<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka om skolungdomar har fördomar mot människor med en annan trosuppfattning/livsåskådning än den egna. Frågeställningarna handlar om ifall det finns en vanligt förekommande attityd mot människor med en annan religiös/kulturell bakgrund bland elever i grundskolans senare år, om det skiljer sig åt mellan pojkar och flickor och om eleverna känner av om det finns fördomar på skolan. Metoderna som använts i den här studien är en enkätundersökning och intervjuer. Studiens resultat visar att majoriteten av eleverna har en positiv attityd mot människor med en annan religiös/kulturell bakgrund än deras egen. Det är endast en minoritet av eleverna som har en negativ attityd. Flickorna är mer toleranta mot människor med annan religiös/kulturell bakgrund än pojkarna. Eleverna känner av att det finns fördomar bland eleverna på skolan och dessa yttrar sig på olika sätt. Det är till exempel mycket prat bakom ryggen på muslimerna om varför de får ha slöja och att de, när de nu bor i Sverige, måste anpassa sig efter det svenska livet.</p>

Syftet med denna uppsats är att undersöka om skolungdomar har fördomar mot människor med en annan trosuppfattning/livsåskådning än den egna. Frågeställningarna handlar om ifall det finns en vanligt förekommande attityd mot människor med en annan religiös/kulturell bakgrund bland elever i grundskolans senare år, om det skiljer sig åt mellan pojkar och flickor och om eleverna känner av om det finns fördomar på skolan. Metoderna som använts i den här studien är en enkätundersökning och intervjuer. Studiens resultat visar att majoriteten av eleverna har en positiv attityd mot människor med en annan religiös/kulturell bakgrund än deras egen. Det är endast en minoritet av eleverna som har en negativ attityd. Flickorna är mer toleranta mot människor med annan religiös/kulturell bakgrund än pojkarna. Eleverna känner av att det finns fördomar bland eleverna på skolan och dessa yttrar sig på olika sätt. Det är till exempel mycket prat bakom ryggen på muslimerna om varför de får ha slöja och att de, när de nu bor i Sverige, måste anpassa sig efter det svenska livet.

Bakgrund: Att definiera matöverkänslighet är ännu idag inte fastställt, det råder delade meningar om denna definition. Författarna har valt att inrikta sig på matöverkänslighet som definieras matallergi och matintolerans. Flera av matallergierna kan utlösa en allergisk chock, denna typ av chock som även kallas anafylaktisk chock kan vara livshotande om inte behandling sätts in direkt. Idag lider var tredje person i Sverige av någon typ av allergi, vanligt förekommande matöverkänsligheter är komjölksallergi, laktosintolerans, äggallergi och nötallergi. Syfte: Syftet är att undersöka hur många människor i åldern 18-28 år som lider utav matöverkänslighet och om allergimedicin bärs med dagligen. Metod: En empirisk enkätstudie låg till grund för studiens resultat. Författarna valde att göra en kvantitativ studie för att kunna samla in data systematiskt och sedan sammanfatta dessa i statistisk form. Studien var ute efter ett större antal deltagare utspridda på olika platser så därför passade kvantitativ metod in med en enkätstudie. Det blev en prospektiv tvärsnittsstudie då studien undersöker hur något såg ut vid ett specifikt tillfälle. Resultat: Studiens resultat visar att drygt en tredjedel utav deltagarna lider utav någon form utav matöverkänslighet, allergi eller intolerans. Ytterligare 20 % har någon gång reagerat på ett livsmedel, men använder idag ingen medicin mot sina besvär. De vanligaste livsmedlen att reagera emot är mjölk- laktos, frukt, nötter och vete. Slutsatser: Knappt hälften av de personerna som deltagit i denna studie har någon gång reagerat på ett livsmedel. Sedan har drygt 35 % utav deltagarna uppgett att de använder någon form utav allergimedicin mot livsmedel. Det innebär att människor i västvärlden är mer matöverkänsliga nu än någonsin och trenden fortsätter att eskalera. Renlighet och matvanor är troligen orsaker till detta växande hälsoproblem.

Intolerance of uncertainty concerns how one views and reacts touncertainty, where one who’s highly intolerant would find it verydiscomforting when confronted with uncertain situations. The purposeof this study was to examine the associations between intolerance ofuncertainty, pain catastrophizing, emotion regulation andpsychopathic traits. These variables were to be examined in thecontext of a Beads Task and a Cold Pressor Test (CPT). Wehypothesized that there would be a positive significant associationbetween intolerance of uncertainty, pain catastrophizing, emotionregulation, psychopathic traits. We also hypothesized that there wouldbe a difference depending on the difficulty of the Beads Task. To doso, data was collected from 60 university students (32 females and 28males). The results showed that there was a significant, positiveassociation between intolerance of uncertainty, pain catastrophizing,emotion regulation and the Beads Task measurements. Some of theseresults were similar to previous studies. / Intolerans mot osäkerhet berör hur en person uppfattar och reagerarpå osäkerhet, där någon som är intolerant upplever osäkra situationersom obehagliga. Syftet med denna studie var att undersökaassociationerna mellan intolerans mot osäkerhet,smärtkatastrofiering, känsloreglering och psykopatiskapersonlighetsdrag. Dessa variabler undersöktes i sammanhang medBeads Task och ett Kallvattentest. Där några av hypoteserna var attdet finns positiva signifikanta associationer mellan intolerans motosäkerhet, smärtkatastrofiering, känsloreglering och psykopatiskapersonlighetsdrag. Vi hade också en hypotes att det kommer finnas enskillnad beroende på svårighetsgraden av Beads Task. För att göradetta samlades data in från 60 universitetsstudenter (32 kvinnor och28 män). Resultaten visade på en signifikant, positiv associationmellan intolerans mot osäkerhet, smärtkatastrofiering,känsloreglering och Beads Task-måtten. Några av dessa resultat varlikt de i tidigare studier.

Oro och rädsla inför förlossning, även kallat förlossningsrädsla, är relativt vanligt bland gravida. Idag finns ett kunskapsglapp i förståelsen för detta tillstånd, inte minst gällande underliggande psykologiska mekanismer för hur förlossningsrädslan uppkommer och vidmakthålls. I studien undersöks sambandet mellan den transdiagnostiska mekanismen intolerans för osäkerhet (IU) och förlossningsrädsla i relation till två IU-modeller. Detta gjordes genom en tvärsnittlig webbenkätstudie med gravida i tredje trimestern (n = 357). Studiens resultat indikerade att IU var associerat med förlossningsrädsla. Det indikerade även att IU-modellen vid GAD till stor del var applicerbar vid förlossningsrädsla, då positiva övertygelser om oro och upplevelsebaserat undvikande medierade sambandet mellan IU och förlossningsrädsla. Den indikerade även att den kognitiva IU-modellen vid olika ångesttillstånd var delvis applicerbar vid förlossningsrädsla, då överdriven hotestimering och upplevelsebaserat undvikande (liksom vid föregående modell) medierade sambandet mellan IU och förlossningsrädsla. Därtill visade resultatet att andra faktorer, bland annat tidigare negativa erfarenheter och smärtrelaterade besvär, var associerade med förlossningsrädsla. Förlossningsrädsla var även associerat med lägre livskvalitet i denna studies urval. Resultatet för med sig potentiella kliniska implikationer vid förlossningsrädsla, dels vad gäller mekanismen intolerans för osäkerhet men även ur större transdiagnostiskt perspektiv och involverar flera av de psykologiska mekanismerna. Därtill visade resultatet på flertalet faktorer som kan tänkas utgöra sårbarheter och stressorer vid utvecklingen och vidmakthållandet av förlossningsrädsla. Då flera av de resultat som framkom är nya fynd, är slutsatsen att mer forskning är nödvändigt för att brygga kunskapsgapet inom detta underforskade och viktiga område.

This study examines a type of moral conflict, a conflict of values. This through the method qualitative text analysis. To gain an understanding of this problem, insight into previous research is required. Previous research mainly deals with the issue of religion in the public sphere, including literature that concerns research fields on ethical moral philosophy and sociology. Therefore, to obtain in whose conditions are prioritized according to the public Islamic call to prayer in Sweden. Initially, the Declaration of Human Freedoms and Rights is presented, whereupon the question of refrain religious content is of interest. Hence, examine the tolerance and intolerance according to whose practice might contain limits. By starting from two selected theorists with different backgrounds, whereupon their research areas are separated. Examine their positions on the issue of moral value conflict. One of them has conducted social science research and the other is better known as a religious critic and neuroscientist. Through their theory formation, create an idea of how this conflict of values can be understood and interpreted. The public Islamic call to prayer will remain as the main theme of this study, which corresponds as the result of this study. The conclusion is clearly demonstrating various standpoints in this moral dilemma, different aspects are truly extensive. During investigation of different point of views, the purpose remains to state alternative explanations of understanding, and how to interpret the main conflict of value. A majority group in the society whose terms are privileged compared to a non-majority group. Different positions are clear in the result, whereupon the question of allowing public Islamic call to prayer, can thus be interpreted in different ways. Faiths, different beliefs, religion and culture, are numerous variables which had been studied in more detail to then be discussed in relation to the main question and the purpose, a moral conflict of value.