Företags intressenter ställer allt högre krav på företagens hållbarhetsarbete, där de miljömässiga, sociala och ekonomiska aspekterna är i centrum. För att företag ska kunna visa att de fullföljer ansvaret kring arbetet med hållbarhet, upprättar företagen en hållbarhetsredovisning, där främst riktlinjer från Global Reporting Initiative (GRI) används. I GRI är en av principerna intressentinkludering, som innebär att företag ska föra en dialog med intressenter, för att på så sätt få ta del av intressenters åsikter och genom detta bidra till en mer användbar och trovärdig hållbarhetsredovisning. Med utgångspunkt i företags intressentdialog och vad som tidigare studier behandlar inom ämnet, har denna studie förklarat hur svenska börsnoterade företag identifierar, prioriterar och involverar intressenter i hållbarhetsredovisningen, samt hur företagens intressenter inverkar på hållbarhetsredovisningar.   För att uppfylla studiens syfte samt besvara dess problemformuleringar har studien utförts med hjälp av en kvalitativ metod, i form av intervjuer, där sju svenska börsnoterade företag har intervjuats som hållbarhetsredovisar enligt GRI. Resultaten av studien visar att de undersökta svenska börsnoterade företagen identifierar och prioriterar intressenter, där de identifierade intressenterna är de intressenter som påverkar eller påverkas av företagen. De prioriterade intressenterna anses enligt de undersökta företagen vara de som i högre grad påverkar eller som i högre grad påverkas av företagens verksamheter. Intressenterna blir även av de undersökta svenska börsnoterade företagen involverade, detta via olika dialogmetoder som beror på vilken intressentgrupp det berör. Slutligen visar studien att intressenter till de undersökta svenska börsnoterade företagen även inverkar på företagens hållbarhetsredovisningar, där det kan ses att en del intressenter har mer inflytande än andra. / Corporate stakeholders place increasingly high demands on companies regarding the sustainability work, where the environmental, social and economic aspects are at the center. In order for companies to demonstrate that they are in charge of the sustainability work, companies establish a sustainability report, primarily using Global Reporting Initiative (GRI) guidelines. In GRI one of the principles is stakeholder inclusiveness, which means that companies should engage in dialogue with stakeholders in order to gain access to stakeholders' views, and thereby contribute to a more useful and credible sustainability report. Based on the company's stakeholder dialogue and what previous research deal with within the subject, the study has explained how Swedish listed companies identify, prioritize and involve stakeholders in the sustainability report, as well as how companies' stakeholders influence the sustainability reports.   In order to fulfill the purpose of the study and answer its problem formulations, the study has been conducted using a qualitative method, in the form of interviews, in which seven Swedish listed companies have been interviewed, who are using GRI guidelines when they are establishing the sustainability reports. The results of the study show that the surveyed Swedish listed companies identify and prioritize stakeholders, where the identified stakeholders are the stakeholders that affect or are influenced by the companies. Priority stakeholders are, according to the companies surveyed, considered to be those that increasingly influence or are increasingly affected by business activities. The stakeholders will also be involved in the surveyed Swedish listed companies, through different dialogue methods depending on which stakeholder group it concerns. Finally, the study shows that stakeholders of the Swedish listed companies surveyed also in some way affect the companies' sustainability reports, where it can be seen that some stakeholders have more influence than others.

Hållbarhetsrapporter används av företag som ett verktyg för att kommunicera ut arbete kring socialt, ekologiskt och ekonomisk hållbarhetsarbete till interna och externa intressenter (Tewari & Dave 2012). Enligt en enkätstudie gjord mellan 2019 och 2020 av KPMG (2020) använder 96 procent av de 250 största företagen i världen någon form av hållbarhetsrapportering. I denna studie upptäcks en konflikt då tidigare forskning förklarar vikten av att kommunicera hållbarhetsrapporter till intressenter, eftersom det genererar finansiell avkastning, förstärkt rykte och ökat börsvärde. Å andra sidan hävdar andra forskare att många företag kommunicerar rapporten utan att veta vad intressenter efterfrågar. Syftet med studien är således att undersöka hur stora svenska företag upprättar hållbarhetsrapporter samt hur hållbarhetsarbetet kommuniceras ut till intressenter. Detta för att ta reda på vilket arbetssätt samt kommunikation som är mest framgångsrik. För att besvara forskningsfrågorna genomförs en intervjustudie med tio företag. Studiens teoretiska utgångspunkt grundar sig i signalteorin. Fokuset ligger på att analysera vilka signaler företagets avsändare skickar till intressenter samt vilken feedback mottagarna återkopplar med. Resultaten visar att hållbarhetsrapportens innehåll, utöver lagkraven, framför allt styrs av företagets bransch samt dess intressenter. Vidare tyder resultatet på att hållbarhetsrapporter inte är effektiva att kommunicera sitt hållbarhetsarbete via. I stället ger sociala medier samt företags hemsidor upphov till en effektivare tvåvägskommunikation. / Sustainability reports are an important tool for corporations to communicate their efforts to improve ecological, social and economic sustainability to stakeholders (Tewari & Dave 2012). According to a survey done in 2020 by KPMG, 96 percent of the world's top 250 corporations publish some form of sustainability reporting. Previous studies emphasize on the importance of communicating sustainability to improve financial returns, reputation and market capitalization. However, other studies argue that big corporations are rarely familiar with their stakeholders' interests. The aim of this thesis, which is written in Swedish, is therefore to understand how Swedish companies create sustainability reports and how they communicate their sustainability work to their stakeholders. The reason being is to find out which means of communication is the most effective. The study is based on ten interviews from companies which are analyzed through signal theory. During the analysis, the main focus is to construe which signals are being sent to stakeholders and the feedback that they later create. The conclusion is that the content of the sustainability reports, aside from the legal requirements, is both affected by the companies’ industry and their stakeholders’ expectations. Furthermore, it shows that the reports are not an effective form of communication, hence companies using social media and their websites instead to achieve a two-way communication.

The demands from the outside world that companies should take active responsibility for a sustainable society are constantly increasing. Companies are no longer responsible for just generate a good return to their shareholders but also for acting for sustainable development. EU directive with sustainability reporting that came into force in 2014 in member countries was incorporated into Swedish law on 1 December 2016, starting for the 2017 fiscal year. The sustainability report will describe how companies work with environment, human rights, social conditions, and corruption. This concerns all major companies in Sweden who for each of the last two fiscal years meet two of three criteria to have exceeded; SEK 350 million (EUR 40 million) in net sales, average employees with 250 and a total of SEK 175 million (EUR 20 million).Wastbygg is a construction and project development company that builds and develops logistics facilities, commercial real estate and housing. The company is growing steadily and currently has approximately 230 employees. Net sales amount to just over SEK 2 billion. In the coming years, the law will require sustainability accounting.The purpose of the master's thesis is to help Wästbygg carry out an interest dialogue and essentiality analysis, which is the first initial step in a sustainability report according to the international framework GRI. The result will show which sustainability issues stakeholders consider to be most prioritized and addressed by Wastbygg. This will form Wastbygg first sustainability report with the GRI framework.The stakeholder dialogue was conducted in spring 2017 through web-based surveys, personal interviews, and dialogue with prospective building engineer students. In the material analysis it was unanimous that stakeholders felt that the social aspect of health and work environment should be the highest priority issue for Wästbygg. Already today, the issue is a priority as Wästbygg is ISO-certified according to the OHSAS 18001 standard. Other sustainability issues that stakeholders consider should be prioritized by Wastbygg ecological aspects such as phasing out of environmentally and health hazardous building materials and energy-efficient buildings and construction sites as well as the social aspect ethics and anti-corruption. / Kraven från omvärlden om att företag ska ta ett aktivt ansvar för ett hållbart samhälle ökar hela tiden. Företagen ansvarar inte längre bara för att generera en god avkastning till sina aktieägare utan också för att agera för en hållbar utveckling.EU-direktivet som kom 2014 med krav på hållbarhetsredovisning i medlemsländerna införlivades i svensk lag den 1 december 2016 med start för räkenskapsåret 2017. Hållbarhetsredovisningen ska redogöra för hur företag arbetar med miljö, mänskliga rättigheter, sociala förhållanden och motverkande av korruption. Detta berör alla större företag i Sverige som för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppfyller två av tre kriterier att ha överstigit; 350 miljoner kronor (40 miljoner Euro) i nettoomsättning, medeltalet anställda med 250 och en balansomslutning på 175 miljoner kronor (20 miljoner Euro).Wästbygg är ett entreprenad- och projektutvecklingsbolag som bygger och utvecklar logistikanläggningar, kommersiella fastigheter och bostäder. Företaget växer stadigt och har idag cirka 230 anställda. Nettoomsättningen uppnår till drygt 2 miljarder kronor. Inom de närmaste åren kommer man enligt lagen att behöva hållbarhetsredovisa.Syftet med magisteruppsatsen är att hjälpa Wästbygg att genomföra en intressentdialog och väsentlighetsanalys som är det inledande steget i en hållbarhetsredovisning enligt det internationella ramverket GRI. Resultatet ska visa på vilka hållbarhetsfrågor som intressenterna anser ska högst prioriteras och adresseras av Wästbygg. Detta kommer ligga till grund för Wästbyggs första hållbarhetsredovisning med ramverket GRI.Intressentdialogen genomfördes under våren 2017 genom webbaserad enkät, personliga intervjuer och dialog med blivande byggingenjörsstudenter.I väsentlighetsanalysen framkom det enhälligt att intressenterna anser att sociala aspekten hälsa och arbetsmiljö bör vara den högst prioriterade frågan för Wästbygg. Redan idag är frågan prioriterad då Wästbygg är ISO-certifierade enligt standarden för arbetsmiljö: OHSAS 18001.Andra hållbarhetsfrågor som intressenterna anser bör prioriteras av Wästbygg är de ekologiska aspekterna utfasning av miljö- och hälsofarliga byggnadsmaterial och energieffektiva byggnader och byggarbetsplatser samt sociala aspekten etik och antikorruption.

Internet är idag en ny arena där alla delar med sig av information till alla. Det nya Internet, Webb 2.0, handlar om interaktivitet, kommunikation och dialog. Medborgare och intressenter vill ha större insikt och bättre möjligheter att påverka. De som bidrar med kunskap och synpunkter vill veta hur bidragen påverkar verksamheten, annars slutar de föra dialog. Regering och riksdag vill även att effektiviteten och tillgängligheten till myndigheternas tjänster ska öka. Tidigare forskning visar att det finns en trend mot ämnesarenor och att det kan föreligga ett paradigmskifte från fokus på tjänsteleverans till nätverkade myndigheter som involverar medborgare och intressenter i sin verksamhet. Detta ställer nya krav på riktlinjer och strategier. För att explorativt undersöka dessa trender och fenomen har representanter för tre svenska myndigheter intervjuats. De empiriska resultaten har sedan belysts med nyinstitutionell teori och analyserats med hjälp av lednings- och kommunikationsstrategiska teorier och koncept. Studien konstaterar att de tre undersökta myndigheterna har tagit små steg för att närma sig de virtuella ämnesarenorna. Vissa medarbetare deltar i sociala medier, men deltagandet är inte formaliserat och insikter och lärdomar aggregeras inte inom organisationerna. Samtidigt som kunskapen om sociala medier är relativt låg verkar det finnas institutionaliserade myter som påverkar beslutssituationen. Myndigheternas ledningsgrupper är åldersmässigt relativt homogena. De träffar varandra inom sektorn regelbundet och avvaktar och följer de andra myndigheternas exempel. Den nya e-logiken utmanar de befintliga maktstrukturerna och myten om expertis genom att externa aktörer får mer makt över verksamhetsutvecklingen än tidigare. För att börja delta fullt ut i dialogen på de virtuella ämnesarenorna krävs sannolikt en förändring i verksamhetskulturen och eventuellt behövs ett generationsskifte. Genom deltagande i några väl utvalda e-projekt kommer lärdomar och insikter som kan ge beslutsunderlag för att gå vidare. Erfarenheterna kan leda till att de institutionaliserade myterna kommer att börja förändras så att det förutspådda paradigmskiftet tar plats. / Internet has been transformed. The new Internet, Web 2.0, is all about interactivity, communication and conversations. Citizens and stakeholders demand transparency and influence. The individuals that contribute their knowledge and views demand insight into how their contribution is used to develop the organization, or they leave the conversation. At the same time the Swedish parliament requires improved efficiency, availability and access to government services. Previous research shows there is a trend towards issue arenas where issues and topics, not organizations, are at the center of communication. The emergence of e-government represents a paradigm shift, from emphasizing standardization and cost-efficiency, to an emphasis on coordinated network building, external collaboration, and customer services. This transformation from bureaucracy to networked governance requires new strategies. To explore these trends and phenomena research interviews have been conducted with representatives for three Swedish government agencies. The empirical findings have then been illuminated with neo-institutional theory and analyzed with governance and communication strategy concepts and theories. The findings show that the three agencies have taken some small steps toward the virtual issue arenas. Some employees participate in social media, but the participation isn’t formalized and knowledge isn’t aggregated within the organizations. The general knowledge of social media is low and there seems to be institutionalized myths affecting the decision environment. Management consists of members of similar age. Top management from different agencies in the sector frequently meets, and the agencies await and follow the other agencies examples. The new e-logic challenges existing power structures, as well as the myth of authority, since external actors gain power over business development. In order to fully participate in the conversation in virtual issue arenas, a change in organizational culture is likely needed, and potentially generational change might be necessary to facilitate the change in culture. Engaging in a few, carefully selected e-projects will enable the agencies to learn and expand the engagement gradually. The accumulated experience may lead to a change in the institutionalized myths, thus enabling the predicted paradigm shift.