just deras marknadsföring.   Resultatet blev att Storytel genomgående använder liknande färger i de sex reklamfilmer som analyserats. De använder till exempel orangea hörlurar för att representera sitt varumärke. Reklamfilmerna används även som ett slags exempel på vad Storytel kan ha för roll i en typisk vardag. Kvinnor är i en tydlig majoritet av klippen, och de gör främst produktiva saker så som att laga mat eller träna, samtidigt som de lyssnar på en ljudbok. Tre kvinnor verkar vara mellan 20–30 år, två personer (en man och en kvinna) runt medelåldern, och en man 50–60.

There are several studies regarding immigrants in Sweden with focus on integration and their situation in the labour market. However, few studies have focused on people with immigrant background and their view on identity, and even fewer have focused on women. In this paper, the aim is to highlight how young women with immigrant background in Sweden choose to identify, explained through an intersectional perspective. The research is conducted through qualitative semi-structured interviews, containing a small group of eight women. The results were presented through four different themes: identify factors, society’s impact on identity, “Swedishness” and experiences and challenges. The results were analysed by using previous research and using intersectionality as the theoretical framework. The results showed that aspects such as family, culture and social environment were some of the factors that affected their identity. Furthermore, the majority of the respondents felt that society had a large impact on them and that society’s view of “Swedishness” plays a big role in their identity perception. Lastly, the respondents shared experiences and challenges that they encounter in the Swedish society, such as exotification and racism. Concluding this, it was found that societal structures contribute to the women’s experiences of discrimination and the challenges they face because of their multiple identities.