A qualitative study of the implementation of Skolverkets educational documents in the pragmatic teaching of the Swedish upper secondary school. Based on material from the theoretical curriculum and education documents from Skolverket and practical feedback from teachers through semistructured interviews, this bachelor thesis wants to see how the teaching of Swedish rightwing extremist groups, racism and intolerance manifests itself in the different history courses on offer. Through a backgroundpresentation of the right-wing extremism group´s past in the decades of 1990´s, 2000´s and the 2010´s in Sweden, the practice of history is discussed as a theory in which this implementation could be applicated in teaching in the undergraduate courses History 1a1, 1a2, 1b and immersion courses 2a, 2b and History 3. Everything based on the statement of the theoretical education documents, and the label of the teaching, as inclusive and based on the values with focus on democratic values and human rights. The result that the teaching of racism and intolerance exists clearly matches the changes that were implemented in the curriculum for upper secondary school in 2011, but that the teachers does not discuss right-wing extremist groups, which also means that an interest of these may grow into the student’s mindset and that could be a problem for the democratic society. Through this, the extremist’s groups may in some cases have a method of entrenchment among pupils, and a new generation of members is persuaded by a misuse of the history practice.

Det övergripande syftet med denna studie är att undersöka om hotfulla bilder om våld och terror kan användas som ett didaktiskt verktyg i religionsundervisningen i syfte om att initiera etiska diskussionen om schabloniserade nidbilder av terrorns ansikte och förebygga främlingsfientlighet. Studien bygger på intervjuer och avsikten har inte varit att upptäcka någon absolut sanning, resultatet visar dock  på att det passar samtidens unga människor att diskutera de samtida bilder om hot och våld  i klassrummet.

Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns något samband mellanintolerans mot osäkerhet och optimism samt om det fanns något samband mellan intolerans motosäkerhet och smärtkatastrofiering. Utöver det ville vi undersöka om det fanns något sambandmellan upplevd stress under beteendetestet Beads task och förväntningar på kallvattentestet.Våra hypoteser var att vi skulle finna ett negativt samband mellan intolerans mot osäkerhet ochoptimism samt ett positivt samband mellan intolerans mot osäkerhet och smärtkatastrofiering.Vi trodde även att vi skulle finna ett positivt samband mellan upplevd stress under Beads taskoch negativa förväntningar på kallvattentestet. Studien utfördes genom tre enkäter som mätteintolerans mot osäkerhet, optimism och smärtkatastrofiering. Utöver det användes Beads taskför att mäta observerbara beteenden associerade med intolerans mot osäkerhet. Deltagarnabestod av 60 universitetsstudenter, varav 30 män och 30 kvinnor. Resultaten visade att det fannsett negativt samband mellan optimism och intolerans mot osäkerhet samt ett positivt sambandmellan intolerans mot osäkerhet och smärtkatastrofiering. Sålunda tenderar optimistiskapersoner att vara mindre intoleranta mot osäkerhet medan personer med hög grad avsmärtkatastrofiering är mer intoleranta mot osäkerhet. Tidigare studier har visat att optimistiskapersoner har lättare att hantera svåra situationer och att personer med hög grad avsmärtkatastrofiering har mer katastroftankar som leder till oro i osäkra situationer, vilket går ilinje med vårt resultat. / The purpose of this study was to investigate the relationship between intolerance ofuncertainty, optimism and pain catastrophizing. Furthermore we wanted to investigate therelationship between distress during the behavioral test Beads task and expectations on the ColdPressor Task. We hypothesized that we would find a negative relationship between intoleranceof uncertainty and optimism and a positive relationship between intolerance of uncertainty andpain catastrophizing. Furthermore we hypothesized that we would find a positive relationshipbetween distress during Beads task and negative expectations on the Cold Pressor Task. Theconvenient sample consisted of 60 university students, 30 males and 30 females. Ourresults showed a negative relationship between optimism and intolerance of uncertainty and apositive relationship between intolerance of uncertainty and pain catastrophizing. Thusoptimistic individuals tend to be less intolerant to uncertainty when individuals with a highlevel of pain catastrophizing are more intolerant to uncertainty. Previous studies showed thatoptimistic individuals have a better way of coping with difficult situations, and that individualswith a high level of pain catastrophizing have more catastrophizing related thoughts whichcause worrying in uncertain situations, which is in line with our results.

Skolan är nära sammanknuten med de influenser som präglar samhället i stort. I ämnet samhällskunskap kommer läraren ofta i kontakt med elevers livsåskådningar och åsikter som en naturlig del av undervisningen. Syftet med denna uppsats är att undersöka samhällskunskapslärares uppfattningar kring fenomenet intolerans och hur detta synliggörs från elever i klassrummet. Arbetet kretsar kring tre centrala teman: begrepp, bemötande och förebyggande arbete. Det empiriska materialet består av semistrukturerade intervjuer med djupgående karaktär där fokus riktas mot den enskilde lärarens subjektiva upplevelser. Analysen sker utifrån en fenomenologisk referensram där transkriberingar kodats och tolkats av mig. Resultatet gestaltar en hög grad av komplexitet kring fenomenet intolerans. Det råder en viss konsensus kring begreppets avvikelse från skolans och det svenska samhällets demokratiska värdegrund. En generell samsyn kring bemötande och förebyggande arbete existerar inte utan det konstateras att arbetet är situationsberoende. Frekvensen av intolerans upplevs som vanligare hos de lärare som alltid bemöter och öppnar upp för diskussion medan det motsatta förhållandet gäller för de lärarna som stänger diskussionen innan den hunnit påbörjas. Min slutsats är att bemötande av intoleranta uttryck behöver anpassas efter varje enskild elev. Det handlar om en försiktig balansgång där läraren varken kan blunda eller agera för kraftfullt eftersom det riskerar att förstärka icke önskvärda åsikter. Samtidigt ska ett väl fungerande vardagligt arbete med eleverna inte underskattas som ett övergripande tillvägagångsätt i syfte att motverka intolerans.

Denna rapport har ämnat att, med utgångspunkt i en texttolkande innehålls- och diskursanalys av fem läroböcker i gymnasieskolans kurser för religionskunskap 1 och 2, belysa diskursen och problematiken kring islamofobi och antimuslimism i samhället som riskerar att reproduceras och underbyggas i religionskunskapsundervisningen. Ambitionen har varit att få en bild av hur de fem läroböckerna framställer islam och muslimer, med hjälp av de teoretiska begreppen tolerans och intolerans. Undersökningen visar att framställningen av islam och muslimer i läroböckerna efter Gy11 har en i större utsträckning toleranta än intoleranta tendenser, vilket står i kontrast till den tidigare forskningen som undersökt läroböcker innan Gy11. Ännu finns dock intoleranta tendenser i framför allt läroboken ämnad för de yrkesförberedande programmen, vilket kan ses som särskilt problematiskt i och med den betydligt mer negativa inställningen till islam och muslimer på dessa program.

Ambitionen med denna uppsats är att kartlägga i vilken omfattning det förekommer intoleranta attityder avseende etnicitet och i vilken omfattning dessa attityder uttrycks i form av verbala kränkningar, hot och misshandel, bland elever i årskurs nio i en kommun i södra Sverige. Med utgångspunkt i ”Citizenship education” och den riksomfattande Intoleransrapporten, genomför jag en enkätundersökning på två skolor med olika elevsammansättning. Undersökningen visar i vilken utsträckning eleverna har en intolerant inställning till personer av annat etniskt ursprung samt i vilken omfattning eleverna blivit utsatta för eller utsatt andra för intoleranta uttryck i form av verbala kränkningar, hot eller våld. Resultaten av min undersökning visar på en högre grad av intolerans i samtliga avseenden jämfört med tidigare rikstäckande undersökningar.

Syftet med följande uppsats är att undersöka i vilken utsträckning gymnasielärare uppfattar islamofobiska åsikter hos sina elever, och hur detta påverkar deras didaktiska val när de undervisar om islam i religionskunskap. Arbetet ger en översikt av utvald tidigare forskning gällande islamofobins idéhistoriska utveckling, islamofobibegreppet och dess användning, samt litteratur gällande islamofobi och religionsundervisning. Med hjälp av kvalitativa intervjuer undersöker och redogör jag för hur tre gymnasielärare i religionskunskap ser på problematiken kring islamofobi. Mitt resultat pekar på att de ser islamofobi som ett problematiskt område att arbeta med, och de menar att eleverna får många av sina uppfattningar gällande islam från media, som de anser visar upp en huvudsakligen negativ och enhetlig bild av islam. Detsamma kan i hög utsträckning sägas gälla läromedel. Lärarnas största utmaning ser de därför som att visa på en nyanserad bild där olika riktningar av islam diskuteras. Analysen pekar på att fokusering vid de negativa bilder som visas upp i media, på Internet och i läroböcker riskerar att få motsatt effekt och snarare förstärka de stereotypa bilder man söker motverka.

<p>Den här uppsatsen handlar om mobbning på gymnasiet. Syftet med uppsatsen är att studera vilka faktorer som kan leda till mobbning för att förstå hur man kan förebygga mobbning. Vidare undersöks rektors, studie- och yrkesvägledares och lärares föreställningar om mobbning, faktorer som leder till mobbning och hur de arbetar för att förebygga mobbning. För att uppnå syftet genomfördes en kvalitativ undersökning i form av intervjuer med rektorer, studie- och yrkesvägledare och lärare på två gymnasieskolor i Stockholmsområdet. Resultatet av undersökningen visar sammanfattningsvis att det förekommer mobbning på gymnasiet, som exempelvis tyst mobbning. Tyst mobbning är den vanligaste typen av mobbning och den som är svårast att upptäcka. Faktorer som leder till mobbning är språksvårigheter, dålig kommunikation, dåligt hemförhållande, svordomar, kränkande ord, bristande respekt, främlingsfientlighet, intolerans, ett aggressivt beteende, yttre avvikelser, en stor konkurrens, maktposition och kulturellt kapital. Skolan som vi har undersökt arbetar med förebyggande åtgärder mot mobbning enligt Farstametoden, som innebär att arbetet sker diskret, snabbt, effektivt och att uppföljningssamtal sker i nära anslutning. Alla som arbetar på skolan skall aktivt motverka förtryck av och trakasserier mot individer och grupper. Skolan skall sträva efter att varje elev förstår andra kulturer och respekterar andra folk. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap och öppen diskussion.</p>

Den här uppsatsen handlar om mobbning på gymnasiet. Syftet med uppsatsen är att studera vilka faktorer som kan leda till mobbning för att förstå hur man kan förebygga mobbning. Vidare undersöks rektors, studie- och yrkesvägledares och lärares föreställningar om mobbning, faktorer som leder till mobbning och hur de arbetar för att förebygga mobbning. För att uppnå syftet genomfördes en kvalitativ undersökning i form av intervjuer med rektorer, studie- och yrkesvägledare och lärare på två gymnasieskolor i Stockholmsområdet. Resultatet av undersökningen visar sammanfattningsvis att det förekommer mobbning på gymnasiet, som exempelvis tyst mobbning. Tyst mobbning är den vanligaste typen av mobbning och den som är svårast att upptäcka. Faktorer som leder till mobbning är språksvårigheter, dålig kommunikation, dåligt hemförhållande, svordomar, kränkande ord, bristande respekt, främlingsfientlighet, intolerans, ett aggressivt beteende, yttre avvikelser, en stor konkurrens, maktposition och kulturellt kapital. Skolan som vi har undersökt arbetar med förebyggande åtgärder mot mobbning enligt Farstametoden, som innebär att arbetet sker diskret, snabbt, effektivt och att uppföljningssamtal sker i nära anslutning. Alla som arbetar på skolan skall aktivt motverka förtryck av och trakasserier mot individer och grupper. Skolan skall sträva efter att varje elev förstår andra kulturer och respekterar andra folk. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap och öppen diskussion.

Bakgrund Sjukhusmaten har stor betydelse för patientens tillfrisknande, men trots detta slängs stor del av maten och många patienter lider av undernäring. En inlagd patient behöver energi- och näringstät kost, men för att patienter med sjukdomar och åkommor ska kunna äta maten krävs individanpassning av måltiderna. För att kunna leverera säkra patientmåltider krävs kunskap och fungerande kommunikation hos berörd personal. En organisatorisk studie kan möjliggöra identifikation av problemområden och fungerande områden kring måltidsrutinerna inom sjukhus, för att säkerställa rätt kost. Därför utgick denna studie utifrån ett organisatoriskt perspektiv vid syftesformulering.  Syfte Att kartlägga matutbudet och måltidsprocessen inom Landstinget Sörmland, med specifikt fokus på specialkost inom sjukhusmiljö.  Metod Studien bestod av statistik över beställda koster från Landstinget Sörmland åren 2015-2017, samt kompletterande samtal med berörda yrkesgrupper under våren 2018.  Resultat Beställningsstatistiken visade skillnader och likheter mellan sjukhusen, där Katrineholm utmärktes med störst andel specialkost på ≈40%. För Katrineholm var Minus fläsk, Laktosfritt och Lättuggat vanligast. Eskilstuna och Nyköping hade högst andel Flytande, Lättuggat och Dialys. Enskild specialkost varierade månadsvis, mest skiftningar hade Vegankost för Nyköping och Katrineholm, och Flytande för Eskilstuna. Representanter från fyra olika yrkesgrupper deltog i samtalen, där måltidsprocessen beskrevs beröra ordinering, beställning, tillagning, servering och uppföljning. Det största problemområdet uppgavs vara beställningsprocessen, vilket ansågs bero på kostrelaterad kunskapsbrist och/eller bortprioritering bland vårdpersonal. Uppföljningsarbetet var även ett område som ansågs ha förbättringspotential, eftersom patienters mat- och vätskeregistreringar behövde utarbetas grundligare.  Slutsats De konsistensanpassade kosterna utgjorde hög andel av totala specialkoster, där Lättuggat var bland de tre vanligaste för alla sjukhus, och förknippades till den geriatriska/kirurgiska vården. Kommunikationsproblem och kunskapsbrist inom vården kunde utgöra hinder inom måltidsprocessen. Studieresultatet betonar vikten av individanpassning och uppföljning inom patientmåltider. / Background Hospital meals are important for a patient’s recovery, despite this huge amount of food is wasted and many patients suffer of malnutrition. A hospitalized patient need a diet high in energy and nutrients, and individualized meal adaptions are necessary. To deliver safe meals are knowledge and functioning communication required. An organizational study might identify problematic and functioning areas regarding meal process routines within hospitals, to ensure patients their needed meals. Because of this, the study’s purpose emanated from an organizational perspective.  Objective To study diet variations and meal process in Landstinget Sörmland, with focus on special diets within hospital environment.  Method Data consisted of statistics of ordered meals provided from Landstinget Sörmland, years 2015-2017, and information collected through dialogues with involved personnel, 2018.  Results The statistics of ordered meals showed both differences and similarities between the hospitals, with highest proportion of special diets at Katrineholm (≈40%). Most common diets at Katrineholm were Pork-free, Lactose-free and Dialyses. Highest share in Eskilstuna and Nyköping were Liquid, Paté and Dialyses. The special diets that had highest monthly variations were Vegan in Nyköping and Katrineholm, and Liquid and Dialyses for Eskilstuna. The dialogues consisted of representatives from four work categories, and the meal process were reported to be prescribing, ordering, cooking, serving and follow-up. Difficulties were found regarding ordering, which was considered to be because lack of knowledge and/or neglecting among caregivers. Follow-up process was reported to have areas with room for improvement, with focus on food and fluid registration.  Conclusion Texture modified food represented a high proportion of total special diets. Most common for all hospitals were the amount of Paté, and could be associated with the geriatric/surgical care. Communicational problems and lack of knowledge could act as potential barriers within the meal process. The study results emphasize the value of individual adaption and patient meal follow-ups.