Bakgrund: En intrauterin fosterdöd (IUFD) innebär att förlora ett barn i en graviditet efter gestationsvecka 22. Att förlora ett barn ingår sällan i framtidsbilden och påverkar individer på olika sätt. Oftast finns ingen förklaring till varför en IUFD inträffar men riskfaktorer som övervikt hos modern, rökning, missbildning hos barnet och fel på placentan kan leda till att barn plötsligt dör. Förekomsten av IUFD är oftast högre i låg- och medelinkomstländer. Sjuksköterskor finner det ofta svårt att möta föräldrar som har förlorat ett barn.     Syfte: Syftet var att belysa föräldrars upplevelser av en intrauterin fosterdöd. Metod: Metoden utgick från en litteraturöversikt enligt Friberg (2017). Databaser som användes var CINAHL Complete, psycINFO och Academic Search Complete. Tio vetenskapliga artiklar analyserades där endast kvalitativa data inkluderades i resultatet. Resultat: Analysen resulterade i två huvudteman: Föräldrars känslomässiga reaktioner med underteman Känslor och tankar, Relationen till varandra efter förlusten och Minnet av det döda barnet. Betydelsen av stöd och hjälp med underteman Existentiella aspekter och trosuppfattningens betydelse och Föräldrars upplevelser av sjukvården.  Diskussion: I metoddiskussionen diskuteras litteraturöversiktens svagheter och styrkor. I resultatdiskussionen diskuteras olika ämnen utifrån sjuksköterskans perspektiv med fokus på kunskap angående omvårdnad för sörjande föräldrar och utbildning i vård vid sorg. / Background: An intrauterine fetal death (IUFD) means losing a child in pregnancy after gestation week 22. Losing a child is rarely included in the image of the future and will affect individuals in different ways. There is usually no explanation to why an IUFD occurs but risk factors such as overweight with the mother, smoking, malformation of the child and placenta failure can cause a sudden death of a child. The prevalence of IUFD is usually higher in low- and middle- income countries. Nurses often find it hard to meet parents who have lost a child.  Aim: The aim was to highlight parents experiences of an intrauterine fetal death. Method: The method was based on a literature review in accordance to Friberg (2017). The databases that were used was CINAHL Complete, psycINFO and Academic Search Complete. Ten scientific articles were analysed where only qualitative data were included in the result.  Results: Two main themes were discovered: Parents emotional responses with subthemes Feelings and thoughts, The relationship with each other after the loss and The memory of the dead child. The importance of support and assistance with subthemes Existential aspects and the beliefs significance and Parents perspectives of healthcare.  Discussion: The method discussion brought up weaknesses and strengths. The outcome discussion discussed different subjects out of the nurse perspective with focus on the knowledge of care for bereaved parents and education of nursing care in grief.

Varje år sker 2,6 miljoner dödfödslar världen över. Av 1000 födda barn föds tre till fyra barn döda (en stilla födsel), i Sverige varje år. Att ett barn dör intrauterint eller under förlossningen kan ha många orsaker, ungefär 90 procent av alla dödfödda barn dör intrauterint i Sverige. Inom mödrahälsovården arbetar barnmorskor med att identifiera riskfaktorer som kan leda till negativt graviditetsutfall både för barnet och kvinnan. Frånvaro av fosterrörelser kan ge misstankar om att barnet har dött i livmodern, om hjärtljud hos fostret inte kan registreras konfirmeras misstanken. Ett barn som föds stilla är förenat med långvarig och djup sorg. Barnmorskors medverkan, attityder och förhållningssätt är viktiga och värdefulla vid en stilla födsel och det krävs stor kunskap och engagemang från barnmorskorna. Barnmorskorna ska se till alla människors lika värde och arbetar för att ge kvalitativ och respektfull vård. Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa barnmorskors upplevelser av att bistå en stilla födsel. Med ökad kunskap och förståelse kunna ge barnmorskor vägledning att hantera dessa händelser i sin profession. En allmän litteraturöversikt där 16 vetenskapliga artiklar kvalitetsgranskades och inkluderades i resultatet. En analys genomfördes av utvalda kvalitativa artiklar i sex steg. Tre kategorier identifierades: En svår situation, Känsla av otrygghet och I mötet med föräldrarna, med totalt åtta underkategorier. Underkategorierna som framkom var: Svårigheter med att bistå, Strategier, Emotionellt och mentalt påverkad, Bristande kunskap och kompetens, Kollegialt stöd, Ge stöd i sorg - attityder och förhållningssätt, Ärofullt och givande samt Behandla barnet med respekt. Barnmorskors upplevelser av att bistå en stilla födsel var individuellt och berodde till stor del av tidigare erfarenheter. En stilla födsel medförde många starka känslor vilket bidrog till att barnmorskor upplevde det svårt att stödja familjer i sorg. Tillgängligheten av stöd från kollegor var av stor betydelse för hur barnmorskor hanterade sina känslor och situationen. Behovet att tydliga riktlinjer i vården vid en stilla födsel upplevdes vara stort. / Every year 2,6 million stillbirths occur worldwide. Out of 1000 born children three to four children are stillborn (a still birth), in Sweden every year. The reason why a child dies intrauterine or during childbirth can depend on many different factors, about 90 percent of all stillborn children die intrauterine in Sweden. In maternal health care midwives work to identify risk factors that can lead to negative pregnancy outcomes in both the child and the pregnant woman. Absence of fetal movements may give rise to suspicions that the child has died in the womb, if the fetal heartbeat can not be registered, the suspicion is confirmed. A child who is born still iss associated with prolonged and deep grief. Midwives' involvement, attitudes and approach is important and valuable, and great knowledge and commitment is required from the midwife in a stillbirth. The midwives’ must ensure the equal value of all people and work to provide qualitative and respectful care. The aim of this literature review was to illuminate midwives' experience of assisting a stillbirth. With increased knowledge and understanding, be able to give midwives guidance to deal with these events in their profession. A general literature review where 16 scientific articles were quality reviewed and included in the result. An analysis was performed of selected qualitative articles in six steps. Three categories were identified: A difficult situation, A feeling of insecurity and In the meeting with the parents, with a total of eight subcategories. The subcategories that emerged were: Difficulties with assisting, Strategies, Emotionally and mentally affected, Lack of knowledge and competence, Collegial support, Giving support in grief - attitudes and approach, Honorable and rewarding and Treat the child with respect. Midwives' experiences of assisting a stillbirth were individual and were largely due to previous experiences. A stillbirth brought many strong emotions, which contributed to midwives finding it difficult to support families in grief. The availability of support from colleagues was of great importance for how midwives handled their emotions and situations. The need for clear guidelines in care during a stillbirth was perceived to be great.

Globalt sker omkring 2,6 miljoner fall av intrauterin fosterdöd varje år. Det finns ett flertal maternella och fetala orsaker och riskfaktorer för att drabbas av intrauterin fosterdöd, men i de flesta fall förblir dödsorsaken okänd. Att bli förälder innebär en av livets största transitioner och anknytning till det väntade barnet startar tidigt i graviditeten. Förlusten orsakar därför en svår sorg hos föräldrarna. Barnmorskan har stor inverkan på föräldrars upplevelse av intrauterin fosterdöd och bör besitta kunskap om föräldrars erfarenheter och behov i samband med att de drabbas. Historiskt har mycket förändrats i synen på dödfödsel och handläggning av förlossning i Sverige sedan 1960-talet men globalt finns ett flertal sociala och kulturella normer och tabun kring dödfödsel som kan vara försvårande för föräldrarnas upplevelser i samband med att de drabbas.  Syftet med litteraturöversikten var att beskriva föräldrars upplevelser av att drabbas av intrauterin fosterdöd.  Metoden som användes var en litteraturöversikt där data från 15 artiklar från 12 olika länder inkluderades. Datan analyserades med integrerad analys.  I resultatet framkom tre kategorier och åtta underkategorier: ”Upplevelsen av förlust” med underkategorierna ”Känslomässiga reaktioner”, ”Hanteringsmekanismer” och ”Påverkan på parrelationen”. ”Betydelsen av stöd” med underkategorierna ”Stöd från vänner och familj”, ”Vårdmötet” samt ”Betydelsen av trosuppfattning och kulturell kontext” och ”Att möta sitt dödfödda barn” med underkategorierna ”Att se och hålla sitt barn” samt ”Bekräftelse av barnet som person”. Initialt beskrivs sorg, chock, förvirring och emotionell smärta. Många föräldrar klandrar sig själva för dödsfallet. Stöd från familj och vänner är betydande. Sociala och kulturella normer samt tron på en högre makt kan vara försvårande eller stödjande i sorgeprocessen. Föräldrar önskade att barnet skulle behandlas med respekt samt bekräftas som person.  Slutsatsen blev att emotionell smärta och sorg vid förlust av ett barn som dör intrauterint var betydande oavsett när under graviditeten och var i världen det skedde, oavsett kulturell kontext och eventuell trosuppfattning. Det dödfödda barnet var för alltid en betydande del av föräldrarnas liv och minnen av barnet blev värdefulla. Vårdmötet hade stor betydelse för föräldrarnas upplevelse. En stor andel föräldrar önskade möta sitt barn men alla fick inte möjlighet att göra det på grund av barriärer kring kultur, trosuppfattning, sociala normer, riktlinjer i vården och egen rädsla. / Globally, about 2,6 million cases of intrauterine fetal death occur every year. There are several maternal and fetal causes and risk factors for intrauterine fetal death to occur, but in most cases the cause of death remains unknown. Becoming a parent is one of lifes’ biggest transitions and attachment to the expected child starts early in the pregnancy. The loss therefore cause severe grief for the parents. The midwife has great influence on the parents' experience, and knowledge of parents’ experiences and needs when facing an intrauterine fetal death is important. Historically, much has changed in the view of stillbirth and the handling of the birth of a stillborn in Sweden since the 1960s, but globally there are many social and cultural norms and taboos surrounding stillbirth that can be aggravating for the parents’ experiences in connection to their loss.  The purpose of the literature review was to describe parents’ experiences when they suffer from intrauterine fetal death.  Used method was a literature review were data from 15 articles from 12 different countries were included. The data were analyzed with integrative analysis.  In the results three categories and eight subcategories emerged: "The experience of loss" with the subcategories "Emotional reactions", "Coping mechanisms” and ”Impact on the couples relationship", "The importance of support" with the subcategories "Support from friends and family", "The care meeting" and "The importance of beliefs and cultural context", "Meeting your stillborn child" with the subcategories "Seeing and holding your child" and "Confirmation of the child as a person". Initially, grief, shock, confusion and emotional pain are described. Many parents blame themselves for the death. Support from family and friends was significant. Social and cultural norms as well as belief in a higher power could be aggravating or supportive in the grieving process. Parents wanted their child to be treated with respect and confirmed as an individual.  The conclusion was that emotional pain and grief in connection to perinatal losswas significant regardless of when during pregnancy and where in the world it occured, regardless of cultural context and possible beliefs. The stillborn child was forever a significant part of the parents’ lives and memories of the child became valuable. The personal treatment in the care encounter is of great importance for the parents’ experience. A large proportion of parents wanted to meet their child, but not everyone was given the opportunity to do so due to barriers surrounding culture, beliefs, social norms, care policies and own fears.

Intrauterin fosterdöd (IUFD) definieras som ett barn som, efter 22 fullgångna graviditetsveckor, efter framfödandet inte visar några livstecken. Det drabbar drygt 400 barn i Sverige årligen. Enligt tidigare forskning har barnmorskan en viktig roll i att förbereda föräldrarna samt underlätta deras första möte med sitt döda barn. Ofta beskrivs barnmorskans arbete som glädjefyllt, men känslor som kan vara svåra att hantera väcks samtidigt som barnmorskan i sin vårdande roll skall arbeta stödjande och stärkande. Begränsat med studier finns på hur barnmorskan upplever denna situation. Syftet med studien är att belysa barnmorskans upplevelser i mötet med intrauterin fosterdöd. Studien utgår från en kvalitativ metod med induktiv ansats där åtta barnmorskor intervjuades. Datamaterialet analyserades med innehållsanalys, vilket ledde till fem kategorier och ett övergripande tema; Berikande möten skapas genom att våga vårda i sorg. De fem kategorierna var; Att vårda med en djupare relation, Att vårda innebär att ge det bästa, Att vårda med struktur är stödjande, Att vårda med egna känslor samt Att känna sig trygg underlättar vårdandet. Att möta IUFD och de föräldrapar som drabbats av detta ses av barnmorskorna i studien som ett värdefullt och berikande möte, vilket leder till fina och djupa relationer. I mötet önskar barnmorskan använda sin fulla potential som barnmorska och människa för att kunna ge föräldraparen en fin upplevelse och ett vackert första möte med sitt döda barn. Det mest centrala i mötet med IUFD är enligt barnmorskorna att vara ett stöd för det blivande föräldraparet genom att få möjligheten att skapa en miljö där föräldraparet kan känna sig trygga, omhändertagna och bekräftade. Att kunna finnas där för paret genom kontinuitet och närvaro i kropp och sinne, är enligt barnmorskorna oerhört betydelsefullt. I resultatet framkommer att det är föräldrarnas sorg som är i centrum och att barnmorskans egna känslor snarare handlar om deras förmåga att känna empati som medmänniska. / Intrauterine Fetal Death (IUFD) - the clinical term for stillbirth - is defined as the premature termination of a fetus after more than 22 full weeks of pregnancy and occurs in Sweden over 400 times per year. Prior research indicates that midwives play an important role in assisting births and preparing new parents. Midwifery is often described as satisfying and joyful work, however certain occurrences also raise difficult and painful feelings. While stillbirths are known to have a traumatic impact on mothers, there is only a limited number of studies to better understand the impact of IUFD on midwives. As such, the purpose of the study is to illuminate the experience of midwives exposed to IUFD. The study pursues a qualitative method, aiming to draw inductive conclusions based on interview with eight midwives. The data were analyzed using content analysis, which lead to five categories and one overarching theme. The broad theme was Enriching encounters are created by daring to care in grief. The five categories were: Providing care with a deeper relationship, Providing care entails giving the best, Providing care with structure is supportive, Providing care with one’s own feelings, Feeling secure aids providing care. The midwives interviewed saw encountering IUFD and parents affected by it as a valuable and enriching experience, which leads to deep and meaningful relationships. Midwives interviewed wish to exercise their full potential and help ensure the best possible experience for parents. The central concern when encountering IUFD is to support the parents by creating an environment where the parents can feel safe, cared for, and validated. To provide consistent, continuous, and present care is highly significant according to the midwives. Among the results, it is apparent that the grief of parents is central and that the midwife’s own feelings are more closely tied to their ability to empathize.

Bakgrund: Intrauterin fosterdöd är en sällsynt händelse, av 1000 förlossningar är det cirka tre till fyra förlossningar där det inträffar i Sverige. Som förälder kan det vara svårt att hantera sorgen vid intrauterin fosterdöd och därmed finns det behov av stöd. Föräldrarna uppger att de inte får den rätta vård och stöd som de är i behov av. Det finns bristfällig kommunikation mellan barnmorskor och föräldrar. Stöd till barnmorskor är lika viktigt, vilket är en förutsättning för att kunna hantera svåra situationer. Syftet: Att beskriva barnmorskors erfarenhet av att stödja föräldrar efter förlossning vid intrauterin fosterdöd. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats. En webbenkät som besvarades av 25 barnmorskor. Resultat: Fyra kategorier och nio subkategorier utformades. Barnmorskorna ansåg att grunden till god vård för föräldrarna vid intrauterin fosterdöd var att vara närvarande och stödja föräldrarna genom hela vårdtiden. Det kan vara en utmaning att hantera egna känslor samtidigt som det är en hög arbetsbelastning på arbetsplatsen. Behovet av fördjupad kunskap kring stödjandet av föräldrarna föreligger. Slutsats: Barnmorskorna ansåg behovet av vidareutbildning inom ämnet för att kunna hantera svåra situationer. Stödet till barnmorskorna var en viktig faktor för att klara av att bemöta föräldrarna vid intrauterin fosterdöd. / Background: Intrauterine fetal death is a rare event, occurring in approximately three to four out of 1000 births in Sweden. As parents, coping with the grief of intrauterine fetal death can be challenging, and the need for support is crucial. Parents report not receiving the proper care and support they require. There is inadequate communication between midwives and parents. Support for midwives is equally crucial, to be able to manage difficult situations. Aim: To describe midwives' experiences in supporting parents after childbirth in cases of intrauterine fetal death. Method: Qualitative method with an inductive approach. A web- based survey was completed by 25 midwives. Results: Four categories and nine subcategories were formed. Midwives believed that the foundation for providing good care to parents in cases of intrauterine fetal death was to be present and support the parents throughout the entire care period. Managing their own emotions while facing a heavy workload at the workplace can be challenging. There is a need for further education regarding supporting parents going through an intrauterine fetal death. Conclusion: Midwives identified the need for further education on the subject to manage difficult situations. Support for midwives was a crucial factor in being able to support parents in cases of intrauterine fetal death.

Det emotionella arbetet vid intrauterin fosterdöd - barnmorskors erfarenheter av att bistå föräldrar under hela förlossningsprocessen Abstrakt Bakgrund: Intrauterin fosterdöd (IUFD) förekommer runt om i hela världen och närmare två miljoner barn föds fram döda varje år. Rökning, högt BMI samt tillväxthämning hos barnet är några av de kända riskfaktorerna kopplat till IUFD och prevalensen av dödfödda barn är högre i låginkomstländer jämfört med höginkomstländer. Barnmorskor bär en viktig roll i mötet med IUFD där deras uppgift dels är att stötta och tillgodose föräldrarnas behov, vilket ställer stora krav på deras emotionella arbete.   Motiv: Att möta föräldrar vars barn har dött intrauterint kan vara ett av de tuffaste möten en barnmorska ställs inför. Det finns få studier i Sverige om barnmorskors erfarenheter i mötet med IUFD, därför är det relevant att fördjupa kunskapen inom ämnet. Syfte: Syftet var att belysa barnmorskors känslor och erfarenheter av att bistå föräldrar innan, under samt efter förlossningen vid intrauterin fosterdöd. Metod: En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer tillämpades för att besvara syftet med studien. Sju barnmorskor intervjuades och intervjuerna transkriberades ordagrant och analyserades med inspiration av klassisk grundad teori.    Resultat: Det teoretiska perspektivet emotionellt arbete bidrog till framväxten av kärnkategorin: Barnmorskors emotionella arbete i interaktionen med föräldrar vid intrauterin fosterdöd, tre kategorier: Att vara fyren i stormen; En känslomässig berg-och-dalbana; Kunskap och stöd – intrauterin fosterdöd, en del av professionen, samt åtta underkategorier.  Konklusion: Barnmorskors emotionella arbete i interaktionen med föräldrar vid IUFD belyser det känslomässiga engagemanget som krävs från barnmorskorna, vilket resulterar i att många känner sig emotionellt dränerade. I denna studie tydliggörs förståelsen för den känslomässiga påfrestning och behovet av professionellt stöd som barnmorskor upplever vid IUFD. / The emotional work of intrauterin fetal death - midwives' experiences of assisting parents throughout the birth process Abstract Background: Intrauterin fetal death (IUFD) occurs all around the world and approximately two million babies are stillborn every year. Smoking, high Body Mass Index (BMI) and fetal growth retardation are some of the well-known risk factors associated with stillbirth and the prevalence of stillborn babies are higher in low-income countries compared to high-income countries. Midwives play an important role when meeting IUFD, where their tasks are partly to support and meet the parents’ needs, which places great demands on their emotional work.  Motive: Meeting parents whose babies have died in the uterus can be one of the toughest encounters a midwife faces. There are few studies in Sweden about midwives' experiences in meeting with IUFD, therefore it is relevant to deepen the knowledge about the topic. Aim: The aim was to explore midwives' emotions and experiences of assisting parents before, during and after childbirth in case of intrauterine fetal death. Methods: A qualitative method with semi-structured interviews was applied to answer the purpose of the study. Seven midwives were interviewed and the interviews were transcribed verbatim and analyzed with inspiration from classical grounded theory. Result: The theoretical perspective of emotional labor contributed to the emergence of the core category: Midwives' emotional labor in the interaction with parents at intrauterine fetal death, three categories: Being the lighthouse in the storm; An emotional roller coaster; Knowledge and support – intrauterine fetal death, a part of the profession, as well as eight subcategories. Conclusion: Midwives' emotional labor in interacting with parents at IUFD highlights the emotional commitment required from midwives, resulting in many feeling emotionally drained. This study clarifies the understanding of the emotional strain and the need of professional support for midwives who have taken care of parents experiencing an IUFD.