Bakgrund: Skandinavisk sjukvårdpersonal anser att det ibland är svårt att förstå patienter med en annan kultur och bakgrund vilket kan påverka mötet dem emellan. Kulturkrockar är därför inte helt ovanliga i vården vilket kan upplevas jobbigt för både sjuksköterskan och invandrarkvinnor. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskans och invandrarkvinnors upplevelser av mötet i vården. Metod: Under litteraturstudiens gång har vetenskapliga artiklar analyserats och sammanställts. Granskningen av artiklarna har resulterat till tre underrubriker som presenteras i resultatdelen. Resultat: Språksvårigheter är en av den vanligaste faktorn till kulturkrock mellan invandrarkvinnor och sjuksköterskor i vården. Enligt sjuksköterskorna är det viktigt att ha förståelse för kvinnornas värderingar och bakgrund för att kunna ge invandrarkvinnorna en anpassad och individuell omsorg. Sjuksköterskorna anser att mer tid behövs för att hinna ge omsorg till kvinnorna enligt kvinnornas önskemål som varierar beroende på deras olika kulturer. Invandrarkvinnorna anser att en bättre omsorg till dem är att ta hänsyn till deras religion, etnicitet och individuella önskemål. För att som sjuksköterska kunna få förståelse om andra människors tro måste sjusköterskan först förstå sitt eget levnadssätt som är påverkat av interaktion, sociala och kulturella bakgrunder. Diskussion: Enligt socialstyrelsen ska sjuksköterskan ge hela befolkningen vård och omsorg på lika villkor samt visa öppenhet och respekt för olika värderingar och trosuppfattningar.

Uppsatsens titel, ”Jag vill ha bil, villa och körkort” är ett citat från en av invandrarkvinnorna i denna studie och är tänkt att skildra invandrarkvinnors önskemål om att få ett bättre liv iSverige. Studien bygger på sex kvalitativa intervjuer med invandrarkvinnor från olikabakgrunder och bosättningstid i Sverige. Vi vill undersöka kvinnornas egna upplevelser om vilka hinder och möjligheter de har på den svenska arbetsmarknaden, samt hur vägledning kan hjälpa dem vidare i arbetslivet. I Sverige står vi inför en allvarlig situation där det saknas arbetskraft inom de flesta branscher, främst inom sjukvård och skola. Invandrarkvinnor är den största grupp som står utanför arbetsmarknaden och de behövs för att fylla arbetskraftsbristen som råder i Sverige idag. Resultatet visar att situationen är komplex för kvinnorna och måste förstås både ur ett samhälls- och individperspektiv. Språk- och kulturförståelse är nyckelfaktorer för att kvinnorna ska kunna få ett arbete och de skall även ha rätt kvalifikation och utbildning, lämpliga egenskaper samt erfarenheter som krävs på den svenska arbetsmarknaden. Utbildningen måste dock ha genomförts i Sverige för att den ska vara användbar för kvinnorna. Andra samhällsfaktorer som också spelar roll för invandrarkvinnors möjligheter på den svenska arbetsmarknaden är ekonomiska och strukturella svängningar samt diskriminering. Ytterligare faktorer som påverkar kvinnornas möjligheter är att det anordnas arbetsmarknadsinsatser och ges bred studie- och yrkesvägledning utifrån invandrarkvinnors egna behov.

Osman, H, Möte med svensk sjukvård. En fenomenologisk studie av muslimskainvandrarkvinnors upplevelser av svensk sjukvård. Examensarbete i omvårdnad,15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, utbildningsområde omvårdnad,2008.Syftet med denna studie var att belysa muslimska kvinnors upplevelse av mötetmed svensk hälso- och sjukvård då de själva sökt vård eller sökt vård för en närstående.Tre muslimska invandrarkvinnor djupintervjuades. Intervjuerna skrevs ut i sinhelhet och analyserades med den deskriptiva fenomenologiska humanvetenskapligametoden som den presenteras av Adamo Giorgi.Kvinnorna i studien var genomgående positiva och nöjda med sin upplevelse avmötet med den svenska hälso- och sjukvården. Enligt informanterna berodde detpå vårdpersonalens höga kompetens att kunna tillgodose de outtalade behoven ocherbjuda en anpassad omvårdnad för varje individ. Teman som framkom i intervjuernavar Bemötande, Ensamheten i vårdsituationen, Personalens lyhördhet Tacksamhetöver den vård man fått samt Betydelsen av information.Det positiva resultatet av mötet med hälso- och sjukvården utgör i viktiga avseendenen motbild till den som man får i beskrivningar av kolleger och studiekamraterunder praktiken på sjuksköterskeutbildningen samt i en liknande studie frånUSA.En förklaring till kvinnornas positiva upplevelse kan vara de övervägande negativaerfarenheter man har från vården i sitt ursprungsland (Libanon). / Osman, H. Lived experiences of Swedish health care. Interviews with Muslimimmigrant women. A phenomenological approach. Degree project, 15 CreditPoints. Nursing Programme. Malmö University: Health and society, Departmentof Nursing, 2008.The aim of this study was to illuminate Muslim immigrant women’s lived experiencesof Swedish health care.Three Muslim women were interviewed. The in depth interviews were transcribedin exstenso and analyzed using the phenomenological method described byAdamo Giorgi.The result shows that all of the participating women were very satisfied withSwedish health care mostly due to high competence of staff and their ability to seepatient’s needs from an individual point of view.The analysis uncovered the following themes or aspects: Staff reception andtreatment, the feeling of being alone, staff’s sensitive ears, gratitude and the importanceof information.The overall positive lived experiences with Swedish health care are in a sensethe reverse of reports from colleagues, nurse students during clinical training andan US study on the same theme. One explanation for these overwhelming positiveexperiences might be their negative experiences of health care in their origincountry (Lebanon).

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karolinska institutet, 2006. / Härtill 4 uppsatser. Pp. 70-86: Bibliography.

The aim of this study was to explore the situation of immigrant women with temporary residence permit who face intimate partner violence and are living in Mid-Sweden. The study had a qualitative approach and four professionals with experience in meeting this group were interviewed using semi-structured questions. The sample consisted of respondents from social services, a women’s shelter, a NGO and a law firm. Findings show that due to controlling behavior by their partners the women are often isolated from society. Economical violence is explained as frequently occurring. Furthermore, the findings show that having a temporary residence permit makes it difficult to leave the abusive relationship, since it is connected to the risk of deportation. According to the respondents the women experience fear and worries related to their legal status. Moreover, the help available for them include supporting conversations, protected living and legal guidance. The findings indicate that for the women’s situation to be improved they need to gain information on their rights.

Tidigare forskning inom etniskt entreprenörskap har visat hur viktigt sociala kontakter och nätverk är för att kvinnor från minoritetsgrupper ska kunna förändra sin individuella sociala status genom att som entreprenörer inkluderas i det nya samhället. Denna studies syfte har varit att undersöka vilka specifika strategier några invandrarkvinnor i Sverige använt sig av för att genom entreprenörskap förändra sina egna sociala kontexter. För att tolka hur kvinnorna använt sig av sitt sociala kapital samt den verkan detta haft på deras entreprenörskap, grundades analysen på tidigare forskning om minoriteter och entreprenörskap med fokus på minoritetskvinnor. Uppsatsens resultat grundades på personliga intervjuer med fem framgångsrika kvinnliga entreprenörer med invandrarbakgrund, vilka verkat inom Stockholms område i Sverige. Den gemensamma variabeln för dessa kvinnor har varit att de alla blivit entreprenörer genom sin motivation, men också av användningen av sina sociala resurser. Informanterna i studien påtalade att när man väl bestämt sig för att starta ett eget företag måste man våga ta stöd av både det inre kontaktnätet, det vill säga etniska landsmän som blivit etablerade entreprenörer, men även från yttre sociala kapital, vilka innebär de möjligheter som det svenska samhället erbjuder. På så sätt utnyttjade invandrarkvinnorna sina möjligheter till utbildning – först och främst inom det svenska språket – men även inom olika yrkesutbildningar. Avgörande faktorer för kvinnornas väg till entreprenörskap har varit deras individuella sociala resurser som påverkats av deras etniska bakgrund, deras drivkraft, som fungerade som en motvikt till deras traditionella bakgrund. Andra viktiga avgörande faktorer för informanterna bestod av de informella samt formella sociala kontakterna i det svenska samhället, som majoriteten av informanterna menade gynnade och underlättade deras entreprenörskap i Sverige.

<p>This thesis is based on thirteen qualitative interviews with civil servants and politicians. The purpose of the study is to research these informants’ attitudes towards integration and their reflections about immigrants’ lower chances in an ethnically segregated housing and labour market. The theoretical frame of references is based on social constructionism and focuses on including and excluding power structures. The empirical material provides both structural and cultural explanations to immigrants’ problems as regards inclusion in Swedish society. The informants talk about integration as a mutual process and emphasise everybody’s responsibility. Despite this interpretation, comprehensions based on imagined differences between immigrants and natives appear, as well as immigrants’ losses in language, educational background and unequal gender structures. These common sense understandings may conceal unequal structures and discriminating practices in Swedish society.</p>

<p>I Sverige diskrimineras invandrarkvinnor inte bara för att de är invandrare utan även kvinna. Det finns även en stereotyp bild av invandrarkvinnan som beskriver henne som outbildad, underordnad hemmafru. Forskning visar att denna felaktiga stereotypa bild av henne inverkar negativt på hennes chanser till arbete och på hennes situation i arbetslivet. Denna bild måste ändras eftersom det finns forskning som visar att det finns grupper av invandrarkvinnor som har lika utbildning som infödda kvinnor eller högre utbildning än dessa. Fokus för denna C-uppsats är ett antal invandrarkvinnors positiva och negativa erfarenheter av det svenska arbetslivet. Uppsatsens syfte är att belysa och förmedla vilka hinder men också chanser ett antal invandrarkvinnor möter på väg till arbete men även på sin arbetsplats, utifrån det faktumet att de är invandrarkvinnor. Genom semistrukturerade intervjuer har jag fått ta del av deras upplevelser från arbetslivet. Mina informanter anser att språket ses som den faktorn som har mest betydelse för invandrarkvinnans möjligheter att komma in i arbetslivet. Informanterna tycker dock att arbetsgivare överdriver språkets betydelse när en invandrarkvinna inte får jobb. Även andra faktorer inverkar på hennes jobbmöjligheter och på hennes situation i arbetslivet. Gruppen invandrarkvinnor är heterogen och det är fel att de ses som en homogen grupp. De har olika bakgrunder och därmed olika förutsättningar att lyckas i det svenska arbetslivet.</p>

<p>To end up as an immigrant in an unknown country and to try to participate in the majority society means both psychological and physical difficulties where their whole life is changing. Gemensamma Krafter is a prevention changing work in a housing area in Borlänge. It works among other things as a meeting place for people from different cultures. The aim with this study was to describe and to get increased understanding for the lives of a number of immigrant women who lives in Borlänge/Sweden and which importance “Gemensamma Krafter” has had for them. Eight women from Syria, Iraq, Turkey and Somalia were interviewed and the material was analyzed on the basis of categorisations of expressed meanings. The results show on a complex picture of these women’s lives in Borlänge. Their experience that Sweden is a safe country with a personal freedom without wars and with social rights as equal as other citizens is obvious but their experience of exclusion, discrimination and everyday racism is always present. The community with compatriots becomes important when one does not become accepted and participating in the majority society. It is in this community where the immigrant women strengthens their own identities and mobilizes the force to a future's faith on work, education and participation in the society. Gemensamma Krafter is described by the women as an oasis, a meeting place where they can be confirmed and accepted for the persons they are. Here they meet Swedish women and get an insight in their world. The study gives an increased knowledge and understanding for the lives of the immigrant women and the importance of natural meeting places in the local society.</p> / <p>Att hamna i ett okänt land och försöka bli delaktig i majoritetssamhället innebär både psykiska och fysiska svårigheter där hela ens livsvärld förändras. Gemensamma Krafter är ett förebyggande förändringsarbete i ett bostadsområde i Borlänge. Det fungerar bl.a. som en mötesplats för människor från olika kulturer. Syftet med studien var att beskriva och få en ökad förståelse för invandrarkvinnors liv i Borlänge/Sverige och vilken betydelse Gemensamma Krafter haft för kvinnorna. Åtta kvinnor från Syrien, Irak, Turkiet och Somalia intervjuades och materialet analyserades utifrån meningskategorisering. Resultatet visar på en komplex bild av dessa kvinnors liv i Borlänge/Sverige. De uttryckte att Sverige är ett tryggt land med frihet utan krig och med sociala rättigheter som andra medborgare men att upplevelsen av utanförskap, diskriminering och vardagsrasism finns ständigt närvarande. Gemenskapen med egna landsmän blir viktig när de inte blir accepterad och delaktig i majoritetssamhället. Det är där de stärker sin egen identitet och mobiliserar kraften till en framtidstro på arbete, utbildning och delaktighet i samhället. Gemensamma Krafter beskrivs av kvinnorna som en oas, en mötesplats där de blir bekräftad och accepterad. Där träffar de svenska kvinnor och får en inblick i deras värld. Studien ger en ökad kunskap och förståelse för invandrarkvinnornas liv och visar på vikten av naturliga mötesplatser i lokalsamhället.</p>

I Sverige diskrimineras invandrarkvinnor inte bara för att de är invandrare utan även kvinna. Det finns även en stereotyp bild av invandrarkvinnan som beskriver henne som outbildad, underordnad hemmafru. Forskning visar att denna felaktiga stereotypa bild av henne inverkar negativt på hennes chanser till arbete och på hennes situation i arbetslivet. Denna bild måste ändras eftersom det finns forskning som visar att det finns grupper av invandrarkvinnor som har lika utbildning som infödda kvinnor eller högre utbildning än dessa. Fokus för denna C-uppsats är ett antal invandrarkvinnors positiva och negativa erfarenheter av det svenska arbetslivet. Uppsatsens syfte är att belysa och förmedla vilka hinder men också chanser ett antal invandrarkvinnor möter på väg till arbete men även på sin arbetsplats, utifrån det faktumet att de är invandrarkvinnor. Genom semistrukturerade intervjuer har jag fått ta del av deras upplevelser från arbetslivet. Mina informanter anser att språket ses som den faktorn som har mest betydelse för invandrarkvinnans möjligheter att komma in i arbetslivet. Informanterna tycker dock att arbetsgivare överdriver språkets betydelse när en invandrarkvinna inte får jobb. Även andra faktorer inverkar på hennes jobbmöjligheter och på hennes situation i arbetslivet. Gruppen invandrarkvinnor är heterogen och det är fel att de ses som en homogen grupp. De har olika bakgrunder och därmed olika förutsättningar att lyckas i det svenska arbetslivet.