<p>Laws and regulations govern the school kitchens in Sweden. The municipality controls how well the school kitchens obey those laws. An annual fee covers the municipality’s expenses for the public control of the school kitchens. To be able to calculate this annual fee, a risk evaluation needs to be done. Our final project covers on part of the risk evaluation, the third risk factor that is a part of the risk classification model. </p><p>The study is based on a survey among school kitchens at preschools and elementary schools in Halmstad municipality. The purpose of the study is to investigate the knowledge among the employees regarding the handling of special food for allergic children. A survey has been distributed to the employees in the school kitchens and the result shows that the knowledge among the school kitchen employees in Halmstad municipality regarding this type of special food is good. Regardless, many employees still feel a need for further education due to continuous research and updates in their field.</p><p> </p><p>The major difference found between preschools and elementary schools is the amount of working space available in the kitchens. Most preschools lack a separate workspace for special food and shortage of staff and lack of time also contributes to the difficulties to prepare special food for children with allergies. The preschools also lack the ability to prepare the special food before the other food. </p><p>All schools, including both preschools and elementary schools, also need to improve their filing system. Most schools for example did not always file their recipes, which is important to be able to track certain ingredients. </p><p>As conclusion, all schools should look over their filing routines. This is crucial to be able to increase the safety precautions when handling special food at the schools in Halmstad municipality.</p>

Laws and regulations govern the school kitchens in Sweden. The municipality controls how well the school kitchens obey those laws. An annual fee covers the municipality’s expenses for the public control of the school kitchens. To be able to calculate this annual fee, a risk evaluation needs to be done. Our final project covers on part of the risk evaluation, the third risk factor that is a part of the risk classification model. The study is based on a survey among school kitchens at preschools and elementary schools in Halmstad municipality. The purpose of the study is to investigate the knowledge among the employees regarding the handling of special food for allergic children. A survey has been distributed to the employees in the school kitchens and the result shows that the knowledge among the school kitchen employees in Halmstad municipality regarding this type of special food is good. Regardless, many employees still feel a need for further education due to continuous research and updates in their field. The major difference found between preschools and elementary schools is the amount of working space available in the kitchens. Most preschools lack a separate workspace for special food and shortage of staff and lack of time also contributes to the difficulties to prepare special food for children with allergies. The preschools also lack the ability to prepare the special food before the other food. All schools, including both preschools and elementary schools, also need to improve their filing system. Most schools for example did not always file their recipes, which is important to be able to track certain ingredients. As conclusion, all schools should look over their filing routines. This is crucial to be able to increase the safety precautions when handling special food at the schools in Halmstad municipality.

Syftet med denna uppsats är att undersöka och beskriva fyra lärares upplevelser och erfarenheter av att möta och bemöta intolerans i religionsämnet inom vuxenutbildningen men också vilka strategier och arbetssätt de använder sig av och vilket stöd de finner i det arbetet. I uppsatsen finns tidigare forskningsresultat redovisade när det gäller begreppet intolerans, vilka typer av intolerans som identifierats på högstadiet och gymnasiet men också hur man kan motverka fenomenet.   Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer med fenomenologisk hermeneutisk teoretisk utgångspunkt och analysmetod, med det menar man att intervjufrågorna är utformade för att få tillgång till respondentens medvetande och för att få en uppfattning om den personens specifika upplevelser och erfarenheter. I analysen försöker jag sedan genom hermeneutisk analys söka efter eventuella upplevelser eller uppfattningar som inte är tydliga eller uppenbara i det direkt uttalade svaren och kontextualisera dem gentemot, bakgrund, tidigare forskning, syfte och frågeställningar.   Resultatet visar att uppdraget inom vuxenutbildningen tenderar att hamna i bakgrunden och anledningen tycks vara tidsbrist, bristande intresse, kunskap och engagemang hos ledningen och organisatoriska svårigheter. Trots det visar resultatet i denna undersökning att uppdraget, i den mån det bedrivs, genomförs integrerat och genomsyrar undervisningen. Det är ett resultat som inte stämmer överens med tidigare forskning inom grundskolan och gymnasiet genomförd av skolinspektionen. Glädjande anser de tillfrågade i denna undersökning att de har metoder och kunskaper att hantera uppdraget men att det är ett arbete som vilar på varje enskild lärare att både skaffa sig kunskap och kompetens och att sedan genomföra det. Det stöd man har i arbetet är enligt undersökningen helt och hållet kollegiet, vilket i sig är ett nedslående resultat som påtalar en risk för uppdragets genomförande eftersom det ju pekar på nödvändigheten av ett engagerat och kompetent kollegium. Ett så övergripande uppdrag borde enligt min mening inte bero på enskilda engagerade och kompetenta pedagoger, eller på om det finns ett engagerat kollegium men tyvärr överensstämmer resultat i detta fall helt med Skolverkets sammanfattande rapport från 2012, att framgången i uppdraget fortfarande beror på enskilda lärares insatser och specialintresse för området. Detta resultat strider också mot det faktum att det är skolledningen som har det övergripande ansvaret att genom stöd och genom att ge de förutsättningar som krävs se till att pedagogerna kan utföra uppdraget på ett tillfredsställande sätt.

No description available.

No description available.

Forum för levande historia och Brottsförebyggande rådet genomförde 2004 en studie bland 10 600 skolungdomar för att undersöka deras tolerans. Resultatet av undersökningen visade att det fanns en relativt stort grupp intoleranta skolungdomar i Sverige. Syftet med min studie är att undersöka intoleransen bland årskurs nio eleverna på min partnerskola, samt om deras eventuella antisemitiska åsikter kan förändras genom att besöka ett koncentrationsläger och träffa en före detta lägerfånge, för att sedan jämföra mitt resultat med Brå:s Intoleransrapport. Studien grundar sig på enkäter som har delats ut till årskurs nio eleverna samt en del intervjuer med samma elever. Resultatet av studien visar tydliga tecken på att studiebesök fungerar som ett bra komplement till den vanliga undervisningen, då både andelen förintelse förnekare och intoleranta elever har minskat i och med besöket. Jag anser att skolan kommer att få en viktigare roll med moraliska uppfostran i framtiden, då det finns många aktörer i samhället som påverkar skolungdomarna.

No description available.

Våren 2006 infördes lagen om förbud mot diskriminering och kränkande behandling av barn och elever. I lagtexten framgår tydligt att kränkning och diskriminering inte får förekomma på grund av sexuell läggning. Det här är ett examensarbete som just handlar om elevers inställning till sexuella minoritetsgrupper – tolerans kontra intolerans. Mitt syfte anknyter övergripande till den nya diskrimineringslagstiftningen, skolans uppdrag och värdegrund. Men det finns framförallt en praktisk ambition som avser att identifiera elevers intole-ranta tendenser för att på så vis kunna avtäcka och motarbeta dem. De teoretiska influenser som genomsyrar undersökningen kan sammanfattas allmänt under den teoretiska beteckningen queerteori. Metodologiskt bygger underlaget på en fallstudie som tar formen av en enkätundersökning. I fallstudien ingår grundskoleelever i årskurs åtta och nio på en specifik skola i södra Götaland. Själ-va enkäten är en blandning av dels ett återanvändande av Forum för Levande Historias och Brotts-förebyggande rådets (BRÅ) rapport Intolerans. Antisemitiska, homofobiska, islamofobiska och in-vandrarfientliga tendenser bland unga (2004). Och dels kompletterande frågeställningar som rör intolerans gentemot bi- och transsexuella, påverkan och kunskap. Resultatet visar på att merparten av eleverna har en positiv inställning till sexuella minoritets-grupper. Det finns skillnader mellan könen för vad som avser toleransnivån gentemot sexuella mi-noriteter, en genomgående trend är att pojkarna påvisar en högre grad av intoleranta tendenser än flickorna. Pojkarna är dessutom mer delaktiga i och utsatta för former av kränkningar. Slutsatsen i korthet är att trots en majoritet av toleranta elever så finns det intoleranta tendenser som skolan aktivt måste motarbeta. Det framkommer av elevernas svar att dessa ofta genomsyras av den s.k. heteronormen - det avvikande är något onormalt. Denna form av strukturell intolerans är högst angelägen att möta och ersätta med kunskap för att skolan verkligen ska kunna stoltsera i egenskap av att vara synonymt med en demokratisk stöttesten i vårt samhälle.

Tidigare synsätt på självrapporterad kemisk irritation har utmanats. Definitioner har växt fram för att beskriva det tillstånd som upplevs vid patologisk gräns, dessa är bland annat:byggnadsrelaterad ohälsa (BRO) och kemisk intolerans (CI). Elektrodermala mätningar (EDA)är metoder varav man förväntas se de ändringar i svettning som sker i respons till olika stimuli. Syftet med denna uppsats är att undersöka ifall det går att predicera en ökning av självrapporterad sensorisk irritation med hjälp av EDA, som beror på exponering för akrolein.Vidare, är målet att granska ifall de som reagerar på akrolein skiljer sig från de som inte reagerar. Data från 74 individer har sammanställts från två tidigare exponeringsstudier som ärutförda i luktlabbet på Umeå Universitet och rådata från EDA har använts. Studierna hade en inom-individsdesign med en aktiv maskerad betingelse och en inaktiv betingelse. Resultatet visade en icke-statistiskt signifikant skillnad i EDA-respons mellan de som klassades som responders och icke-responders. Gruppen responders, de som skattade sensorisk irritation högre på akrolein, hade signifikant fler som hade självrapporterad CI än gruppen icke-responders. Framtida forskning bör ha högre urvalsstorlek, inkludera andra mått på förändringar i autonoma nervsystemet och möjligtvis fokusera på potentiella interaktioner mellan akrolein och heptan. / Previously held perspectives on self-reported chemical irritation have been challenged. Definitions have been put forward as to describe the condition experienced when it reaches pathological levels, some of these definitions are: building-related illness (BRO) and chemical intolerance (CI). Electrodermal measurements are methods on which it is expected to see changes in sweating in response to different stimuli. The purpose of this essay is to explore if it is possible to predict an increase in self-reported sensory irritation with the aid of EDA, dependent upon acrolein exposure. Furthermore, the aim is to analyze if individuals who react to acrolein is different from those who do not react. Data from 74 individuals has been compiled from two earlier exposure-studies which were performed in the smell-laboratory at Umeå University and furthermore, the raw data regarding EDA from these studies has been used. The studies were conducted as within-subject designs with one masked active condition and one inactive condition. The results showed a non-statistically significant difference in the EDA response, between the subjects classified as responders and non-responders. The responder group, those who reported higher sensory irritation during the acrolein exposure, had significantly more self-reported CI cases than the non-responder group. Future research should include a larger sample size, include other methods as to measure autonomic nervous systemactivity and perhaps focus on potential interactions between acrolein and heptane.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka samhällskunskapslärarens roll i det proaktiva arbetet mot extremism, samt tillvägagångssätt i bemötande av intolerans från elever i förhållande till lärarens demokratiska uppdrag. Detta konkretiseras i två frågeställningar där den ena fokuserar på det förebyggande arbetet medan den andra redogör för bemötandet. Metoden innefattas av en systematisk informationssökning på databaserna ERIC, ERC, Swepub och Libsearch. Därefter har ett avvägt urval gjorts baserat på relevans och aktualitet. Resultatet visar att en grundförutsättning för det preventiva arbetet är att särskilja utbildningsperspektivet från andra myndigheters säkerhetsperspektiv. Läraren behöver skapa en inkluderande undervisning och ett öppet klassrumsklimat där en ömsesidig acceptans råder för oliktänkande. I bemötande av intolerans visar resultatet att läraren riskerar att befästa odemokratiska värderingar genom att marginalisera och tabubelägga dessa åsikter. Istället krävs ett långsiktigt arbete där trygga relationer och källkritisk kunskap är fundamentalt. I kunskapsöversiktens slutsats fastslås att samhällskunskapsläraren behöver framhäva kontroversiella frågor och inte undvika de på grund av konflikträdsla. Det konstateras att forskningen inom extremism oftast bygger på hypoteser vilket leder till svårigheter med att få fram signifikant data. Slutligen lyfts behovet av framtida forskning inom en svensk kontext som för tillfället är bristfällig.